Mikael Parkvall

Det är många som tror på språkets makt över tanken och gärna vill försöka förändra verkligheten genom valet av ord. Vi hittar gott om exempel på detta i byråkratin, i tankesmedjorna, bland aktivisterna, bland marknadsförarna och till och med i vetenskapens värld. Ordval och språkbruk leder ofta till bråk och gräl, inte minst i sociala medier. I den här boken har två lingvister undersökt vilka ord det bråkas mest om, studerat debatten om dessa ord och de språkliga grundlagar som styr spelet om orden. Det råder förstås ingen tvekan om att språket utvecklas, precis som våra tankar om språket. Ord som var neutrala och gångbara i går kan vara helt omöjliga i dag. Allt går dock inte i samma riktning, varken mot ökad tolerans eller mot rigidare regler. Utvecklingen går snarare kors och tvärs. Och till skillnad från positionerna i många moderna ordstrider är språket varken höger eller vänster. Men forskningen ger klent stöd åt uppfattningen att språket skulle ha makt över tanken. Lars Melin är docent i svenska med lång erfarenhet av experimentell språkforskning. Han är dessutom populärvetenskaplig skribent, senast aktuell med En enda dikt - i femtielva varianter. Mikael Parkvall är lingvist vid Stockholms universitet och författare till flera språkvetenskapliga verk, till exempel Sveriges språk i siffror och Lagom finns bara i Sverige.

Till skillnad från vad många kanske tror har Sverige aldrig varit ett enspråkigt land. Det finns faktiskt inte ett enda land på jorden som är det. I Sverige liksom i andra länder har det alltid funnits språkliga minoriteter, både invandrade och inhemska. Samiska är till exempel ett inhemskt språk medan turkiska är ett invandrat. Men i dag håller det språkliga landskapet på att ritas om. Länge var finska det i särklass vanligaste invandrade språket. I dag är det arabiska. Samtidigt är allt fler svenskar i arbete och utbildning verksamma på engelska. Vad är det som håller på att hända? Hur fördelar språken sig, hur behandlas minoritetsspråken? Och vilka språk kommer vi att använda i framtiden? Dessa frågor diskuteras och besvaras i skriften Språken: Den nya mångfalden av språkvetaren Mikael Parkvall. Författaren är lingvist vid Stockholms universitet. Han har forskat i synnerhet om pidgin- och kreolspråk, men har även publicerat inom flera andra språkvetenskapliga områden, både populärvetenskapligt och i facktidskrifter. Några aktuella böcker är Lagom finns bara i Sverige och andra myter om språk (3:e upplagan 2016), Laddade ord: En bok om tankens makt över språket (tillsammans med Lars Melin, 2016) och Sveriges språk i siffror: Vilka språk talas och av hur många? (2015). Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok (ISSN 2000-1029). Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2019 består årsboken av sex häften, essäer på temat Det nya Sverige, som tillsammans utgör en årsbox.

Denna mycket omtyckta kommer nu i en nyutgåva. Språkets nära koppling till vardagslivet gör att de flesta har åsikter om det, men hur är det egentligen - vad är fakta och vad är myt? Är en kärring någon man håller kär? Finns order lagom bara i svenskan? Har eskimåerna så många fler ord för snö än vad vi har? Hotas det svenska språket av invandringen? Har engelskan fler ord än svenskan? Detta och mycket mer klarar Mikael Parkvall ut i "Lagom finns bara i Sverige". Trots sin akademiska utgångspunkt tar sig Parkvall an ämnet på ett lättsamt och humoristiskt sätt. En mycket välskriven och läsvärd bok! "Lärorikt som det är, är detta också bland de mest lättlästa och underhållande bidragen till språkvetenskaplig allmänbildning som man kan föreställa sig" Arthur Holmer, BTJ "Den är skriven med mycket humor och mycket sakkunskap" Ingalill Mosander, SVT:s Gokväll "Frejdigt och roligt" Bo Löfvendahl, SvD "Parkvalls bok är värd stor spridning" Knut Warmland, Värmlands Folkblad

Det tros finnas mellan 150 och 200 språk i Sverige i dag, men ingen vet säkert eftersom det inte existerar någon svensk språkstatistik ingen har med andra ord något fast grepp om vilka språk som utgör modersmål för Sveriges befolkning. De allra flesta som bor i landet är förstås modersmålstalare av svenska, men hur många är egentligen uppvuxna med ett annat förstaspråk? Syftet med denna bok är att göra så goda uppskattningar av antalet modersmålstalare för språken i Sverige som möjligt utifrån de uppgifter som finns att tillgå. Flera delar av samhällsplaneringen kan dra nytta av uppgifter om språkförhållandena i landet, till exempel för modersmålsundervisning, översättnings- och tolkbehov för enskilda språkgrupper eller utvärdering av revitaliseringsinsatser för de nationella minoritetsspråken. I boken kan man läsa om Sveriges språkliga historia, om språkstatistik, svenska språket, svenska dialekter, minoritetsspråk, invandrarspråk och främmande språk. Sist i boken finns appendix med fakta om 100 språk som talas i Sverige samt en redovisning av grundläggande uppgifter om språksituationen i Sveriges 290 kommuner. Mikael Parkvalls bok bidrar till att sprida insikten att Sverige är ett mångspråkigt land och egentligen alltid har varit det. Det är en bok för alla som är intresserade av språk och språklig variation förr och nu. Mikael Parkvall är lingvist vid Stockholms universitet.