Kirjojen hintavertailu – 12 859 818 kirjaa ja 27 kauppaa
Kirjailija
Mattias Bengtsson
Kirjat ja teokset yhdessä paikassa: 3 kirjaa, julkaisuja vuosilta 2013–2025, suosituimpiin kuuluu Arbetslivet. Vertaile teosten hintoja ja tarkista saatavuus suomalaisista kirjakaupoista.
Lisa Björk; Bengt Furåker; Johan Alfonsson; Karin Allard; Maral Babapour Chafi; Mattias Bengtsson; Tomas Berglund; Tómas Bjarnason; Malin Bolin; P-O Börnfelt; Anna Cregård; Maja Ekeroth; Birgitta Eriksson; Marita Flisbäck; Tina Forsberg; Gunnar Gillberg; Lars Hansen; Jan Ch Karlsson; Anders Kjellberg; Bengt Larsson; Patrik Larsson; Sofia Lindström Sol; Kristina Lovén Seldén; Paula Mulinari; Per Månson; Anders Neergaard; Helen Peterson; Bertil Rolandsson; Stefan Schedin; Daniel Seldén; Lennart G Svensson; Ylva Ulfsdotter Eriksson
De flesta människor ägnar en stor del av sina liv åt förvärvsarbete. Genom det genereras merparten av den levnadsstandard och den välfärd samhället kan erbjuda. Arbetet och arbetsvillkoren påverkar också direkt individens fysiska och psykisk hälsa, livskvalitet och arbetsglädje. Hur individen påverkas hänger samman med bland annat klassposition, kön, ålder och härkomst. Ambitionen med denna bok är att belysa och besvara många av de frågeställningar som dagens arbetsliv ger upphov till. Bokens 21 kapitel är skrivna av forskare som är ledande inom sina områden och ger en unik översikt över de förhållanden som råder i det svenska arbetslivet. Översikten kombineras med en rad internationella utblickar och initierade presentationer av olika teoretiska perspektiv på hur existerande förhållanden kan förstås och förklaras. Denna fjärde upplaga har uppdaterats både vad gäller data och aktuell forskning. För att ytterligare bredda den redan sammansatta bilden av arbetslivet har nya kapitel lagts till om bland annat arbetets upplevda värde, motstånd på arbetsplatser och hybridarbete. Arbetslivet vänder sig i första hand till studenter på introducerande kurser om arbetsliv och arbetsmarknad, men lämpar sig för alla som söker kunskaper om arbetslivet och vill vidga sina perspektiv i olika arbetslivsfrågor.
I Farväl till arbetet får läsaren lyssna till människors egna röster om meningen med att gå i pension. Här finns de som inget annat önskar än att lämna yrkeslivets vedermödor, till exempel undersköterskan med kronisk smärta som längtar efter att "ta det vackert". Men även motvilliga pensionärer kommer till tals. För renhållningsarbetaren, skådespelaren och prästen har jobbet varit ett kall som de gärna vill fortsätta ägna sig åt. Vittnesmålen belyser möjligheter och svårigheter när förvärvsarbetets vardag upphör. Att gå i pension kan väcka tankar på livets förgänglighet och förändra hur vi ser på arbete, ekonomi, familj, vänskapsrelationer och fritidsintressen. Erfarenheter, relationer och saker som vi tagit för givna tycks bli extra viktiga. Sociologerna Mattias Bengtsson, Marita Flisbäck och Anna Lund har intervjuat människor i olika yrken och positioner såväl före som efter pensionstillfället. Med hjälp av existens- och kultursociologiska perspektiv beskriver författarna hur de intervjuade hanterar sin nya tillvaro.
Mattias Bengtsson; Pontus Braunerhjelm; Johan E. Eklund; Olle Folke; Jörgen Hettne; Pär Holmberg; Staffan Ingmanson; Kerstin Jacobsson; Anna Michalski; Joakim Nergelius; Lars Niklasson; Johanna Rickne; Thomas Tangerås
Som ett led i att uppnå en uthållig lösning på den ekonomiska krisen står nu EU inför utmaningen att stärka sin konkurrenskraft på den globala arenan. Samtidigt har medlemsländerna ambitionen att bygga ut EU-samarbetets sociala dimension och förbättra den sociala och politiska sammanhållningen. I denna bok diskuterar tretton ledande svenska forskare inom ekonomi, juridik och statsvetenskap den balansakt som dessa två samtidiga mål kan innebära och utvärderar alternativa vägar framåt. Hur kan EU öka sin konkurrenskraft och samtidigt minska de sociala klyftor och svårlösta politiska motsättningar som krisen har genererat? Tål EU-samarbetet att medlemsländerna konkurrerar med varandra istället för att stå samlade på den globala arenan? Och hur påverkas EU:s konkurrenskraft av den alltmer flexibla form som den europeiska integrationen tagit under eurokrisen, där flera medlemsstater står utanför centrala samarbetsområden, inklusive europakten?