Mattias Fyhr

Välkommen in i skräckgalleriet: En kvinna säljer sin själ till dödsguden i utbyte mot en gränslös förmåga att döda. En äldre herre vill så gärna bli mördad. Drömmen går i uppfyllelse -- men inte på det sätt han tänkt sig. En ung man vandrar i en mörk skog där träden droppar blod och kroppen efter hans döda moder väntar på honom. Doktorn i den sömniga förorten till London öppnar porten till verklighetens innersta mysterium och måste utföra en onämnbar handling. Skolläraren Ichabod Crane möter den huvudlöse ryttaren i Sleepy Hollow. Detta och mycket annat kan läsas här, i en bok som blandar klassiskt och nytt, utländska författare med svenska. Urvalet täcker allt från övernaturliga skräckhistorier till vardagsnära psykologiska rysare. Läs och låt dig överraskas!

Alkemins etymologiska rötter återfinns både i de arabiska och grekiska språken, och syftar på den process av transmutation som leder till en fullständig återförening med den gudomliga ursprungsformen. Dock sträcker sig det esoteriska utövandet av alkemi ända till Indien och Kina och har praktiserats åtminstone sedan 300-talet. Under medeltiden lockade alkemi många av tidens mest framstående lärda. Starkt influerade av den klassiska elementläran drev alkemisterna sina hypoteser utifrån Aristoteles idé att allt går att skapa genom olika proportioner av de fyra elementen. Från 1800-talet och framåt har alkemin felaktigt reducerats till en primitiv pseudovetenskap med det enda målet att omvandla oädla metaller till guld. Denna snäva tolkning bortser dock från alkemins verkliga komplexitet och ignorerar dess djupa filosofiska och religiösa aspekter, samt dess avgörande bidrag till kemins framväxt. I denna rikt illustrerade antologi presenteras en mångfald av perspektiv på hur ömsesidighet, metafysiska kopplingar och relationen mellan makrokosmos och mikrokosmos utgör kärnan i alkemins filosofi. Några av världens mest framstående forskare och akademiker samlas för att analysera den alkemistiska världsbilden och utforska hur esoteriska tankeströmningar har format kultur, samhälle och vetenskap. Boken finns även i engelsk utgåva.

Dagens fantastik -- skräck, fantasy och science fiction -- är brokig och mångskiftande, men genrerna har ändå gemensamma rötter i 1700-talets gotik och 1800-talets romantik. Artiklarna och essäerna i Fantasins urskogar bildar en litteraturhistorisk mosaik över de fantastiska genrernas första rotskott och pionjärer, utomlands såväl som i Sverige. Det är en ofta bortglömd historia. Långt innan Tolkien fanns det respekterade och berömda fantasyförfattare, av vilka två ansågs värdiga att nomineras till Nobelpriset i litteratur. Zacharias Topelius publicerade på 1860-talet en ögonvittnesskildring av framtiden, telegraferad till honom genom tid och rum. Och vampyrgenrens begynnelse visar sig vara intimt förknippad med syfilisdrabbade libertiner och Frankenstein. Litteraturhistorisk allmänbildning blandas med kuriosa och nya, oväntade upptäckter. Författarna i den rikt illustrerade boken tillhör det svenska toppskiktet bland fantastikens kännare och experter. Detta är första fristående delen i Alephs faktaserie Fantastikens mörker och ljus.

”Var upphör vansinnet och var tar verkligheten vid? Är det möjligt att till och med mina senaste farhågor är ren villfarelse?” Något har hänt i den lilla hamnstaden Innsmouth. Husen står igenbommade, fallfärdiga och maskätna, men det hörs sällsamma ljud bakom de tjocka träplankorna; hasande steg, gutturala läten och omänskliga röster. Stanken av rutten fisk blåser in från havet. Vad var det egentligen som hände på Devil Reef, vad gjorde kapten Obed Marsh där? Det berättas om ohyggliga saker. Folk har försvunnit spårlöst, det ryktas om människooffer och avgudadyrkan. Vem vet vilka gudar som nu vaknat i det mörka havsdjupet? ”Skuggan över Innsmouth” anses vara en av Lovecrafts absolut främsta skräckberättelser. Här presenteras den för första gången i en textkritisk utgåva, med författarens egna anteckningar, strukna utkast och kommentarer. Utgåvan innehåller dessutom Lovecrafts sällan publicerade självbiografi ”Some Notes on a Nonentity” samt hans historik över den fruktade ”Necronomicon”. Detta är en bok för alla som älskar skräcklitteratur och en ovärderlig skatt för den som älskar Lovecraft.

Vad har Poe, Strindberg, Lovecraft, Blixen, Dagerman, David Bowie, Freddie Wadling, Inger Edelfeldt, Neil Gaiman och Mare Kandre gemensamt? De har alla på ett medvetet sätt skrivit texter som anknyter till den gotiska tradition som skapades av Horace Walpole, Ann Radcliffe och andra i England på 1700-talet. Vad är gotik och hur skiljer den sig från skräckromantik och skräck? I De mörka labyrinterna definieras gotik utifrån engelska romaner, dramer, noveller och fragment mellan åren 1764–1820. Dessa texter speglas i sin tur i gotiska exempel ur nutida litteratur, till exempel av William S Burroughs och Bruno K Öijer, liksom ur andra medier som rollspelet Call of Cthulhu. Här beskrivs även hur gotikens tradition under de senaste decennierna har påverkat kulturella produkter inom olika medier, varpå gotik i litteratur, film, serier, rock, hårdrock, punk, gothrock, death rock, black metal, gothabilly, rollspel och dataspel behandlas. Avsikten är att visa en helhet i vilken litteraturen ingår. Slut­ligen analyseras gotiken i romaner av fyra svenska författare: Alexander Ahndoril, Inger Edelfeldt, Per Hagman och Mare Kandre.

När John Ajvide Lindqvists skräckroman Låt den rätte komma in lanserades i början av 2000-talet framstod det i tv-sofforna och på kultursidorna som om genren föddes med detta nyskrivna verk. Så var det naturligtvis inte, men skräcklitteraturen har länge förbisetts när litteraturhistoriska översiktsverk har skrivits. Med sitt pionjärarbete Svensk skräcklitteratur fyller litteraturforskaren Mattias Fyhr nu denna lucka. I detta första band – Bårtäcken över jordens likrum – behandlar han med sedvanlig noggrannhet och stor ämneskunskap skräcktraditionen från medeltiden fram till mitten av 1800-talet. Med en blandning av litteraturhistoria och litteraturanalys presenterar och diskuterar Fyhr verk av bland andra kung Gustaf III, som inte bara grundade Svenska Akademien utan också skrev ett eget skräckdrama; nationalskalden Erik Johan Stagnelius, som vid sidan av sitt kanoniserade författarskap ägnade sig åt skräck; Anna Maria Lenngren samt den orättvist bortglömde författaren Constans Pontin.

Vad är egentligen esoterism? Kanske kan det sägas vara den världsbild som ligger till grund för praktiker som ritualmagi, alkemi och astrologi. Men det räcker inte som definition. Det är snarare ett sätt att tänka. I Förborgade tecken skärskådas den spännande skärningspunkt där esoterism och skönlitteratur möts. Här möter vi en rad olika författarskap ur såväl den kanoniserade litteraturhistorien som ur den populärkulturella underfåran. Samtida forskare visar oss hur den västerländska esoterismen gjort bestående avtryck i litteraturen, och bokens artiklar behandlar allt ifrån Strindbergs esoteriska biografi till naziesoteriska teman i tysk litteratur. Boken avslutas med en text av Alexander Ahndoril om hur intresset för magisk praktik inspirerat hans eget skrivande.