Mats Jonsson

"...den näst intill obegripliga och till hundra procent oläsbara Det grymma svärdet " - Jasenko Selimovic, Expressen "Tidskriften Det grymma svärdet tycks ha en dragning till det inbegrepp av tristess som finlandsfärjan utgör, för i senaste numret, nr 20, förekommer flera turer över Kvarken. Konstnären Magdalena Nordin dokumenterar ett dygn då hon försöker sätta lite glamour på färden med en glittrande scenshow för deppiga barnfamiljer och trötta långtradarchaffisar. Serieromanförfattaren Mats Jonsson återger en resa till Leningrad, då han som nybliven kommunist strax innan murens fall pimplar vodka, shoppar uniformer och får sin politiska övertygelse stångad mot verkligheten. Det grymma svärdet vårdar sina rötter i fanzinekulturen, med recensioner av flera år gamla böcker, stökiga serier och do it yourself-stuk på redigeringen. Det finns en retro-charm i det, som när en av skribenterna botaniserar bland gamla kassettinspelningar av radioprogram. " - Ann Lingebrant, Helsingborgs Dagblad

Äntligen - Mats Jonssons är tillbaka med en efterlängtad andra del i sin självbiografiska serie om barndomen. Mats allra bästa vän heter Rosa Jansson. Hon lyssnar när Mats berättar sina tankar och hemligheter, och varje natt sover hon på hans fötter. Men när det kommer besök gömmer sig Rosa under soffan, för hon är rädd. Världens räddaste katt. Mats har också en rädsla - att Rosa ska springa bort i den stora skogen bakom huset eller bli överkörd av timmerbilarna som dundrar förbi Stensätter på väg mot fabriken. Och en dag är hon spårlöst försvunnen och kommer inte tillbaka. Världens räddaste katt handlar om kärleken till ett djur, om den hjärtslitande sorgen när man förlorar det. Och glädjen när en ny liten kattunge kommer in i ens liv. Men är det ens möjligt att lära sig att älska en katt som inte är Rosa Jansson? Recensioner av Monstren i skogen: Mats Jonsson övertygar i sin debut som barnboksförfattare. /Aftonbladet kultur En rörande barnboksdebut om rotvältor och ensamhet. /DN Längtar redan efter fler "En Matsbok." Monstren i skogen känns som en klockren bokklubbs bokcirkelbok för nioåringarna till våren. /prickigapaula.blogspot.se Monstren i skogen är Mats Jonssons första barnbok. Underrubriken "En Mats-bok" ger en hint om att detta är den första i en planerad serie. Hoppas det stämmer! Boken är fylld av svat-vita Mats-teckningar som förstärker och lyser. Såklart! En läsa-själv-bok eller en fin högläsningsbok från 6 år. /barnochungdomsbok.blogspot.se

Amatörfilm, beställningsfilm och undervisningsfilm speglar 1900-talets välfärdssamhälle. I antologin medverkar ett tjugotal svenska forskare från sju olika ämnen. De har studerat allt från studentikosa Lundafilmer, upptagningar från Hjalmar Brantings begravning och gamla HSB-filmer, till privatfilmer om julen, semesterbilder och amatörpornografi på internet.

The book maps more than two hundred years of Swedish media. It ranges from written travelogues in the eighteenth and nineteenth centuries via feature films, documentaries, TV programmes, literature and press to contemporary video activism on the Internet. The nineteen contributors navigate the reader through a variety of media landscapes by advocating an interdisciplinary approach to the communication of place that mixes in-depth analyses of specific phenomena with a general understanding of modern media representations. Accordingly, this is a book that recurrently combines textual close readings with historical contextualizations in new ways.

I detta satans rum är en bok om hur vänskap och beundran blir till förakt, och om hur kärlek vänds till skam. Det är också en bok om att vara ung i en främmande storstad en ledig eftermiddag när luften är hög och klar. Det satans rummet är beläget i ett studenthotell i London, dit Mats Jonsson åker med sin journalistklass hösten 1994. Under fem intensiva veckor tär ett tjugotal unga människor på varandras tålamod, super, slåss, gråter och hånglar. De inneboende spänningarna i gruppen går inte att stoppa och Mats tvingas välja mellan att förlora en vän eller att förlora det sista han har kvar av sin självrespekt.

Monstren i skogen är serieförfattaren Mats Jonssons första bok för barn. Han utgår från barndomsåren i Stensätter i Norrland och den skräck som låg på lur i skogen bakom huset. Liksom i den hyllade serieromanen Pojken i skogen (2005), är perspektivet konsekvent barnets. Hur kändes det när Mats mötte monstren i skogen? Vad tänkte han när han satt hos psykologen? Både fobier och psykologbesök har sin plats i barnlitteraturen. Man behöver varken bo på landet eller ha fobier för att känna igen sig i Mats rädslor, glädjeämnen och funderingar. Mats Jonsson har förmågan att nå det allmängiltiga genom det mest personliga. Alla som läst hans serieromaner för vuxna kommer att känna igen sig. Monstren i skogen är den första boken om Mats. I serien får vi se mer av hans värld. Skolan, där han både mobbar och blir mobbad. Flickan i klassen som får honom att känna sig utvald och värdelös på samma gång. Det magiska biblioteket och kärleken till hans bästa vän, katten Rosa, och sorgen när hon dör. Det lilla huset i backen med världens snällaste tant och farbror som luktar sprit.

Olycklig kärlek, svartklädda ungdomar och rotvältsfobi är viktiga beståndsdelar i Mats Jonssons serier. Han gör tveklösa nedslag i sitt eget liv, och lyfter obarmhärtigt fram minnen från barndomen, gymnasieårens sökande efter mening och en ung mans excentriska upptåg i Stockholms uteliv. Unga norrlänningar är en av de mest självutlämnande serieböcker som givits ut i Sverige. Mats Jonssons familj, vänner och kärlekar exponeras i ett inte helt smickrande ljus. Han räds inte heller att lyfta fram dåliga sidor hos sig själv och framställa sig som godtrogen, inbilsk, ständigt kärlekstörstande och tämligen ful. De starka, naivistiska teckningarna visar upp människorna i all sin skröplighet, och bidrar samtidigt till att ge serierna en sublim och finstämd humoristisk patina. Omslagsformgivare: Anna Clason

I en norrländsk småstad utlyser kommunen – i samarbete med Hemköp – en tävling för att hylla kärleken, där det vinnande paret får gifta sig inför publik under stadens karneval.

"Nummer sex är inte det bästa jag läst, men ett av de roligare (och maffigare) på sistone. Jag hade störst nöje av intervjuerna: Malga Kubiaks egenartade mailkorrespondens, Martin Helges djupgående och personliga intervju med Steso Songs, Sabina Ostermarks kompispeppiga dito med MAG, och Pontus frågestund med Kristian Olsson från Alfarmania (som lyckas med konststycket att både sprida en gnutta ljus och spä på mytbildningen kring sig själv och kanske framför allt Blood ov thee Christ-Harri). De delar där olika kulturaktörer får berätta mer fritt om sin egen verksamhet går lite upp och ner, men visst finns det fina guldkorn där med. Gillar t.ex. texten om Punkkarnevalen." - HS, bloggen Ny musik för hållbar utveckling

Mediers gestaltning av mat och dryck har inte varit ett stort forskningsområde, och att dessutom undersöka kopplingarna mellan mat och plats i dessa gestaltningar är direkt sällsynt. Vi vill i någon mån råda bot på detta genom att i denna bok samla forskare från olika discipliner som från skilda infallsvinklar och tidsepoker analyserar platsens betydelse i representationen av mat och dryck. Den plats som undersöks i boken är Skåne. Så följ med på en resa från Wallanderfilmernas vin och varmkorv, via mjölk och Facebook-upprop, reklamfilm från Tetra Pak, ärtsafari på Bjuvslätten, svält och potatiskravaller i press och klipparkiv, för att så småningom landa i kryddfälten på Österlen och en berättelse om hur den skånska Absolutvodkan hamnade i New Yorks barer.

Kring 1900 är den svenska arbetarrörelsen fientligt inställd mot modernitetens massmedier trots att merparten av rörelsens företrädare är mediearbetare. Alla av förgrundsgestalterna är tidningsredaktörer; August Palm och Axel Danielsson, Hjalmar Branting och Per Albin Hansson. Mer än sextio år senare har Olof Palme på ett normativt sätt förändrat hur svenska politiker bör förhålla sig till media och ytterligare ett kvartssekel senare dansar Göran Persson i »Bolibompa«. I den här boken frågar sig historiker, filmvetare och mediehistoriker vad det är som händer under den här perioden. Ambitionen är att förklara hur den svenska arbetarrörelsen, landets mest inflytelserika politiska aktör under 1900-talet, reformerade sitt förhållningssätt till audiovisuella massmedier. Bokens åtta kronologiskt upplagda artiklar diskuterar de senaste hundra årens politiska mediebruk i Sverige, från storstrejken 1909 till valbloggar 2006 med fokus på arbetarrörelsen i allmänhet och socialdemokratin i synnerhet. Dels anlägger boken mediala perspektiv på arbetarrörelsens historia, dels uppmärksammar den arbetarrörelsens eget mediebruk. Ett flertal av de filmer som diskuteras i boken återfinns på två medföljande DVD-skivor. De innehåller mer än sju timmar rörligt bildmaterial producerat för den svenska arbetarrörelsen.