Michael Azar

Essäer om historiska skott, dofternas språk, ormarnas inre. Dikter om före och om efter. Skalövningar. Foton som tittar tillbaka. Vägar till att överskrida den tänkbara framtiden, för Gaza, för alla. Och så några avslutande frågor.

Hur ser ödets historia ut? Vad kan borrkärnor från havets botten berätta om tidens gång och ett förändrat klimat? Hur påverkades Simone de Beauvoir av att resa i det segregerade USA åren innan hon skrev Det andra könet? Vad hade den spanske filosofen och teologen Xavier Zubiri för inflytande på den tidiga kvantfysikens utveckling? Och vad kan litteraturhistoriens undergångspoeter säga oss om jordens sårbarhet och människans ändlighet? I Bildningsboxen förklarar och fördjupar Sveriges främsta forskare händelser i historien och samtiden. Essäerna behandlar skilda ämnen inom naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora men är skrivna i ett personligt och lättillgängligt format. Det är folkbildning av bästa snitt. Bildningsboxen är ett samarbete mellan Anekdot/Bildningspodden och Norstedts förlag. Michael Azar - Ödets tärningar - är författare och professor i idéhistoria vid Göteborgs universitet. Han har skrivit och forskat om modern kontinental filosofi och postkoloniala frågeställningar, och gett ut flera hyllade böcker däribland Frihet, jämlikhet, brodermord (2001), Döden i Beirut (2007) och Amerikas födelse (2015). Ulrika Björk - Beauvoir i Amerika - är docent i filosofi vid Södertörns högskola. Hon disputerade 2009 vid Helsingfors universitet och har forskat och skrivit om bland annat Simone de Beauvoirs tänkande och Hannah Arendts politiska fenomenologi. Karolina Enquist Källgren - Zubiri och kvantfysikens gåta - är docent i idéhistoria vid Stockholms universitet. Hon disputerade 2015 vid Göteborgs universitet och har sedan dess forskat om relationen mellan fysik och religion samt exilens betydelse som kontext för kunskapsteori och politisk filosofi. Erik Isberg - Havsarkivet - är vetenskapshistoriker vid KTH och disputerade 2023 med avhandlingen Planetary Timemaking: Paleoclimatology and the Temporalities of Environmental Knowledge, 1945-1990. Sofia Roberg - Undergångspoeterna - är litteraturvetare och poet. Hon disputerade 2022 vid Stockholms universitet med avhandlingen Besvärja världen, en ekokritisk studie av Inger Christensens alfabet.

Essäsamlingen Bröllop är Albert Camus andra ungdomsverk. Som 25-åring skriver han att det är Medelhavet han gifter sig med. Texterna handlar också om ungdomens gratisnöjen i Alger, om romerska ruiner i Algeriet, men även intryck från Italien och om mästarnas målningar i Florens. I den avslutande essän Öknen finns också några röster från William Shakespeares olyckliga älskande par, i skådespel som ofta utspelar sig på platser i Italien. 1953 gav Albert Camus ut samlingen Sommar, som anses vara en slags fortsättning på Bröllop, prosapoesi med landskapsskisser från europeiska städer vid Medelhavet. Det är en författare i exil, med franskan som modersmål, där Algeriet fortfarande är hans verkliga fosterland. Havet är en metafor för evigheten. Sokrates, Platon och Hegel figurerar, med tankar som spänner mellan meningslöshet och samtida förnuft. Han funderar i Gåtan över att omgivningen ger honom etiketten det absurdas skildrare. Inledningen till dessa två essäsamlingar är skriven av Mikael Azar, författaren och professor i idéhistoria. Översättningen är ny och gjord av Joachim Forsgren. Senast essäerna översattes var 1960.1957 tilldelades Albert Camus Nobelpriset i litteratur med motiveringen: "För hans betydelsefulla författarskap, som med skarpsynt allvar belyser mänskliga samvetsproblem i vår tid."

In Exegeting the Jews: The Early Reception of the Johannine "Jews", Michael G. Azar analyzes the rhetorical function of the Gospel of John’s "Jews" in the earliest surviving full-length expositions of John in Greek: Origen’s Commentary on John (3rd cent.), John Chrysostom’s Homilies on John (4th cent.), and Cyril of Alexandria’s Commentary on John (5th cent.). While scholarship often has portrayed the reception history (Wirkungsgeschichte) of the Gospel’s “Jews” as simply and uniformly anti-Jewish or antisemitic, Azar demonstrates that these three writers primarily read John’s narrative typologically, employing the situation and characters in the Gospel not against contemporary Jews with whom they regularly interacted, but as types of each patristic writer’s own intra-Christian struggle and opponents.

Vilka tankar födde upptäckten av Nya världen? När Columbus landsteg i Amerika möttes två för varandra helt okända civilisationer. I Amerikas födelse skildras erövrarnas debatter om indianernas natur. Var de verkligen människor? När Columbus landsteg i Nya världen, Amerika, möttes två för varandra helt okända civilisationer. Vad som kunde ha blivit ett givande utbyte blev ett militärt och ideologiskt underkuvande. I Nya världen flätades korset, guldet och svärdet samman i en dödlig legering. I Amerikas födelse skärskådas de intensiva debatter som ägde rum i Spanien om indianernas väsen, krigens rättfärdighet och mänsklighetens natur. Vad var det egentligen för slags varelser som Spanien hade upptäckt och lagt under sig? Och var conquistadorernas blodiga krig i Nya världen verkligen rättfärdiga i Guds ögon? Michael Azar är författare och professor i idéhistoria vid Göteborgs universitet. Han har tidigare gett ut ett flertal böcker, bland annat Den ädla döden.

När vi idag talar om martyrer ser vi framför oss bilden av en fanatisk muslim med en bomb fasttejpad på kroppen. Men martyrskapet har en lång tradition inom västerländskt tänkande. Sedan Sokrates valde döden framför exilen har vi ställt oss frågan: finns det något i själva livet som det är värt att gå i döden för? Filosofer och teologer, poeter och statsmän har gett oss olika svar - Gud, sanningen, folket, revolutionen. I Den ädla döden tecknar Michael Azar det västerländska martyrskapets idéhistoria. Vi möter Sokrates och Jesus inför sina åklagare, de första kristna på gladiatorarenan och de moderna nationernas och revolutionernas blodsvittnen. Genom gestalter som Jeanne dArc och Robespierre, Che Guevara och Breivik, skildrar författaren hur martyrens blod blir till skådespel, en symbol för gemenskap och sanning. Människans yttersta sårbarhet förvandlas till hennes främsta vapen; det är genom att dö som man segrar. Michael Azar är författare och professor i idéhistoria vid Göteborgs universitet. Han har tidigare gett ut ett flertal böcker, bland annat den uppmärksammade Döden i Beirut.

Hur kan man vittna om en unik erfarenhet och samtidigt bli trodd? Kring detta dilemma kretsar Michael Azars essä om vittnet och vittnesmålet. Det börjar i Paulus omvändelse och slutar i Guantanamo, DNA-analyser och självbiografier. Det har sagts att människan bara kan vittna på två sätt: med blodet eller ordet. I det första fallet vittnar hon med sitt eget liv som insats; det är genom den döda kroppen som sanningen uppstår. I klassisk grekiska betecknar ”martyr” (martys) just vittne. I det andra fallet försöker vittnet uppdaga sanningen genom att ta till orda; det är genom vittnets mun som det förflutna och frånvarande återföds i det närvarande nuet. ”Du har ingenting sett i Hiroshima”, upprepar en röst i Marguerite Duras Hiroshima, mon amour. De som överlevde Förintelsen kan inte vittna om densamma hävdade Primo Levi. Vem kan man tro på? Vilka kan räknas som trovärdiga vittnen? "Upplysningen handlar om att delvis i reformationens anda återupprätta det egna förståndet och dess förmåga att vittna sant. Men i kraft av vad kan förnuftet vittna? Azar visar elegant hur idén om det mest sanningsenliga vittnet faller isär i två helt motstridiga föreställningar." (Hans Ruin, DN) Michael Azar är författare och docent i idéhistoria, verksam i Göteborg. Han har tidigare givit ut fyra böcker, senast Döden i Beirut 2007. 2008 sattes hans debutpjäs Deadline upp på Angeredsteatern i Göteborg.

I Beirut går de levande på de dödas ben, samtidigt som de döda, under de senaste årens dramatiska utveckling, tycks gå igen på de levandes ben. Döden i Beirut är en personlig essä om en stad belägrad av vålnader. Perser, greker, romare, araber, korsfarare, turkar, ryssar, engelsmän, fransmän, syrier, israeler, iranier, palestinier, nordamerikaner - alla har de under årens lopp belägrat Libanons huvudstad. Efter det långa inbördeskriget 1975-1990, mordet på Hariri och Syriens återtåg 2005 är det förflutnas blodiga hemsökelser tydligare än någonsin. Michel Azar skriver personligt om livet under brinnande krig." Döden i Beirut är en fantastisk idé- och historieresa som emellanåt med närmast poetiska beskrivningar skildrar ett land där de döda 'går igen på de levandes ben'. /.../ Det är Azars styrka, att han är demokratisk i sin kritik - ingen etnisk eller religiös grupp slipper ifrån hans känga. /.../ En bok att ha nära när man läser artiklar om nya oroligheter i Libanon."(Rakel Chukri, SDS)"Om Libanons subtila maktbalans, om vad den lett och riskerar att leda till, har idéhistorikern Michael Azar skrivit en utomordentlig bok, som utöver att vara något så ovanligt som en stilistiskt njutbar essä också förklarar varför ett land som utåt sett kan se ut som ett multikulturellt paradis i själva verket är en krutdurk som i ett och samma kartveck koncentrerar hela Mellanösterns konflikter."(Steve-Sem Sandberg, SvD) "Att beskriva Beiruts och Libanons dramatiska historia från antik till nutid kräver förstås både kunskap och inlevelse. Det besitter Michael Azar i hög grad. Han är docent i idéhistoria och har samtidigt en libanesisk bakgrund. Han närmar sig ämnet som forskare och samtidigt som medkännare, filosof och författare. [...] Därför blir hans långa essä Döden i Beirut ett skolexempel på hur man kan skildra ett komplicerat skede med både distans och närhet och samtidigt inse sina begränsningar." (Torsten Kälvemark, AB)"Azar arbetar på djupet, men också på bredden. Koncentrerat och pedagogiskt, och på njutbar prosa, beskriver han landets politiska historia och ger en detaljerad bild av premisserna för dagens konfliktfyllda kaos i vilket kampen om nationens identitet är själva motorn. [...] Om den ordinära nyhetsrapporteringen om Mellanöstern snarast ökar ens förvirring så bidrar Azar på ett imponerande sätt till att göra detta dödliga spel något mera begripligt." (Kristina Lundblad, GP)Michael Azar är författare och docent i idéhistoria, verksam vid Göteborgs universitet.