Matthias Baier

Internationally, Sociology of Law is most often located in centers of various kinds, as subjects or networks within faculties or as one or a couple of people within faculties. Sociology of Law and Law and Society research is thus spread around the world in many kinds of formations and there are several networks coordinating the field thematically and geographically. These two fields attract a high number of researchers around the world. In Sweden, Lund University has the only complete Sociology of Law department, but there are also many researchers in Sweden in the field representing the social as well as the legal strands. Lund has long held a strong and quite unique position within the international socio-legal research community. Sociology of Law as a subject started at the Faculty of Social Sciences in 1963 and formally became an academic subject in 1972 after a decision by the Swedish Government. Today Sociology of Law in Lund is one of few departments with Bachelor’s, Master’s and PhD levels. We are an autonomous department within the Faculty of Social Sciences at Lund University. During 2019 Lund University as a whole and with all its organisations was working on a big research evaluation project called RQ2020 – or RQ20. Sociology of Law started this process early in 2019. In general, we decided to perform RQ20 as a way to not just report, but also conduct an in depth evaluation of research. We therefore broadly included staff and also included more data than necessary for the RQ20. For instance, we have completed an verview of all the dissertations since the beginning, and we also produced an overview of socio-legal organizations at six niversities. Those background documents from the RQ20 internal processes we have collected in this volume.

Law is everywhere - Rätten finns överallt. Det uttrycket kan beskriva rättens roll i våra liv. Utöver formella lagar, regleringar och avtal möter vi i vår vardag även informella lagar och sociala normer: i familjen, i skolan, på arbetsplatsen och i samhället i stort. De styr både hur vi tänker och agerar och vad vi förväntar oss av andra. Rättssociologi handlar om att analysera relationen mellan rätten och samhället. I den här boken beskrivs hur rättssociologiska begrepp kan tillämpas på en praktisk nivå, i forskning om och studier av samhället. Konkreta exempel visar hur teoretiska och metodologiska begrepp har tillämpats i olika rättssociologiska studier. Begreppen blir därmed nyttiga verktyg för en ökad förståelse av samhället från ett rättssociologiskt perspektiv. Om rättssociologisk tillämpning är en fortsättning på Baier, Svensson & Nafstads Om rättssociologi (2018). Böckerna är tänkta för studenter på grundnivå i rättssociologi, men kan vara intressanta även för studerande i andra discipliner, som kriminologi, sociologi och juridik. Även forskare, lärare och praktiker kan ha glädje och nytta av böckerna.

Understanding Sociology of Law introduces an innovative way of thinking about sociology of law based on the notion that it can be understood through four dimensions and their mutual relations:• Law as a formal order• The effects of law• Legal and social change• Laws of everyday lifeAll chapters are related to and placed within these four dimensions. After having achieved knowledge about the dimensions and their interplay, the students themselves can pose relevant questions in the field of sociology of law and answer the questions in a comprehensible manner. In other words, this is more than a book – it is a tool. Understanding Sociology of Law can be used duringseveral years of the educational programme. Understanding Sociology of Law is primarily aimed at students in the field of sociology of law. But due to its introductory nature, it can also be useful for students who encounter sociology of law through other fields, such as sociology, criminology, social work, and law.

Om rättssociologi introducerar ett innovativt tankesätt som bygger på att rättssociologi utgår från fyra dimensioner:• kodifierad statsrätt• sociala normer• rättslig praxis• social praxisSamtliga kapitel knyter an till och placeras inom dessa fyra dimen­sioner. Med kunskap om dimensionerna och deras samspel kan studenten själv ställa rätt frågor i ämnet rättssociologi, och därmed även besvara frågorna på ett bra sätt. Det här är alltså mer än en bok – det är ett verktyg. Om rättssociologi kan användas under flera år på utbildningen, även om den är en grundbok. Om rättssociologi är den första svenska läroboken i rättssociologi på länge och mycket efterlängtad av både lärare och studenter. Den riktar sig i första hand till studenter inom rättssociologi. Tack vare sin karaktär som introduktion till ämnet är den även mycket användbar för studenter som kommer i kontakt med rättssociologi, till exempel inom sociologi, kriminologi, socialt arbete och juridik.

Hur vet vi vad som är rätt och fel i en situation? Och hur avgör ?vi hur vi ska handla? Lagar är tydligt nedskrivna och det finns ?föreskrivna sanktioner om man bryter mot lagen. Men så tydligt ?är inte vårt samhälle. När vi är laglydiga utan att känna till lagen följer vi egentligen normer. Vårt handlande styrs sällan enbart av ?lagar och regler utan av dessa, oskrivna och osynliga, normer. Normer och rättsregler hänger ihop. I den här boken analyseras och diskuteras samhällets och rättssystemets normer. Författarna ger en övergripande bild av vad normer är, hur de definieras, deras tillkomst och uppbyggnad samt olika typer av normer. De reflekterar även över normers betydelse i samhället – vilka funktioner de har och varför vi följer normer. Om normer är en uppföljning och fördjupning av Om rättssociologi. Boken är särskild framtagen för grundutbildningen i rättssociologi, men kan med fördel användas även på utbildningar i juridik, sociologi, socialt arbete och kriminologi.

This report is an account for the preliminary results of the comparison of ‘Civic Cultures’ in Stockholm and Bogotá. The comparison is part of an ongoing cooperation between the Sociology of Law Department, Lund University and Corporación Visionarios por Colombia – Corpovisionarios. ‘Civic Culture’ is a concept covering citizens’ legal or non-legal reactions on different confl icting situations or on how to make and repair agreements. The concept relates legal or non-legal reactions to issues like conformity and attachment to law and trust as well as different demographics. The comparison is carried out with an identical survey.

Tunnelbygget genom Hallandsåsen har utvecklats på ett sådant sätt och fått sådana konsekvenser, att frågan hur projektet skall förstås och förklaras är viktig. Vill man studera vilka mekanismer i samhället som kan förhindra projektets förlopp eller dess konsekvenser, bör man först förstå projektet. Matthias Baiers bok handlar om hur man med normer kan förstå och beskriva tunnelbygget genom Hallandsåsen. Författaren har utifrån ett rättssociologiskt perspektiv undersökt vilka normer som driver utvecklingen i projektet. Därmed ges också en förståelse av i vilket sammanhang rätten har fungerat. Boken beskriver projektets förlopp fram till stoppet i oktober 1997 och undersöker sedan projektetsrättsliga och normativa dimensioner. Viktiga komponenter i den normativa dimensionen är en konsensus om grundläggande samhällsvärden, en tro på den tekniska förmågan samt villkoren för de politiska och ekonomiska systemen. Också rätten ingår i den normativa dimensionen, och i den starka normativitet som präglat projektet har medborgarperspektivet och det ekologiska perspektivet haft svårt att göra sig gällande.