Matti Wiking Leino

Under modern tid har intresset för trädgårdsodling ökat stadigt – så även samhällets strävan att styra över odlandet med hjälp av parker som föredömen och inrättandet av både institutioner och nya yrkesgrupper. I den här delen av Svensk trädgårdshistoria, som behandlar 1800- och 1900-talen, framgår hur våra planteringar återspeglar sin tillkomsttid. Naturens förutsättningar har påverkat valet av enskilda plantor och utformningen av större anläggningar, men som kulturell företeelse hänger trädgården också samman med andra samhällsprocesser och avslöjar därmed normer, värderingar, praktiker och livsvillkor. Historien om trädgårdarna i Sverige under de senaste 200 åren är ett stycke modern kulturhistoria med fokus på odling. Det handlar om vad människan gjort med sin trädgård – men också om vad den gör med oss. Utgiven med stöd från Kungl. Skogs- och lantbruksakademien, C. F. Lundströms stiftelse och Stiftelsen Lagersberg.

Svensk trädgårdshistoria – förhistoria och medeltid är första bandet av tre i en kulturhistorisk studie av trädgårdens historia i Sverige. Med hjälp av arkeologiska fynd, lämningar av växter och skriftliga källor får vi följa människans villkor och möjligheter till samverkan med naturen, från förhistorisk tid genom medeltiden fram till år 1500. Såväl trädgårdens kulturväxter som mystik och magi är pusselbitar i vår förståelse av människans trädgårdsodlande. Trädgården står för arbete och försörjning, men är också en symbol för det goda livet. Anna Andréasson Sjögren är arkeolog med inriktning mot trädgårdsarkeologi och kulturmiljövård, verksam vid Stockholms universitet. Jens Heimdahl är kvartärgeolog med inriktning mot arkeobotanik, verksam vid Statens historiska museer. Matti Wiking Leino är agronom och docent i genetik, forskare vid Arkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet. Utgiven med stöd från Kungl. Skogs- och lantbruksakademien, C. F. Lundströms stiftelse och Stiftelsen Lagersberg.

Lek och lärande hör ihop och därför uppfattas leken som viktig, både i sig och som studieobjekt. Spel och spelande, däremot, är något ideologiskt laddat och mer ifrågasatt. I årgång 2014 av Nordiska museets och Skansens kulturhistoriska årsbok Fataburen är perspektivet på dessa frågor brett. Författarna berättar om boule, bratz, blindbock och mycket däremellan.

En liten akacia växer i orangeriet på Nordiska museets gård Julita i Sörmland. Ett frö i en glasburk i museets stora samling av fröprover från 1800-talet började gro tack vare en forskares nyfikenhet och envishet - en sensation som väckte många frågor. Fröet växte till en buske och ur fröet växte också en berättelse om andra samlingar på glömda museer, om en resa till Egypten år 1856 och om Oskar Theodor Sandahl. Hans intresse för märkliga växter och djur förde akaciafröet till Sverige och genom brev och reseberättelser får vi insyn i hur tidens turister upplevde det främmande. Skildringen av hans resor och av hans liv som läkare och vetenskapsman i Stockholm ger 1800-talets frösamlingar och exotiska naturalier ett sammanhang. Matti Wiking Leino är agronom och doktor i genetik och växtförädling. Inom Nordiska museets forskningsprojekt »Historiskt växtmaterial« har han lockat fram både akacian och berättelsen ur en 150-årig dvala.