Mats Hyvönen

Finns det kulturella resurser och kunskaper i periferin som inte syns från centrum? Denna antologi undersöker och utgår från periferins perspektiv med fokus på fem kommuner i Bergslagen: Avesta, Norberg, Fagersta, Skinnskatteberg och Sala. Boken visar hur landsbygdsbor kan utveckla lokal kultur och kunskap kopplat till deras plats och situation och vilka hinder det finns. Syftet är att utforska landsbygdens utsatthet som en resurs för självständighet och bredda synen på kulturella uttryck och kunskaper utifrån landsbygdens egna förutsättningar. Antologin bygger på forskningsprojektet Insatt eller utsatt i Bergslagen? och innehåller bidrag från forskare, bybor, lokal­utvecklare och tjänstemän.

In this open access book, seventeen scholars discuss how contemporary Scandinavian art and media have become important arenas to articulate and stage various forms of vulnerability in the Scandinavian welfare states. How do discourses of privilege and vulnerability coexist and interact in Scandinavia? How do the Scandinavian countries respond to vulnerability given increased migration? How is vulnerability distributed in terms of margin and centre, normality and deviance? And how can vulnerability be used to move audiences towards each other and accomplish change? We address these questions in an interdisciplinary study that brings examples from celebrated and provocative fiction and documentary films, TV-series, reality TV, art installations, design, literature, graphic art, radio podcasts and campaigns on social media. This work was published by Saint Philip Street Press pursuant to a Creative Commons license permitting commercial use. All rights not granted by the work's license are retained by the author or authors.

In this open access book, seventeen scholars discuss how contemporary Scandinavian art and media have become important arenas to articulate and stage various forms of vulnerability in the Scandinavian welfare states. How do discourses of privilege and vulnerability coexist and interact in Scandinavia? How do the Scandinavian countries respond to vulnerability given increased migration? How is vulnerability distributed in terms of margin and centre, normality and deviance? And how can vulnerability be used to move audiences towards each other and accomplish change? We address these questions in an interdisciplinary study that brings examples from celebrated and provocative fiction and documentary films, TV-series, reality TV, art installations, design, literature, graphic art, radio podcasts and campaigns on social media. This work was published by Saint Philip Street Press pursuant to a Creative Commons license permitting commercial use. All rights not granted by the work's license are retained by the author or authors.

Under 1960-talet blev begreppet massmedia ett nytt modeord i svenskt samhällsliv. Med televisionens intåg, populärkulturens uppsving, och häftiga debatter runt filmpolitiken kom behovet av kunskap om medier att framstå som akut. De så kallade massmedieproblemen turnerades ständigt i den allmänna diskussionen. Boken Massmedieproblem – mediestudiets formering handlar om hur den svenska medieforskningen etablerades. Det skedde i hög grad i ett tämligen diffust gränsland mellan bransch, politik och akademi – detta är en av bokens centrala tankar. De expanderande massmedierna tycktes erbjuda såväl löften som ständiga problem. Perioden mellan 1960 och 1980 var en tid som utmärktes av en stark tilltro till politiska lösningar på olika samhällsproblem, och den gryende medievetenskapen och det offentliga utredningsväsendet kom därför tidigt att vävas samman. I boken fokuserar forskare ur flera generationer och från olika discipliner den svenska kunskapsproduktionen kring medier under 1960- och 1970-talen. Historien kastar emellertid långa skuggor framåt i tiden; den svenska medievetenskapens förflutna präglar fortsatt mediestudiets formering. Om 1960-talets medieforskning drevs fram i en tidsanda – artikulerad i samhällsdebatt och i samhällsstyrning av medier i samverkan med akademi – är frågan hur det egentligen är ställt numera. Går dagens medieforskning i takt med sin tid?