Micael Björk

På några decennier har Sverige gått från att vara etniskt och religiöst relativt homogent till att bli ett av Europas mest mångreligiösa länder. Religion, migration och polisiärt arbete beskriver några av de utmaningar och möjligheter polisen kan ställas inför i ett pluralistiskt samhälle. I boken varvas teoretiska perspektiv med konkreta exempel på polisiärt arbete relaterat till religion och migration. Bokens kapitel är skrivna av forskare och praktiker verksamma inom olika områden, och behandlar en lång rad ämnen: religions­frihetslagstiftning, segregation, hatbrott, globala konflikter med lokala konsekvenser, klanstrukturer, hedersvåld, våldsbejakande extremism, bemötandestrategier, arbete med fördomar inom poliskåren samt utmaningar som konspirationsteorier och miljö­relaterade hot som kan beröra polisens arbete. Denna andra upplaga av Religion, migration och polisiärt arbete är reviderad och aktualiserad och innehåller fyra nyskrivna kapitel.

Människan gör samhället – formar, utvecklar, bevarar. Men samhället gör också människan – människan formas och utvecklas i och genom samhället. Detta är den klassiska sociologins stora insikt. Sociologins klassiker presen­terar tjugotvå sociologiska tänkare som med stor spänn­­vidd varierar denna grundläggande sociologiska insikt som i dag äger större giltighet än någonsin. Sociologins klassiker presenterar grundfrågor och centrala begrepp hos klassiker, från Auguste Comte till Alva och Gunnar Myrdal. Unika särdrag behandlas liksom likheter med andra klassiker. Boken betonar den klassiska sociologins aktualitet för analysen av vårt eget samhälle. Ett syfte med antologin är att vidga förståelsen av klassisk sociologi och inkludera dem som tidigt skrev viktiga sociologiska verk men som av olika anledningar inte fått den uppmärksamhet de förtjänar. I många av bokens kapitel presenteras sociologiska tänkare för första gången på svenska. Sociologins klassiker vänder sig till studenter i sociologi och annan samhälls- och beteendevetenskap på grundnivå. Boken kan med fördel utgöra grunden för hur hela kurser organiseras. Den är också lämplig för studenter och forskare som söker introduktioner till enskilda sociologiska tänkare.

Som socialt fænomen er kriminalitet et væsentligt emne for samfundsvidenskaben. Samtidig er der politisk og samfundsmæssigt gode grunde til at opnå viden om, hvorfor kriminalitet opstår, hvem der begår den, hvordan gerningsmænd og ofre påvirkes, samt ikke mindst hvordan kriminalitet kan forebygges. Metoder i kriminologi er den første danske bog om metoder til at undersøge kriminelle forhold. Bogen går på tværs af det forskningsmetodiske spektrum og beskriver både etnografiske, klassiske kvalitative og statistiske metoder samt en række centrale genstandsfelter i kriminologien. Bogen er redigeret af Michael Hviid Jacobsen, professor i sociologi, Aalborg Universitet.

Det öppna samhället kräver en välfungerande ordningsmakt. Men vad ska polisen egentligen göra? Sociologiprofessorn Micael Björk presenterar en ny teori om en av de allra mest aktuella samhällsfrågorna. Björk menar att polisens främsta uppgift är att fungera som en återhållande kraft . Det förebyggande arbetet sköts bäst av andra. MICAEL BJÖRK är professor i sociologi vid Göteborgs universitet och verksam som gästprofessor vid Akademin för polisiärt arbete, Högskolan i Borås.

Ordningsmakten i stadens periferi publicerades första gången 2006. Boken var på många sätt före sin tid och ges därför nu ut på nytt. I en nyskriven inledning slås en brygga till vår tids diskussioner om gängkriminalitet och etnisk maffia. Skjutningar, tystnadskultur och parallellsamhällen diskuteras, och huvudfrågan lyder: Vilka polismetoder är bäst lämpade i förortsmiljön? Boken bygger på flera hundra timmar av observationer under en årslång polisinsats, där målet var att hindra nyrekrytering till organiserad brottslighet. Micael Björk är professor i sociologi, verksam vid Göteborgs universitet och Akademin för polisiärt arbete på Högskolan i Borås. Hans forskning handlar om polisarbete och polisens organisering.

Måste poliser ligga ner för att det ska bli högt i tak? Behöver polischefer inta en dominant attityd och organisationen vara trög och splittrad? I en tid där mycket kritik har riktats mot svensk polis visar "Den engagerade polisen" på andra möjligheter. ? Micael Björk har under två år följt en lokal polisenhet i Göteborg och dess arbete för att öka personalens engagemang i utsatta förortsmiljöer. Man har velat öka de vanliga polisernas inflytande över sitt arbete och respekten för de kunskaper som finns på gatu­nivån samt införa en mer demokratisk ledarstil. Detta arbete har inte bara varit unikt i sitt slag, det visar även hur polisorganisationen som helhet skulle kunna göras mer robust i framtiden. ? Boken riktar sig till alla som är intresserade av frågan om hur polisen styrs och skulle kunna styras. Med sina detaljerade fält­anteckningar kan den också fängsla den som är nyfiken på hur polisens vardag ser ut. Micael Björk är docent i sociologi vid Göteborgs universitet.

Hur kan kulturella förhållanden samspela med eller motverka en osäker demokratisk utveckling? I Upplösningens dialektik söker sig Micael Björk tillbaka till det förra sekelskiftets debatter om bildning och politisk kultur för att få perspektiv på detta problemområde. Med ett fylligt historiskt material rekonstruerar författaren tv promoderna grundhållningar. Det handlar om en kamp mellan dem som anser att det nära förestående demokratiska genombrottet bör knytas till en relativistisk kultursyn och dem som menar att bildningen skall användas för att hindra den upplösningsprocess som detta politiska maktskifte kan anses representera. Det oroliga tidevarv och den kris för det moderna projektet som studeras påminner på många sätt om dagens osäkra situation.