Mats Sjölin

Enligt så gott som alla internationella rankningslistor över korruption är Sverige bland de minst korrupta länderna i världen, med få avslöjade fall. Men innebär det att det svenska samhället inte alls är drabbat? Författarna till A Clean House? kastar med sin bok ljus över en ljusskygg verksamhet. Deras studie kombinerar aktuell forskning och egna empiriska undersökningar. Vad vet vi om korruption i Sverige, och vad kan sägas om utvecklingen över tid? Bokens författare, med bakgrund i samhällsvetenskap och ekonomi, visar hur länder som ses som okorrupta kan ha specifika problem som inte bör underskattas eller ignoreras. Detta är den första djupgående studien på engelska av korruption i ett lågkorrupt, utvecklat välfärdsland. Genom att peka på orsaker, händelseförlopp och konsekvenser av korruption i lågkorrupta länder identifierar författarna faktorer som saknas i internationella undersökningar av korruption. De föreslår konstruktiva reformer som kan motverka de typer av korruption som förekommer i "hälsosamma" samhällen.

Från en världsledande industri till ledläggning, om den processen handlar boken Varsindustrins för- och nackdelar. Det är Mats Sjölin som har skrivit. Varvsepoken i Sverige varade i ett drygt sekel, den är full av ett pulserande liv i verkstäder och i dockorna. Det är hårt arbete och mycket kamratskap, uppslitande diskussioner och strejker. Arbetsgivarna driver igenom sina hjärtefrågor. När berättelsen är framme vid 1960-talet kommer kriserna slag i slag. Fartygsproduktionen i Göteborgs hamn blir utkonkurrerad av varv i andra länder, främst varv i Asien. Detta är en stark gren av vad industrisamhället bidrar med till landets kulturarv. Sverige blev efter andra världskriget världsledande när det gällde fartygsproduktion. Varvsepoken varade under ett drygt sekel. Ekonomiska och fackliga diskussioner influerade och påverkades av den vardagliga praktiska fartygsbyggnationen. Detta är en berättelse om de stora fartygsvarven och börjar med ett föredrag 1872 om Den nya tidens ekonomi, som en av Göteborgs starka män höll för medlemmarna i Göteborgs Arbetareförening. Berättelsen slutar hundra år senare, på 1970-talet, då åter en ny ekonomi formas och varv efter varv strukturrationaliseras: Lindholmen, Eriksberg, Götaverken och Arendal. Under alla dessa år ses arbete ofta som något självklart gott och som en nödvändighet för det framväxande moderna välfärdssamhället. Men hur ska vi tolka varvsindustrin som en del av industrisamhällets kulturarv? FörfattarenMats Sjölin har tidigare skrivit artiklar i facktidskrifter som Unda Maris och Göteborgs hembygdsförbunds årsskrift Förr och Nu, och varit redaktör för och medförfattare till böcker om den göteborgska varvsindustrin, till exempel Varvsliv, Ackordsliv och Och efter de goda åren.

I stadsdelen Gårda i Göteborg, där moderna kontorskomplex i dag dominerar, ligger en fabrik som påminner om det Gårda som förr var en livlig stadsdel med många industrier. Både byggnaden, maskinerna och inventarierna är förklarade som byggnadsminne. Det gör Göteborgs Remfabrik till en unik kulturmiljö. Här finns möjlighet till ett besök och en upplevelse av en nästan orörd industri från tidigt 1900-tal. Det var inte mycket som förändrades fram till nedläggningen 1977. På fabriken tillverkades drivremmar i närmare hundra år, en arbetsplats som nästan helt dominerades av kvinnor. Kvinnor som spolade, tvinnade och vävde garnet till de remmar som varen förutsättning för att ångmaskiner skulle kunna, ja driva hela industrialismen framåt. I Röster från Remfabriken berättar dessa kvinnor, men även disponenten och kamrern, om hur de levde sina liv i en av Gårdas många fabriker. Dessa berättelser, tillsammans med en guidning av ”Bosse på Remma”, täcker hela fabrikens verksamhetsperiod också det som hänt efter nedläggningen då Föreningen Göteborgs Remfabrik tog på sig uppgiften att göra fabriken till ett levande museum. Intervjuerna och de många fotografierna ger en stark bild av hierarkin, av isande vinterkyla och bullriga vävstolar, av uppoffring, gemenskap och yrkesstolthet.