I begynnelsen var hushållet -- inte staden. När människan slog sig ner, gjorde man det på gårdar, som på sin höjd bildade byar. Men en stad är något mer än en samling hus eller en handelsplats. Till de första städerna drogs kultur, folk och handel, här frodades möten och konflikter. Vi vet i dag vad som utgör en stad, men vad var det för behov och tankar som fanns bakom de första skandinaviska stadsbildningarna? De kom först under medeltiden, vilket var långt senare än nere på kontinenten. Varför uppstod de då? Och på vilka platser uppstod de? I detta häfte diskuterar Mats Roslund hur livet levdes i Skandinaviens första städer. Han har analyserat stadslivet och vad det betydde att bo i en stad. Mats Roslund är professor i historisk arkeologi vid Lunds universitet. Han forskar på social identitet och uppkomsten av gemenskaper i det förflutna. Detta teoretiska utgångsläge har lett till studier av slaviska, östersjöfinska, kontinentala och bysantinska förbindelser med Skandinavien under medeltiden. Trälar i det tidigmedeltida samhället, järnåldersboplatsen Uppåkra och Sicilien under bysantinsk-islamisk tid är andra forskningsområden. Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok. Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2020 består årsboken av sex häften, essäer på temat Staden, som tillsammans utgör en årsbox. Staden växer fram är sjätte och sista häftet i boxen.
