Michel Ekman

Hemligheter och drivkrafter, sorg och glädje. Översättare, författarkollegor, lärda och vanliga läsare ställer de stora frågorna – om konsten, idealen och livet – utifrån Ulf Peter Hallbergs författarskap. Boken innehåller även gott om citat ur ett tiotal av hans verk. Resultatet, Ensamhetens strategier, är en samling texter och bilder om livets skapande dimensioner och minnets räddande kraft. Projektet tar sin början i ett översättarmöte i Bergslagen, närmare bestämt med en av deltagarnas plötsliga bortgång, Hallbergs vän Erland Anderson. Boken utvecklas till en resa i minnet, både i livet och i konsten; själva skrivandet blir en protest mot döden: »räddning«. Äldre och nyare texter och intervjuer om Hallberg och hans konstnärliga praxis som fiktionsförfattare och översättare av Walter Benjamin och de stora dramatikerna fyller ut bilden och gör den allmängiltig. Med finns också relevanta texter om helt andra ämnen. Verket kröns med några symboliska gestaltningar i dialogform av bokens tema, framimproviserade av Hallberg i samarbete med medarbetare, framför allt William Crona. Medredaktör har varit översättaren och essäisten John Swedenmark. Bland de medverkande kan nämnas litteraturforskarna Peter Luthersson, Michel Ekman, Sylvain Briens och Karin Monié; författarna Reinhard Jirgl, Per Wästberg, Lars Andersson, Claudio Magris och Carl-Henning Wijkmark, samt fotografen J. H. Engström. För intervjuerna står Per Engström, Nicola Baroni och Marta Herzbruch.

Hur behåller man livskänslan i tunga tider? Vad ska man göra för att stå ut med det tryck omvärlden ständigt utövar på en? Kan man vänja sig vid dödens allt mer påträngande närvaro och vara någorlunda glad ändå? En oväntad sjukdomsdiagnos får Michel Ekman att grubbla över dessa frågor. Andra världar inleds av en essä som är ett slags inventering av de krafter man kan mobilisera i en höstlig livssituation. De andra världarna kan vara många och på olika sätt ge en styrka. Ekmans essäer rör sig mellan det vanliga och det sublima. Finns det paradis? Hur når man dem? Barnets intensiva närvaro i nuet har en viktig plats här, liksom litterära följeslagare som Marcel Proust, Tua Forsström och Barbro Lindgren. Och vem var den gamle mannen i sin mörka och tunga överrock som plötsligt dök upp på båten till Rönnskär?

Lyckliga slut är viktiga. Men hur ser de ut, hur når man dem? Det är ett tema i den här samlingen av essäer. Annars handlar de om att bli arg, om att vandra, om att dagdrömma, om att leka med sitt barnbarn och mycket annat. Livet speglar sig i böckerna och filmerna, och tvärtom. Genom hela boken löper en dagbokstext som reflekterar över vad ett hem är och hur det är att vara hemma, i vanliga tider och i ovanliga.

Idag inträdde jag igen, efter ett långt uppehåll, i den världen där man har möten. Jag hade satt på mig ren skjorta och vi diskuterade länge en god sak i konstruktiv anda. Till slut blev det - en viktig del av alla möten - dags att besluta om datum för nytt möte. Jag slog upp den almanacka jag letat fram enkom för detta tillfälle. Men hur jag än bläddrade hittade jag ingen av de dagar som föreslogs. Till slut insåg jag att almanackan var från i fjol. Jag tänker på nötskrikor är ett urval dagboksanteckningar från de senaste åren. Temat är livet i Helsingfors, människors egenheter, omgivningarnas förändringar, tidens gång. Ibland företas utflykter till föga spektakulära mål som ändå bjuder på trevliga överraskningar: Nybondas ängar, Lidls butik i Kampen eller kafeet Saray Baklava i Östra centrum. En del av texterna handlar om lästa böcker och sedda filmer och reflekterar över hur de förhåller sig till tillvaron. Boken är ett försök att skriva sig fram till ett slags hemkänsla i en förvirrande värld.

Vad håller ihop en familj, vad driver dess medlemmar isär? Vad kan man ta med sig från sin uppväxt, vad måste man befria sig ifrån? Hur får man syn på alla de underförstådda självklarheter som format en? Kan det alls lyckas, och vilka är omkostnaderna? Michel Ekmans Självbiografiskt lexikon handlar om en släkt, en familj och en uppväxt som aldrig tycks ta slut. Tiden är 1960-talet och de därpå följande decennierna, utgångspunkten en harmonisk Helsingforsförort långt från världens vimmel. Självbiografiskt lexikon berättar om en släkt som trots ett osäkert utgångsläge var lyckosam nog att undslippa det europeiska 1900-talets katastrofer. I stället hamnade den i det avsides Helsingfors. I centrum står en familj som ägnar alla sina krafter åt att glömma det förflutna och skapa en självtillräcklig, historielös tillvaro, och en pojke som växer in i en allt starkare beröringsskräck inför omvärlden, och långsamt tar sig ur den igen.

I denna studie pejlas åtta finlandssvenska författares förhållande till frågor om språk, nationell identitet, natur och hembygd under första hälften av 1900-talet. Genom en ingående närläsning av författarnas texter granskar Michel Ekman bl.a. hur den svenskspråkiga kulturens överlevnad under trycket av finsk expansion gestaltas i den samtida litteraturen.