Mikael Elinder

Nationalekonomins frågor är en grundläggande lärobok i nationalekonomi. Till skillnad från många traditionella böcker i ämnet fokuserar National­ekonomins frågor på aktuell forskning, aktuella forskningsmetoder och praktiska tillämpningar av dessa metoder. Boken ger på detta sätt studenter och lärare ett verktyg för att utveckla ett nationalekonomiskt tänkande bortom grundmodellerna, vilka dock är en förutsättning för denna utveckling. Genom att visa på ämnets bredd och möjligheter svarar boken på frågor av typen: Kan man verkligen säga något om verkligheten med dessa modeller? Är nationalekonomisk forskning samhällsrelevant? och kanske till och med Varför ska vi lära oss det här? Nationalekonomins frågor täcker ett brett spektrum av ämnen och visar på nationalekonomins stora spännvidd. Trots detta representerar de frågor som tas upp i boken endast en mycket liten del av den nationalekonomiska forskningen och bland läsarna kommer det säkert finnas de som tycker att flera viktiga frågor saknas. Självklart rymmer nationalekonomin många andra intressanta ämnen och förhoppningsvis kommer boken att inspirera till många framtida uppföljare som tar upp fler nationalekonomiska frågor. Boken vänder sig till studenter som läser nationalekonomi på grundnivå men fungerar förstås också utmärkt som introduktion till 18 viktiga forsknings­områden på såväl fördjupningsstudier som för den allmänintresserade läsaren.

Tjänstepensionen är en viktig del av den totala pensionen. Men hur viktig? Och vad kan spararna om tjänstepensioner? Detta undersöker forskarna Johannes Hagen och Mikael Elinder i Den komplexa tjänstepensionen. Med hjälp av en omfattande enkätstudie försöker de ta reda på vad pensionsspararna kan om pensioner och ekonomi. Deras analys pekar på att kunskaperna hos många sparare är bristfälliga. Många uppger att det är svårt att förstå tjänstepensionerna och nästan en fjärdedel vet inte om de omfattas av ett tjänstepensionsavtal. För att svara på frågan om hur tjänstepensionssystemet kunde bli så komplicerat beskriver forskarna tjänstepensionens framväxt. De diskuterar också vilka problem ett komplext tjänstepensionssystem och bristande kunskaper kan medföra. Författarna ger i rapporten konkreta förslag på hur systemet kan vidareutvecklas och förenklas. Johannes Hagen är fil.dr och lektor i nationalekonomi vid Jönköping International Business School, JönköpingUniversity, och även verksam vid Statistiska institutionen, Uppsalauniversitet. Mikael Elinder är docent och lektor i nationalekonomi vid Upp­sala universitet och även verksam vid Institutet för Näringslivsforsk­ning(IFN).

Visste du att många nationalekonomer idag engagerar sig i så vitt skilda frågor som varför föräldrar ofta kommer för sent när de hämtar sina barn på förskolan eller hur trängselavgifter kan minska bilpendlingen? I den här boken visas hur ekonomisk teori används för att förstå människors beslut om hur de använder sin tid och sina pengar. Ambitionen är att lära ut de teoretiska grundstenarna och ge utrymme för kritiskt tänkande samt att visa hur teorier utvärderas med hjälp av empiriska studier. Den ekonomiska människan fokuserar på konsumtionsteorin och visar hur den kan användas för att hjälpa oss förstå hur samhället fungerar. Boken ger många exempel på att teorin är ett kraftfullt verktyg, men lyfter även fram situationer där standardteorin inte räcker till utan missar väsentliga delar av mänskligt beteende. Den ekonomiska människan är en modern lärobok för grundkurseni nationalekonomi. Den presenterar konsumtionsteori tillsammans med insikter i beteendeekonomi på ett lättbegripligt sätt. I boken presenteras också forskningsresultat från många olika studier. Författaren visar dessutom hur teorin kan användas för att ge vägledning i privatekonomiska beslut genom att analysera frågor som pensionssparande, lån, försäkringar och bostadsköp. Boken avslutas med att tillämpa teorin på två områden som traditionellt legat utanför nationalekonomin: politik och kriminalitet.

Den svenska välfärdsmodellen kännetecknas av offentlig finansiering, ökande grad av konkurrens mellan olika utförare samt större valfrihet för brukarna. Hur har den här modellen vuxit fram? Varför skiljer sig utvecklingen åt mellan olika delar av landet och mellan olika tjänster? Vilken roll har politiker på nationell och lokal nivå, utförarorganisationer och tjänsternas brukare spelat? I dag produceras en sjundedel av de skattefinansierade välfärdstjänsterna av privata utförare. Men variationen mellan enskilda kommuner och landsting är stor. I Stockholms län finns till exempel fler platser på privata än på kommunala äldreboenden, samtidigt som mer än hälften av landets kommuner helt saknar privata äldreboenden. Antologin redogör först ur ett historiskt perspektiv för privatiseringen av välfärdstjänster sedan 1980-talet, med fokus på nationella reformer och lokala initiativ. Därefter undersöks ett antal möjliga förklaringar till hur pass utbredd privatiseringen av olika tjänster är i olika delar av landet. Tillsammans visar antologins kapitel att politiska, ekonomiska och geografiska drivkrafter har samspelat när den privata produktionen har vuxit fram. I flera fall redovisas nya samband som åtminstone i Sverige inte har undersökts som möjliga förklaringar till välfärdens privatisering. Antologin ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle. Författare är forskarna Matz Dahlberg, Mikael Elinder, David Isaksson, Henrik Jordahl (red.), Anders Lindbom, Heléne Lundqvist, Ulrika Winblad och Richard Öhrvall.