Michael Tengberg

Den som sätter sig att läsa Resor i tid och rum får förbereda sig på hisnande färder över vidsträckta fält: från finstämda parisiska bilddikter till en monty pythonsk spänningsroman, från Fridegårds trälar till rollspelet Warhammer Fantasy Role Play, från den sömniga småstaden Nässjö till igbo-byar i östra Nigeria. Vi möter resande konst, barn och språk. Litteraturläsande som en egen resa, där läsfärdighet är den nödvändiga biljetten, behandlas från olika håll: i skolan, i samtalet, i läsarens inre. Vi får läsa om indianer och indier, perser och greker och mycket, mycket mer. Ett försök att fånga litteraturvetaren Margareta Peterssons många intresseområden indoengelsk roman, postkolonial litteratur, global litteraturhistorieskrivning samt litteraturdidaktisk forskning kan inte sluta på annat sätt än med en omfångsrik antologi, med trettio nyskrivna och intressanta artiklar författade av kolleger från lärosäten runt hela landet. Förhoppningen är att läsaren möts av en och annan oväntad koppling som sprider nytt ljus över det som för professor Petersson sedan länge varit känt.

Kvaliteten på lärares undervisning är en avgörande faktor för vad och hur mycket elever lär sig i skolan. Men vad kännetecknar egentligen undervisningen i svenska klassrum? Och i vilken mån går det att koppla särskilda undervisningssätt och strategier till elevernas kunskapsutveckling? I den här boken utforskas grundligt begrepp som god och kvalitativ undervisning. Boken bygger på en omfattande forskningsstudie som genomförts i drygt 80 högstadieklassrum på olika skolor och i olika kommuner. Genom videoobservationer, enkäter och kunskapstester har forskarna bakom studien försökt klarlägga både hur undervisningen bedrivs och hur undervisningskvalitet hänger ihop med elevers lärande. Undervisningskvalitet i svenska klassrum vänder sig i första hand till lärarstudenter, verksamma lärare, lärarutbildare och forskare på utbildningsområdet, men också till en bredare allmänhet som intresserar sig för frågor om kvalitet i skolans undervisning.

I de senaste årens forskning om skolans svenskundervisning har samtal blivit ett honnörsord. För litteraturundervisningens del framhålls det ofta hur viktigt det är att den skönlitteratur elever läser i skolan blir föremål för gemensam tolkning och reflexion. Men frågan är vilken funktion dessa litteratursamtal fyller som undervisnings- och lärandeprocess? Vad får eleverna möjlighet att lära sig? I "Samtalets möjligheter" undersöker Michael Tengberg vilka förutsättningar litteratursamtalet skapar för att utveckla elevers reception av en läst text och i förlängningen också deras läsförmåga. Undersökningen bygger på detaljerade analyser av videoinspelade samtal i årskurs åtta och nio. Tengberg ställer bl.a. följande frågor: Vilka förhållningssätt till text och läsning uppmuntras i samtalen? Vilken betydelse får samtalen för elevernas tolkning? Och vad menar eleverna själva att de lär sig? Undersökningen identifierar en rad problem i själva genomförandet, vilket understryker att samtalet som arbetsform ställer höga krav på både lärare och elever. Men här framträder också några av de pedagogiska möjligheterna. Med utgångspunkt i aktuell teoribildning om interaction och om litterär reception utvecklar Tengberg en nyanserad bild av litteratursamtalets potentiella inverkan på elevernas läsning. Boken vänder sig till alla som är intresserade av den svenska skolans litteraturundervisning. Michael Tengberg forskar om läsning och litteraturundervisning vid Göteborgs universitet och arbetar med svensklärarutbildning vid Karlstads universitet.