Mikael Löfström

Den nordiska välfärdsmodellen, eller kanske snarare modellerna, lyfts ofta fram som goda exempel på hur samhället kan organisera stödet till dem som behöver det. Det handlar om personer i olika åldrar som av en eller annan anledning kan behöva stöd från samhället via vård, skola, omsorg och det vi kallar socialförsäkringar. Men även om mycket fungerar tillfredsställande innehåller välfärden, i nära nog vilken form som helst, paradoxer, spänningar och dilemman som behöver diskuteras ur olika perspektiv. Den här boken tar upp tre fundament i välfärdens konstruktion - digitalisering, samverkan och organisering - som kan ses både som lösningar och som problem i olika sammanhang och i olika vetenskapliga discipliner. Ambitionen med boken är att främja reflektioner om de vägskäl som välfärden står i och inför. Välfärdens paradoxer, spänningar och dilemman vänder sig till professionella som arbetar inom välfärden, till politiker med intresse av välfärden samt till studenter som har en framtid inom välfärdsarbete i åtanke.

I en tid då megatrender som klimatförändringar, pandemier, flyktingströmmar och demografiska förändringar visar på världens sårbarhet finns det anledning att fundera över hur det vi kallar välfärd varit, är och kommer att bli. I den här boken sätter vi spaning på styrning, organisering och ledarskapande inom välfärden och hur det tar sig uttryck i olika verksamhetsområden och sammanhang. Det övergripande syftet är att genom ett antal spaningar på aktuella företeelser och observationer med fokus på hur olika välfärdsverksamheter styrs, organiseras och leds presentera reflektioner om framtidens utmaningar och möjliga lösningar. Analyser och reflektioner görs utifrån olika vetenskapliga perspektiv och med teman för en hållbar framtid. Boken vänder sig till dig som ställer dig undrande över vart välfärden är på väg. Författarna har i första hand haft personer som använder sig av olika välfärdstjänster, professionella som arbetar i välfärden, politiker med intresse av välfärden samt studenter som har en framtid inom välfärden i åtanke. Framtidens välfärd – hållbar styrning, organisering och ledning öppnar för en diskussion om att framtidens välfärd även berör andra grupper.

Projekt som organisationsform har blivit allt vanligare inom den offentliga sektorn och därmed också inom välfärdssektorns kärnområden: vården, omsorgen och skolan. Att organisera i projekt utlovar en början och ett slut och däremellan nyskapande, experimenterande och entreprenörskap. Det utlovar såväl ordning och kontroll som frihet och gränsöverskridande. I boken presenteras fyra typer av projekt som är vanliga i offentlig sektor: förändringsprojekt, försöksprojekt, samverkansprojekt och uppdragsprojekt. Men framför allt får läsaren verktyg för att kunna förstå den ­av­görande betydelse som omgivningen har för projektets genomförande och resultat. Boken innehåller många konkreta exempel. Projektledning i offentliga organisationer vänder sig till alla som vill ha en djupare förståelse för vad det innebär att bedriva projekt i offentliga organisa­tioner. Den är lämplig att använda på alla nivåer av akademiska utbildningar och för personer som arbetar med organisationsutveckling.

Under 2012 och 2013 genomfördes fyra seminarier under huvudrubriken Hållbart företagande som ett samarrangemang mellan Borås Tidning och Högskolan i Borås. Uppmärksammade och inflytelserika företagsledare och samhällsaktörer i regionen föreläste om sina erfarenheter av verksamhetsutveckling och uppfattningar och tolkningar av innebörden av begreppet hållbar utveckling. Föreläsningarna följdes av paneldiskussioner och frågor och kommentarer från seminariedeltagarna. Seminarierna dokumenterades och följdes upp med personliga intervjuer i form av sju porträtt med fokus på uppfattningar om hållbar utveckling och vilka utmaningarna är för samhälle och företag. De sju beskrivningarna och porträtten har sedan tillsammans med intryck och observationer vid seminarierna legat till grund för fyra kapitel författade av gruppen bakom seminarieserien. Mikael Löfström, universitetslektor i företagsekonomi, skriver om gränser för hållbart företagande, Karin M. Ekström, professor i företagsekonomi, om innebörden och betydelsen av möten, Stefan Eklund, chefredaktör på Borås Tidning, om den digitala människan och Björn Brorström, professor i företagsekonomi, om den egentliga innebörden av hållbar utveckling. Därefter ombads författaren och journalisten Göran Greider att skriva ett slutord baserat på samtliga texter och utifrån egna perspektiv på hållbar utveckling. Alla dessa delar är samlade i rapporten Hållbar framtid. Den publiceras i Högskolan i Borås rapportserie Vetenskap för profession, vars syfte dels är att sprida kunskap om resultat av pågående och avslutad forskning vid högskolan, dels medverka till debatt om förhållningssätt till utbildning och forskning och högskolors och universitets roll och ansvar för en gynnsam samhällsutveckling. Denna rapport kommer förhoppningsvis att ligga till grund för diskussioner kring innebörden och nödvändigheten av hållbar utveckling i en bred bemärkelse.

Boken presenterar olika bidrag till kunskapsutvecklingen när det gäller samverkan för hälsa och välfärd. Det handlar om teoretiska bidrag såväl som forskningsresultat och praktiska erfarenheter av samverkan. Boken behandlar samverkan mellan olika professioner och organisationer inom hälso- och sjukvård, folkhälsoarbete, vård och omsorg för äldre, psykiatri och miss­bruksvård, arbetslivsinriktad rehabilitering, stöd till utsatta barn och ungdomar samt samverkan på olycksplatser. Genomgående behandlas olika teoretiska frågeställningar i samband med organisering, ledning, utveckling och utvärdering av samverkan. Dessutom behandlas en rad principiella frågor om välfärdssystemets utveckling och betydelsen av samverkan för att möta de komplexa behoven i det postindustriella samhället. Ett stort antal forskare från det svenska nätverket för forskning om samverkan medverkar i denna bok. Det finns även bidrag från norska och danska forskare inom området. Det är forskare från olika vetenskapliga discipliner. Dessutom medverkar personer med praktisk erfarenhet av samverkan. Om samverkan vänder sig till studerande vid universitet och hög­skolor samt till personer som är praktiskt verksamma inom hälso- och sjukvård och andra välfärdsområden, där gränsöverskridande samverkan blir ett allt viktigare inslag i verksamheten.