Mattias Pirholt

"Även å den ödsligaste och osundaste sidan av Campagna di Roma, den åt Ostia till, [...] är luften så klar, att den i de skarpaste drag visar de fjärmaste föremål. De förtrollande konturerna och perspektiven det veka smältande fjärran det harmoniskt rödaktiga i luften, som utbreder sig över alla föremål vid solens upp- och nedgång..." (Per Daniel Amadeus Atterbom minns sin resa till Italien 1817--19)Konstnärer, författare och andra kulturpersonligheter i norra Europa har längtat till Italien åtminstone från Goethe och framåt. Denna essäsamling ger ett brett perspektiv på den nordeuropeiska Italienbilden från sent 1700-tal till mitten av 1900-talet. Vi får följa såväl Goethe som H. C. Andersen och Georg Brandes på deras italienska resor, uppleva poeten John Keats sista dagar, se arbeten av målarna Gustaf Söderberg, Gustaf Wilhelm Palm, Carl August Ehrensvärd och Louis Masreliez, delta i salonger med aktrisen Emilie Högqvist, studera Colosseum genom arkitekten Gustaf af Sillén, höra romerska visor av Evert Taube och leva oss in i Percy Bysshe Shelleys dramatik, ta del av Selma Lagerlöfs förundran och August Strindbergs frustration. Sammantaget visar Luften så klar att den nordeuropeiska traditionen av Italienskildringar inte är så ensidigt romantiserande som historien vill göra gällande, utan i själva verket rymmer en stor komplexitet. Författarna är konst-, teater- och litteraturvetare verksamma i Sverige och Danmark.

Vår begeistring av texter är, det menar den österrikiska författaren Ingeborg Bachmann, egentligen en begeistring av det vita, oskrivna bladet, alltså av "en brist som är så stor att den sporrar oss att handskas med litteraturen som en utopi". Utopin som en estetisk erfarenhet av något ofullbordat och något som inte kan fullbordas går som en röd tråd genom de läsningar av Herder, Schlegel, Novalis, Hölderlin, Musil, Mann, Celan, Szondi, Bachmann och Jelinek som är samlade här. Hos dessa gestaltas det utopiska som ett ständigt någon annanstans och någon annan tid, en icke-plats i tid och rum. Mattias Pirholt är docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet och verksam som lektor vid Södertörns högskola.