Michaela Ribbing

Vilken författning ska tillämpas när författningen har ändrats under en pågående process i allmän förvaltningsdomstol? Ofta saknas övergångsbestämmelser och därmed vägledning kring vilken författning som är tillämplig. Att förvaltningsdomstolarna kan komma att ställas inför frågan om tillämplig lag är en realitet. Skälet är att den materiella förvaltningsrätten till stor del präglas av politiska beslut och ändringsfrekvensen av den förvaltningsrättsliga lagstiftningen är därför till viss del hög. Det är inte ovanligt att övergångsbestämmelser saknas. I denna monografi utreder lektor Michaela Ribbing rättsläget.

Författningssamlingen omfattar viktigare lagar och förordningar inom områdena allmän och speciell förvaltningsrätt, kommunalrätt samt offentlighet och sekretess. För att spegla det europarättsliga inflytandet inom det förvaltningsrättsliga området finns också ett urval europarättsliga texter. Författningssamlingen är primärt avsedd att tillgodose behov vid studier av ämnet förvaltningsrätt vid Stockholm universitet. Författningssamlingens innehåll baseras således på upplägget för grundkursen Förvaltningsrätt med förvaltningsprocessrätt och specialkursen Förvaltningsprocessrätt. Vissa författningar återges därför i urval. Den kan dock självklart användas av var och en som behöver en samlad överblick över olika förvaltningsrättsliga författningar. Författningarna återges som de lyder den 1 juli 2025.

Författningssamlingen omfattar viktigare lagar och förordningar inom områdena allmän och speciell förvaltningsrätt, kommunalrätt samt offentlighet och sekretess. För att spegla det europarättsliga inflytandet inom det förvaltningsrättsliga området finns också ett urval europarättsliga texter. Författningssamlingen är primärt avsedd att tillgodose behov vid studier av ämnet förvaltningsrätt vid Stockholm universitet. Författningssamlingens innehåll baseras således på upplägget för grundkursen Förvaltningsrätt med förvaltningsprocessrätt och specialkursen Förvaltningsprocessrätt. Vissa författningar återges därför i urval. Den kan dock självklart användas av var och en som behöver en samlad överblick över olika förvaltningsrättsliga författningar. Författningarna återges som de lyder den 1 juli 2024

Förvaltningsdomstolarna har en viktig uppgift i samhället. Inom ramen för en förvaltningsprocess ska de överpröva den offentliga förvaltningens beslut som angår personliga och ekonomiska värden. Förvaltningsprocessen är en egen processform, men uppbyggnaden och utformningen av processen innebär att regler i rättegångsbalken ibland används. I avhandlingen har tre anknytningspunkter mellan förvaltningsprocessen och rättegångsbalken identifierats. En är att förvaltningsprocesslagen (1971:291) innehåller ett betydande antal hänvisningar till regler i RB. En annan anknytning är att det finns regler i förvaltningsprocesslagen, vilka har likartad utformning som regler i rättegångsbalken. Därutöver har Högsta förvaltningsdomstolen i vissa fall vid bedömningen av en oreglerad processuell situation i förvaltningsprocesslagen hänfört sig till en regel i rättegångsbalken. Rättegångsbalken har utarbetats uteslutande med tanke på processen i allmän domstol och bygger på andra processuella principer än förvaltningsprocessen. Mot bakgrund av de karaktärsdrag som bär upp förvaltningsprocessen är det inte självklart att en regel i rättegångsbalken kan tjäna till ledning vid förvaltningsdomstolarnas handläggning. I detta ligger en svårighet att kunna avgöra i vilka processuella situationer regler i rättegångsbalken kan och får användas i förvaltningsprocessen, samt hur en regel i rättegångsbalken ska tillämpas med beaktande av de förvaltningsprocessuella karaktärsdragen. I avhandlingen analyserar författaren vilken roll eller funktion rättegångsbalken har i förvaltningsprocessen och vilken betydelse förvaltningsprocessens karaktärsdrag därvid har. Frågor som behandlas är vilka centrala skillnader det finns mellan förvaltningsprocessen och den allmänna processen samt på vilket sätt rättegångsbalken används i förvaltningsprocessen i de tre nämnda typsituationerna. Michaela Ribbing är verksam som adjunkt inom offentlig rätt vid Stockholms universitet.