Mats Öhlén

I denna bok analyseras vad det svenska EU-medlem­skapet inneburit för svensk politik sedan inträdet i unionen 1995. Syftet är att studera förändringen av hur svensk politik organiseras och vilket innehåll ett fördjupat medlemskap har inneburit. Utifrån antagandet att svensk politik ingår i ett flernivåstyre på lokal, regional, nationell och europeisk nivå, ligger fokus på mötet mellan svensk nationell politik och EU. Det innebär att boken analyserar dels hur svensk politik styrs och utformas, dels hur politikens innehåll förändrats i mötet mellan svenska politiska institutioner och EU. För att förstå hur svensk politik påverkas, introduceras begreppen europeisering, governance och policyprocesser. Med hjälp av dessa ges möjlighet till en djupare förståelse för hur och varför svensk politik förändrats. Med svensk politik avses följande tolv politikområden : asyl- och migrationspolitik, biståndspolitik och utvecklingssamarbete, brottsbekämpning, energipolitik, grannskapspolitik, jordbrukspolitik, jämställdhetspolitik, miljöpolitik, närings­politik, social­politik, utbildningspolitik samt utrikes- och säkerhetspolitik. Varje politikområde skärskådas över tid från EU-medlemskapets inträde fram till i dag.

I en tid präglad av ofred och geopolitiska spänningar står EU inför stora utmaningar. Unionen har dock visat sig motståndskraftig. När många för några år sedan befarade att flera medlemsstater skulle följa i Storbritanniens fotspår och lämna unionen står i stället en ny utvidgning av EU högt upp på dagordningen år 2024. I ljuset av denna utveckling ställs EU inför ett antal vägval som på olika sätt berör unionens djup och storlek. I denna bok ställs ett flertal centrala frågor på sin spets: Hur skönjs konturerna av ett större EU, och vilka premisser kommer att gälla för inträdet av nya medlemmar? Vilka lärdomar kan dras av Storbritanniens utträde ur EU och hur har brexit påverkat den politiska dynamiken i unionen? Innebär europeisk solidaritet ett krav på ett kollektivt försvar av EU? Hur hanteras förnyade flyktingströmmar till EU i skuggan av en hotfull omvärld? Vad ska innehållet i EU medborgarskapet vara och hur bör solidariteten mellan arbetstagare utformas? Hur utvecklas EU:s framtida arbetsmarknadsdynamik i ljuset av artificiell intelligens?