Mircea Cartarescu

'Cartarescu is one of the great literary voices of Central Europe' Olga Tokarczuk, Nobel Prize winner and author of Flights'A Danubian Narnia. . . his writing delivers a rainbow-hued riot of fantasy, imagination and invention' Boyd Tonkin, SpectatorA dreamlike novel of memory and magic, Nostalgia turns the dark world of Communist Bucharest into a place of strange enchantments. Here a man plays increasingly death-defying games of Russian Roulette, a child messiah works his magic in the tenements, a young man explores gender boundaries, a woman relives her youth and an architect becomes obsessed with the sound of his new car horn - with unexpected consequences. Blending reality and symbolism, time and myth, this is a cult masterwork from Romania's most celebrated writer.

Detta är, som alltid hos Cartarescu, en roman om Bukarest, en både drömd och verklig stad. Runt omkring i staden ligger jättelika underjordiska solenoider, magnetiska spolar som får hus, människor och föremål att levitera. Parallellt med berättelsen om staden möter vi en enkel landsbygdslärare, författarens alter ego, som rör sig i en drömlik, surrealistisk och hypnotisk verklighet.

Det är tidigt 1800-tal, och en grym härskare styr riket. En brokig grupp av frihetskämpar återvänder till sitt hemland för att störta honom. Levanten – Österlandet är ett fartfyllt äventyr i tolv sånger, där Mircea Cartarescu berättar på höjden av sin förmåga, drastiskt och humoristiskt. Här finns drakar och pirater, luftballonger och tappra hjältar, serafer och ärkeänglar. Då och då bryter berättaren in i en lekfullt anakronistisk metakommentar. Från början var ”Levantul” (1990) ett versepos, som redan räknas till klassikerna i Rumänien. För sina många översättare runt om i världen har Mircea Cartarescu gjort en romanversion av äventyret, fortfarande delvis på vers. Som alltid står Inger Johansson för den briljanta översättningen från rumänskan. Levanten – Österlandet är illustrerad av Fredrik Tjernström.

Den framgångsrika författaren Victor har sökt sig till en kurort i Karpaterna för att en gång för alla komma till rätta med sina neuroser, vilka han tror har sin rot i en händelse under en maskerad på ett sommarläger många år tidigare. En av hans manliga kamrater, Lulu, klädde då ut sig till kvinna och lekte med honom. Minnesarbetet kring denna händelse växer ut i hallucinationer och drömsyner av ett slag som Mircea Cartarescus läsare känner igen från den magnifika Orbitór-trilogin. Travesti är en tät, liten roman där begreppen sätts i gungning och förvandlas.

Mircea Cartarescus dagbok från början av 1990-talet till 2004. En omvälvande tid i Rumäniens och Europas historia skildras av Cartarescu, som å ena sidan är eremit och enbart lever för sitt skrivande, å andra sidan är en offentlig person som kommenterar dagshändelserna, politiken, litteraturen, livet. Boken utkommer till Panache-seriens 65-årsjubileum.

Orbitor. Høyre vinge - er tredje del av en storslagen metamorfose av en roman, førførende og blendende, uendelig og universell - en roman som tolker seg selv, kommenterer seg selv, skaper seg selv. Samtidig er dette en oppvekstskildring, en familiekrønike, en hyllest til og en avskyresolusjon mot en by - Bucuresti. Grenseløst utleverende og intenst sanset - en barokk roman unnfanget i starten av det 21. århundre. Cartarescu er blitt sammenliknet med både Joyce, Kafka, Proust og Borges. Orbitor. Høyre vinge er den tredje av bøkene i trilogien. "Men den virkelige verden lever mellom det første og det siste arket som kulepennen har skrevet på, det virkelige kosmos åpner seg mellom hendene dine, mellom permene på denne boka. Lik et ynkelig borgtårn, veltet over på siden i murbrokkene etter sivilisasjonens og verdens ende, er manuskriptet mitt virkelighetens fôrbekledning, som ikke kan skilles fra den, for utside og fôr er ett, og det er umulig å skjelne punktet der, dreid rundt i fjerde dimensjon, verden strømmer ut i teksten og teksten i verden."

"Kroppen min er dypt knyttet til min kvinnes kropp. I virkeligheten har jeg to kropper, og i virkeligheten er livet mitt dobbelt. Selv om jeg, som et forsøksdyr, fikk fjernet hjernen, ville kroppen min fortsatt være forelsket i kvinnens kropp." Slik tittelen mer enn antyder, er dette en bok som kretser omkring spørsmål knyttet til kjærlighet, erotikk, begjær og seksualitet. Hvorfor vi elsker kvinnene består av 21 fortellinger - og hver fortelling er en varm og humoristisk variasjon over et klassisk litterært emne: Mannens språklige og poetiske fremstilling av Kvinnen med stor K. Hvorfor vi elsker kvinnene er en bok som vil glede - og kanskje provosere ...

Dette er bind to i det mektig trebindsverket som har gått sin seiersgang over Europa og høstet fantastiske kritikker. For bind 1, "Orbitor. Høyre vinge" mottok Steinar Lone våren 2009 Kritikerprisen for beste oversettelse i 2008. Orbitor. Kroppen - er andre del av en storslagen metamorfose av en roman, førførende og blendende, uendelig og universell - en roman som tolker seg selv, kommenterer seg selv, skaper seg selv. Samtidig er dette en oppvekstskildring, en familiekrønike, en hyllest til og en avskyresolusjon mot en by - Bucuresti. Grenseløst utleverende og intenst sanset - en barokk roman unnfanget i starten av det 21. århundre. Cartarescu er blitt sammenliknet med både Joyce, Kafka, Proust og Borges. Orbitor. Kroppen er den andre av bøkene i trilogien. MIRCEA CARTARESCU, født 1956 i Bucuresti, har utgitt en rekke romaner, dikt- og essaysamlinger. Orbitor. Kroppen er den fjerde av bøkene hans som kommer på norsk. Tidligere er utkommet: Travesti (Bokvennen 1998), Nostalgien (Bokvennen 2001), Orbitor. Venstre vinge (Bokvennen 2008) og essay-samlingen Europa er formet som hjernen min (Gasspedal 2008).

Nostalgia, das geniale Prosadebüt von Mircea Cartarescu, erzählt von Kindheit und Jugend im Bukarest der sechziger und siebziger Jahre. Im Licht der Erinnerung, die aus den Empfindungen aller Sinne aufersteht, gewinnen die Schauplätze eine überwältigende Präsenz. Da ist das zerklüftete, morastige Gelände hinter dem Wohnblock am Stefan-cel-Mare Boulevard, wo der geheimnisvolle Knabe Mendebilus eine ganze Kinderbande mit somnambuler Akrobatik und tiefsinnigen Geschichten in Bann schlägt. Oder der glitschige unterirdische Tunnel, durch den Gina und Andrei ins Naturhistorische Museum geraten, wo sie ihre erste Liebesnacht erleben. Schließlich der bizarre, melancholische Turm am Stadtrand und seine riesenhaften Bewohner. Zu Recht hat der Spiegel Mircea Cartarescu einen "Proust des Plattenbaus" genannt. Die unerhörte Intensität, mit der er die Dinge und Geschöpfe der äußeren Welt schildert, gibt ihnen die magische, mystische Aura zurück. Meisterhaft versteht er es, die aus dem Traum, dem Wahnsinn und der poetischen Ekstase geborenen Bilder auf die Bühne unserer vermeintlich festgefügten Wirklichkeit zu schieben.

"Höger vinge" är den tredje och avslutande delen i rumänen Mircea Cartarescus barocka självbiografi Orbitór. Med denna del fullbordas trilogins fjärilsform - och likt fjärilen fortsätter romantexten att genomgå sina metamorfoser. I den unge Mirceas värld smälter de vardagliga detaljerna från efterkrigstidens Bukarest samman med kosmiska perspektiv, världar föds och dör, alltmedan människorna lever sina liv, genomlysta av såväl Securitate som av gudomens öga. "Höger vinge" är mer berättande och mer politisk än trilogins inledande delar, men fortfarande genomsyrad av Mircea Cartarescus omisskännliga stilkonst.

Orbitor. Venstre vinge - en storslagen metamorfose av en roman, førførende og blendende, uendelig og universell - en roman som tolker seg selv, kommenterer seg selv, skaper seg selv. Samtidig er dette en oppvekstskildring, en familiekrønike, en hyllest til og en avskyresolusjon mot en by - Bucuresti. Grenseløst utleverende og intenst sanset - en barokk roman unnfanget på tampen av det 20. århundre. Cartarescu er blitt sammenliknet med både Joyce, Kafka, Proust og Borges. Orbitor. Venstre vinge er den første av bøkene i en trilogi. "Og plutselig følte jeg også at jeg ble sett på. Jeg begynte å kaldsvette, spratt opp og gikk bort til vinduet. Jeg så på stjernene som var spredd over byen. Noen, dypt i den mørke natta, av et annet slag, holdt min verden i hendene sine og fulgte smilende banen min på krokete veier. Han blåste ensomhet og ulykke som svarte ildtunger fra munnen sin, og jeg klamret meg til livet og spredde de klebrige innvollene mine utover arket. I hvilken bok var vel jeg? Og hva slags hjerne måtte jeg ha hatt for å forstå det?" MIRCEA CARTARESCU, født 1956 i Bucuresti, har utgitt en rekke romaner, dikt- og essaysamlinger. Orbitor. Venstre vinge er den tredje av bøkene hans som kommer på norsk. Tidligere er utkommet: Travesti (Bokvennen 1998) og Nostalgien (Bokvennen 2001).

Travesti betyr forkledning - særlig menn som kler seg ut som kvinner. Men i litterær sammenheng betyr det omtrent det samme som parodi, og begge betydninger spiller med i denne sammensatte romanen om pubertet og nevrose. Hovedpersonen, den framgangsrike forfatteren Victor, har søkt tilflukt på et kursted i Karpatene for å prøve å komme til bunns i sin nevrose, en nevrose som han tror skyldes en hendelse på en sommerleir: En av skolekameratene kledde seg ut som kvinne og la an på Victor. Siden da har han hatt flere perioder med innleggelser på nerveklinikker og plagsomme hallusinasjoner.

Virkeligheten blir som en drøm og drømmene ferdes i virkeligheten i denne romanen som har Bucuresti med sine forsømte nybyggerkvartal som skueplass.

Orbitór. Kroppen är den mellersta delen av en planerad trilogi vars struktur reflekteras i de otaliga fjärilar som befolkar texten. Första delen, Vänster vinge, presenterades i Panacheserien 2004, tredje delen, Höger vinge, är ännu oskriven. De rumänska orden för respektive undertitel har även en arkitektonisk syftning på vänster flygel, huvudbyggnad och höger flygel. Berättarens återkommande, fjärilslika uppstigande med hissar, ömsom kassaskåpstunga hisskorgar, ömsom eleganta burar av trä, bäck och kvarts, alltmedan "de oljesvarta rundade tarmarna undertill ? försvann ner i schaktet under bottenvåningen", snitslar således läsarens väg in i romanen som också är ett hus - i stil med latinets orbita: bana, stig, spår.

Orbitór är en barock självbiografi av Rumäniens ledande författare, ett häpnadsväckande försök att sammanfatta världen: verkligheten, drömmen, visionen. Som självbiografi skiljer Orbitór inte mellan verklighet och fantasi. Den handlar om födelse, utveckling, metamorfos – författarens egen, världens, språkets, fjärilens. Ändå speglar den också Rumäniens historia, från det feodala förflutna, där de döda återvänder för att hämnas på de levande, till andra världskrigets bombningar och Securitates grymt komiska försök att kontrollera arbete och kärlek i ett vardagligt Bukarest. ”Vänster vinge” utgör den första delen i en trilogi uppbyggd som en av de otaliga fjärilar som befolkar romanen. Den andra delen, ”Kroppen”, har hunnit utkomma på rumänska; den tredje, ”Höger vinge”, väntar på att skrivas. Mircea Cartarescu är född 1956 i Bukarest. Han introducerades för svenska läsare med Nostalgia (2002), en bok som kunde komma ut i ocensurerat skick först efter Ceausescu-regimens fall.