Mikael Stenmark

Boken Resan till Frihamnen - från dröm till verklighet handlar om Frihamnskyrkan och dess unika utformning. Men den handlar framför allt om den resa som Smyrnaförsamlingen med sina 3 300 medlemmar gjort från Haga till Frihamnen. Ingen lång resa i rummet. Men i tid! Från de förstahändelserna 2008 till invigningen gick det femton år. Flytten efter 82 år på samma plats drevs fram av tillväxt och trångboddhet. Men framför allt drevs besluten att flytta och bygga ny kyrka fram av Smyrnaförsamlingens vision att göra skillnad. För staden och för göteborgarna Redaktören berättar: "bygget av Frihamnskyrkan är ett på många sätt unikt projekt. Och varför ska du som vanlig göteborgare bry digom att vi har byggt en ny kyrka? Därför att vi faktiskt har byggt kyrkan för dig, inte i första hand för de drygt 3 000 medlemmarna. För att vara med och göra Göteborg till en ännu bättre stad att leva och verka i. Och därför har vi velat dela med oss av berättelsen om hur besluten mognade fram, hur kyrkan växte fram på ritbordet och sedan upp ur Frihamnens lera. Men också dela med oss av berättelsen om Smyrnaförsamlingens drömmar och förhoppningar med Frihamnskyrkan. Därför har denna bok kommit till." Författarna till boken vill med hjälp av ord och bild bjuda med dig på en unik resa genom denna påkostade och vackra coffe-table bok. Berättelsen om en församling som vill och vågar satsa framåt. Som har byggt en ny kyrka och fortsätter att bygga församling. Trogen uppdraget att göra lärjungar och med en tydlig vision att göra skillnad i Göteborg och världen.

Del 1 i en serie LIVSÅSKÅDNINGSFILOSOFIAtt ha möjlighet och rätt att offentligt kritisera religion är synnerligen viktigt, inte bara för utvecklingen av den religion som kritiseras, utan också för att vi ska kunna utveckla ett välfungerande demokratiskt samhälle. En utmaning vi står inför är dock att vissa former av religionskritik har visat sig vara mer eller mindre återvändsgränder, på så vis att de snarare spätt på konflikt och polarisering än de bidragit till dialog, förståelse och förändringar till det bättre av övertygelser och beteenden. I denna skrift diskuteras och analyseras några former av religionskritik, de bevekelsegrunder och målsättningar sådan kritik har samt dess möjligheter och begränsningar. Tidigare i historien var religionskritiken ofta intern inom den religion det gällde, eller också riktades den av religiösa mot anhängare till andra religioner. I dag däremot förknippar vi snarare begreppet religionskritik med invändningar som framförs av människor som inte identifierar sig som religiösa. Alla tre typer av religionskritik behandlas i denna bok, men fokus ligger på så kallad sekulär religionskritik och dess olika uttrycksformer. Kritik kan riktas inte bara mot religiösa livsåskådningar, utan också mot sekulära människors syn på kosmos, livet och samhällets utformning. I bokens sista del ges exempel på sådan livsåskådningskritik. Båda sekulära och religiösa livsåskådningar behöver vi ibland förhålla oss kritiska till, men på ett sätt som inbjuder till dialog och ömsesidigt lärande. Mikael Stenmark är professor i religionsfilosofi vid Uppsala universitet

This title was first published in 20/11/2001: The intellectual and practical successes of science have led some scientists to think that there are no real limits to the competence of scienece, and no limits to what can be achieved in the name of science. This view (and similar views) have been called Scientism. In this book, scientists' views about science and its relationship to knowledge, ethics and religion are subjected to critical scrutiny. A number of natural scientists have advocated Scientism in one form or another - Francis Crick, Richard Dawkins, Carl Sagan, and Edward O. Wilson - and their impact inside and outside the sciences is considered. Clarifying what Scientism is, this book proceeds to evaluate its key claims, expounded in questions such as: is it the case that science can tell us everything there is to know about reality? Can science tell us how we morally ought to live and what the meaning of life is? Can science in fact be our new religion? Ought we become "science believers"? The author addresses these and similar issues, concluding that Scientism is not really science but disguised materialism or naturalism; its advocates fail to see this, not being sufficiently aware that their arguments presuppose the previous acceptance of certain extra-scientific or philosophical beliefs

Environmental issues raise crucial questions. What should we value? What is our place in nature? What kind of life should we live? How should we interact with other living things? Environmental management and policy-making is ultimately based on answers to these and similar questions, but do we need a new ethics to be able overcome the environmental crisis we face? This book addresses these important questions and explores the values that decision-makers often presuppose in their environmental policy-making. Examining the content of the ethics of sustainable development that the UN and the world’s governments want us to embrace, this book examines alternatives to this kind of ethics, and the differences in basic values that these make in practice. Offering a detailed analysis of the ethics that lie behind current policy-making as it is expressed in documents such as Agenda 21 and the Rio Declaration, this unique contribution to the field of environmental studies shows how different environmental ethical theories support different goals of environmental management and generate different policies when it comes to population growth, agriculture, and preservation and management of wilderness areas and endangered species. Mikael Stenmark concludes that policy-makers must take more seriously the value assumptions and conflicts connected to environmental issues, and state explicitly on what values their own proposals and decisions are based and why these should be accepted. Those studying environmental issues or environmental philosophy will find this accessible text invaluable in presenting a clear understanding of environmental ethics and contemporary applications and policies.

Mikael Stenmark examines four models of rationality and argues for a discussion of rationality that takes into account the function and aim of such human practices as science and religion.

Om vi har en religiös tro hur ska vi då förhålla oss till människor som har en annan religiös tro? Relationen mellan kristna och muslimer har idag en brännhet aktualitet. Finns här en oundviklig konflikt mellan två helt skilda världsbilder eller är kontaktytor värda att undersöka och vidareutveckla? Än mer konkret, hur ska en kristen tänka om innehållet i en muslims tro, och omvänt, hur ska en muslim se på en kristens tro? Vilka alternativ finns att tillgå, vilket av dessa är att föredra och i så fall varför? Vad är ett rimligt förhållningssätt till den religiöst andre? I denna fascinerande bok tar Mikael Stenmark oss på en filosofisk vandring genom en kristen och muslimsk föreställningsvärld och han söker besvara frågan om vad det innebär att ta intellektuellt ansvar för vad vi (du och jag) tror i ett mångreligiöst och ett mångkulturellt samhälle. Mikael Stenmark är professor i religionsfilosofi och dekanus för teologiska fakulteten vid Uppsala universitet. Han är en internationellt uppmärksammad forskare och har tidigare publicerat ett flertal böcker.

Religionskunskapen i skolan ska behandla de stora världsreligionerna, sekulära livsåskådningar, livsfrågor och etik. Det är ett brett fält som skapar många möjligheter och utmaningar för religionslärare. Religionsdidaktik handlar ytterst om de val vi lärare gör i samband med vår religionsundervisning: Vem/vilka är det jag undervisar? Vad ska jag ta upp och varför just detta stoff? Hur ska jag göra för att undervisningen ska bli så bra som möjligt? Denna antologi tar upp religionsdidaktiska frågor ur olika perspektiv. Här diskuteras teman som religion och kön, tro och vetande, fundamentalism, livsfrågor och etik tillsammans med mer tydligt metodiska frågor som hur man som religionslärare kan hantera studiebesök och rollspel. Bokens syfte är att stimulera till reflektion över religion och undervisning. Den syftar också till att inspirera till nya val och metoder som kan göra undervisningen roligare och bättre både för lärare och elever. Boken vänder sig i första hand till blivande och verksamma lärare i religionskunskap men också till andra yrkesgrupper med intresse för religionsundervisning.

Hur ser vetenskapen på människan 150 år efter Darwins Om arternas ursprung? Är hon fortfarande skapelsens krona, eller bara ett djur som styrs av själviska gener? Och hur är det med hennes förnuft? Är det dags att nedgradera dess betydelse? Slår evolutionsläran undan benen för all form av gudstro eller finns det en möjlighet till fredlig samexistens mellan religion och darwinism? Kan idén om det "naturliga urvalet" hjälpa oss att förstå förändringsprocesser i samhället lika väl som i naturen? Går det att förena en humanistisk och en biologistisk syn på människan? I boken, som är en del i det samtal mellan olika positioner som blir allt viktigare, hävdas att evolutionsläran åtminstone är glasklar på en punkt: den ger inget utrymme för rasistiska spekulationer om olika etniska gruppers olika värde. Möt den mångfasetterade människan, sedd genom ett antal olika vetenskapliga prismor. Människan sedd genom olika vetenskapliga prismor. Innehåll Förord 7 MÄNNISKAN EFTER DARWIN 9 Antje Jackelén DARWINS MÄNNISKA 27 Nils Uddenberg GUD, DARWIN OCH MÄNNISKAN 37 Mikael Stenmark BIOLOGIN, SKAPELSEN OCH SJÄLEN 55 Carl Reinhold Bråkenhielm MÄNNISKAN I EN STÖRRE VÄV 73 Elisabeth Gerle MÄNNISKANS FÖRNUFT ÄR ÖVERSKATTAT 91 Peter Gärdenfors DARWIN, ANTROPOLOGI OCH KULTURELLA SELEKTIONSPROCESSER 101 Alf Hornborg MÄNNISKAN - EN BIOLOGISK VARELSE 113 Birgitta Forsman MÄNNISKAN SEDD I SIN ÄNDLIGHET 127 Catharina Stenqvist DEN RELATIONELLA MÄNNISKAN 143 Matz Hammarström LEVINAS OCH DET KROPPSLIGA GIVANDETS ETIK 153 Kristin Zeiler GENENS MÄNNISKA 173 Bengt Olle Bengtsson Medverkande 183

Environmental issues raise crucial questions. What should we value? What is our place in nature? What kind of life should we live? How should we interact with other living things? Environmental management and policy-making is ultimately based on answers to these and similar questions, but do we need a new ethics to be able overcome the environmental crisis we face? This book addresses these important questions and explores the values that decision-makers often presuppose in their environmental policy-making. Examining the content of the ethics of sustainable development that the UN and the world’s governments want us to embrace, this book examines alternatives to this kind of ethics, and the differences in basic values that these make in practice. Offering a detailed analysis of the ethics that lie behind current policy-making as it is expressed in documents such as Agenda 21 and the Rio Declaration, this unique contribution to the field of environmental studies shows how different environmental ethical theories support different goals of environmental management and generate different policies when it comes to population growth, agriculture, and preservation and management of wilderness areas and endangered species. Mikael Stenmark concludes that policy-makers must take more seriously the value assumptions and conflicts connected to environmental issues, and state explicitly on what values their own proposals and decisions are based and why these should be accepted. Those studying environmental issues or environmental philosophy will find this accessible text invaluable in presenting a clear understanding of environmental ethics and contemporary applications and policies.