Mikael Korhonen

Väärentäjä kuin murhaaja. Wäärentäjä Grandellin sattumuksien täyttämä elämäntaival avaa ainutlaatuisen näköalan veijareiden ja lurjusten elämään ja 1800-luvun Suomeen. Carl Grandell oli vaatimattomista oloista kotoisin oleva mies, joka yritti edetä elämässään niillä keinoilla kuin hänelle oli mahdollista. Silti kruunu piti häntä murhaajan veroisena pahantekijänä.1800-luvun alun Suomessa ihmisen paikka oli ennalta määrätty, eikä rahvaalla ollut mahdollisuuksia nousta yhteiskunnan portaita ylöspäin. Hitaasti leviävä kirjoitustaito tarjosi nokkelalle henkilölle asemiensa parantamiseen yhden keinon - vaikkakin laittoman ja riskialttiin. Mahtavampiensa vallasta pääsi luikahtamaan ja kohtaloaan pystyi jekuttamaan väärentämällä paitsi rahaa myös työtodistuksia ja erilaisia lupakirjoja. Kiinni jäädessä väärentäjää kuitenkin odotti kuolemantuomio. Tosielämän veijaritarina väärentäjä Grandellista valottaa tavallisen kansan elämää ja pyristelyä kohtaloaan vastaan 1800-luvun alun Suomessa. Kirsi Vainio-Korhonen on kirjoistaan useasti palkittu historioitsija ja professori. Vainio-Korhonen on mestari avaamaan historian laajoja kehityskulkuja yksittäisen henkilön tarinan kautta ja yhdistämään historiantutkijan tietotaidon nautinnollisen lukukokemuksen tuottavaan kirjoittamiseen. Mikael Korhonen on historiantutkija, joka on aiemmin toiminut arkistopäällikkönä Svenska litteratursällskapet i Finlandissa. Korhonen löysi sukututkimuksen yhteydessä esi-isänsä jäljiltä kaksi paksua nippua väärennettyjä seteleitä, jotka johdattivat hänet 1800-luvun väärentäjien jäljille.

I början av 1800-talet var människans plats i samhället förutbestämd, och de jordlösa på landsbygden hade inga möjligheter till avancemang. Den långsamt ökade skrivkunnigheten erbjöd dock en listig person ett sätt att förbättra sin ställning. Genom att förfalska pengar, arbetsintyg och olika bevis kunde man försöka påverka sitt livsöde, men förfalskning av sedlar och dokument var allvarliga brott mot kronan - i värsta fall i klass med mord. Huvudpersonerna i denna bok är torparsonen, drängen, lösdrivaren och tjuven Carl Grandell och hans brottskumpan bonddottern, pigan och gårdfarihandlaren Lovisa Herlin - båda dömda för förfalskning. Deras livshistoria väcker många frågor: Hur såg deras uppväxt ut? Varför marginaliserades de och blev med tiden insnärjda i allt grövre brott? Varför bar Grandell på ett missnöje och ett hat som ledde till ett brott på den tidigare hemgården? Hur knöts familjemedlemmar, vänner och bekanta till det nät av överträdelser och brott som under flera år omgav Grandell? Var och när korsades Grandells och Herlins vägar? Och framför allt, varför är det viktigt att berätta två helt vanliga människors historia? Utifrån en stor mängd olika källor, varav många fragmentariska, lyckas historikerna Kirsi Vainio-Korhonen och Mikael Korhonen lägga ett fascinerande pussel. Även om Carl Grandells och Lovisa Herlins livsbana har inslag av skälmhistoria, speglar deras liv det finländska samhällets socioekonomiska historia och i synnerhet vardagen för de mindre bemedlade under första hälften av 1800-talet.

Det är stoff för en skälmroman. I par med pigan Lovisa Herlin ger sig torparsonen Carl Grandell på att förfalska sedlar. Ett socialt statiskt tidigt 1800-tal speglas i en brottsbana, där den ökande skrivkunnigheten blev ett verktyg för att rubba cirklarna. Ges ut i samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland.

I boken presenteras Historiska och litteraturhistoriska arkivets, Folkkultursarkivets och Språkarkivets historia från SLS första år fram till i dag. Insamlingslinjer och professionaliseringen av arkivverksamheten står i fokus. Även de många personerna bakom samlingarna uppmärksammas.