Mattias Hessérus

Does it matter who owns and funds the media? As journalists and management consultants set off in search of new business models, there's a pressing need to understand anew the economic underpinnings of journalism and its role in democratic societies. How Media Ownership Matters provides a fresh approach to understanding news media power, moving beyond the typical emphasis on market concentration or media moguls. Through a comparative analysis of the US, Sweden, and France, as well as interviews of news executives and editors and an original collection of industry data, this book maps and analyzes four ownership models: market, private, civil society, and public. Highlighting the effects of organizational logics, funding, and target audiences on the content of news, the authors identify both the strengths and weaknesses various forms of ownership have in facilitating journalism that meets the democratic ideals of reasoned, critical, and inclusive public debate. Ultimately, How Media Ownership Matters provides a roadmap to understanding how variable forms of ownership are shaping the future of journalism and democracy.

Does it matter who owns and funds the media? As journalists and management consultants set off in search of new business models, there's a pressing need to understand anew the economic underpinnings of journalism and its role in democratic societies. How Media Ownership Matters provides a fresh approach to understanding news media power, moving beyond the typical emphasis on market concentration or media moguls. Through a comparative analysis of the US, Sweden, and France, as well as interviews of news executives and editors and an original collection of industry data, this book maps and analyzes four ownership models: market, private, civil society, and public. Highlighting the effects of organizational logics, funding, and target audiences on the content of news, the authors identify both the strengths and weaknesses various forms of ownership have in facilitating journalism that meets the democratic ideals of reasoned, critical, and inclusive public debate. Ultimately, How Media Ownership Matters provides a roadmap to understanding how variable forms of ownership are shaping the future of journalism and democracy.

Många amerikanska makthavare saknar historisk medvetenhet, konstaterade historikern Ernest May och statsvetaren Richard Neustadt: De kunde inget om historia att tala om och hade ingen känsla av att de saknade något. När historia ändå användes, var det för att stärka argument eller sprida tröst. Utifrån övertygelsen att historia kan användas både oftare och bättre i beslutsfattande, skrev May och Neustadt denna bok 1986. Med utgångspunkt i centrala händelser i modern amerikansk historia de flesta av dem skräckhistorier om misslyckat beslutsfattande diskuterar May och Neustadt vad som hade kunnat hända om historiska erfarenheter hade tagits till vara. Detta är inte en bok om historia i sig utan om hur historia kan användas. May och Neustadt utvecklade tidigt ett intresse för frågan om varför politikens resultat så ofta landade långt från avsikterna. Med historia som analytiskt redskap hade misstagen kunna undvikas. Boken innehåller också ett antal frågor som bör ställas före ett politiskt beslut, och inte när misslyckandet är ett faktum. Att med det förflutnas hjälp kunna se alternativa framtidsscenarion det är att lära av historien. Denna utgåva ingår i serien Engelsbergsklassiker. Boken har ett nyskrivet förord av Mattias Hessérus.

När Den narcissistiska kulturen publicerades första gången 1979, hyllades den amerikanske historieprofessorn Christopher Lasch (1932-1994) som en biblisk profet av Time Magazine. Laschs identifiering av narcissism som inte bara en individuell sjukdom, utan också en växande social epidemi, var banbrytande. Boken beskriver en utveckling av det amerikanska samhället som fortsatt in i vår tid och som gör en läsning än mer relevant idag. Lasch menar att den narcissistiska kulturen kommit att dominera en rad områden i det amerikanska samhället: familjen, politiken, näringslivet, utbildningen och idrotten. Han betraktar en samtid där medborgarna alltmer blickar inåt, och där progressiva krafter snarare arbetar för självförverkligande än för samhällets gemensamma intressen. Kuvade under senkapitalismens konkurrens söker narcissistiska individer frihet genom att kapa alla band till historien, samtiden och framtiden och göra sig oberoende av mellanmänskliga relationer, men finner endast tomhet. Bokförlaget Stolpes nyutgåva av boken ingår i serien Engelsbergsklassiker och har ett nyskrivet förord av Mattias Hessérus." I intellektuellt knivskarpa resonemang skärskådar Lasch den moderna narcissismens inverkan på vår kultur." BTJ.

The fear of living in the end times has a long history. In Decadence and Decay, a group of distinguished international scholars describe how societies over time have handled and interpreted the concept of decline. In times of unrest and transition, declinism the notion that a culture or civilisation is headed towards irreversible decline tends to capture the public imagination. The essays in this volume address how notions of decadence and decay have been used both as opprobrium and as a form of self-definition and empowerment an instrument to protect individualism against collectivistic oppression. From ancient Rome to the present, ideas and expressions of decadence and decay have played a critical role in how we perceive the world.

I Rätten till privatlivet undersöker historikern Mattias Hessérus hur idén om en definierad och skyddad privatsfär i Sverige förändras och växer sig starkare under 1900-talet och hur den svenska pressen har motiverat intrång i privatlivet. Undersökningen behandlar perioden 19201980 och utgår från striden kring tidningen Fäderneslandet. Tidningen bedrev under 1920-talet en journalistik som fortfarande är unik när det gäller avslöjandet av människors privata angelägenheter. Den ansågs så hänsynslös att den blev bojkottad och tvingades till nedläggning 1927 av en samlad press och av en bred folklig opinion. Bojkotten mot Fäderneslandet var också upptakten till en period i svensk historia då gränserna för privatlivet stakades ut och synliggjordes, och då samhällets värderingar förändrades i grunden. Genom 1920-talets sedlighetsdebatt, 1950-talets homosexjakt och 1960-talets utmanande publicistik kom frågan om privatlivets helgd att ställas på sin spets. Rätten till privatlivet ger ett historiskt perspektiv på dagens debatter om frågan om skyddet för privatlivet, den personliga integriteten och pressens ansvar. Hur värnar man rätten till en fredad sfär i en värld där allt kan göras synligt? Mattias Hessérus är historiker och verksam vid Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse för allmännyttiga ändamål. Han disputerade vid Uppsala universitet 2016 och har tidigare gästforskat vid Columbia University Graduate School of Journalism, New York, samt vid Centre de sociologie européenne, EHESS, Paris. Hessérus har varit redaktör vid Axess magasin och arbetat för dagspress, radio och tv. Rätten till privatlivet är hans doktorsavhandligen.

Vad förorsakar krig? Hur ser krigsorsaker ut i ett historiskt perspektiv? I vilken utsträckning har krig sin upprinnelse i etniska, religiösa eller ideologiska motsättningar? I kulturella skillnader och sinsemellan olikartade civilisations­ideal? Beror krig på kanalisering utåt av inrikespolitiska svårigheter? På ärelystnad hos individer eller rent privata konflikter och antipatier ledare emellan? Finns märkbara förändringar och skiften från en tid till en annan? Och hur har själva kriget som praktik förändrats? Vad blir konsekvenserna när krig börjar inbegripa hela befolkningar? Eller när krig inte längre förutsätter rivaliserande stater utan kan föras av terrorgrupper? Vilka är de ekonomiska effekterna av krig? De teknologiska? De existentiella? Ett tjugotal i huvudsak doktorander i ämnena historia, krigshistoria, arkitekturhistoria, litteraturvetenskap och statsvetenskap närmar sig frågekomplexet i föreliggande essäer.