Moa Kindström Dahlin

Mänskliga rättigheter i det lokala Sverige behandlar frågor om det ansvar som det allmänna har på lokal och regional nivå för att säkerställa respekten för de mänskliga rättigheterna. Ledande forskare inom fältet förklarar och diskuterar frågan om vad de mänskliga rättigheterna innebär rättsligt, politiskt och etiskt i en lokal kontext. Flera grundläggande rättighetsperspektiv relateras till konkreta former av det offentliga uppdraget. Både internationella åtaganden och svensk rättslig reglering relateras till det ansvar som legitim förvaltning av demokratin innebär. Vad kräver respekten för de mänskliga rättigheterna av det offentliga Sverige i det lokala och regionala sammanhanget? Hur arbetar vi i praktiken så att de mänskliga rättigheterna skyddar individer och stärker demokratin och rättsstaten? Författarna diskuterar dessa och andra frågor i en tydlig relation till nutida forskning och konkreta exempel. En av den demokratiska rättsstatens viktigaste uppgifter är att garantera skyddet av mänskliga rättigheter som dessa definieras i lagar och konventioner. Regeringsformen, liksom flera internationella instrument, tillförsäkrar medborgarna ett på många områden starkt rättighetsskydd. Detta är ett uttryck för vad som brukar kallas rättssäkerhet. Den enskilde ska bland annat åtnjuta skydd mot det offentliga styrets maktutövning. Grundläggande principer är allas likhet inför lagen och möjligheten att få sin sak prövad i rättvis rättegång. Ur förordet av Anne Ramberg

Att arbeta med mänskliga rättigheter i offentlig förvaltning väcker många frågor. Vad innebär det egentligen att mänskliga rättigheter är just rättigheter, och vilka plikter för de med sig? Vilka strategier kan anammas i arbetet mot rasismens normalisering? På vilket sätt ska konventioner tolkas i relation till svensk lagstiftning, och varför är det centralt med ett gott bemötande? I skärningspunkten mellan ledande forskning och praxis i den svenska förvaltningen diskuteras dessa och många andra frågor. Mänskliga rättigheter i teori och praktik: Från idé till förvaltning bidrar med såväl vetenskapliga som praktiska och erfarenhetsbaserade perspektiv på arbetet med mänskliga rättigheter i det offentliga Sverige. I boken förenas etik, statsvetenskap och juridik med konkreta frågor och utmaningar som aktörer inom den svenska förvaltningen möter. Ledande forskare inom fältet och offentliganställda med expertfunktioner inom sina myndigheter diskuterar och bidrar med perspektiv på hur mänskliga rättigheter bör förstås, såväl i teori, tillämpning och praktik som i länkarna däremellan. Boken fungerar som ett stöd och ett diskussionsunderlag för att driva arbetet med mänskliga rättigheter framåt. Den vänder sig till dig som arbetar med mänskliga rättigheter i Sverige, med eller utan juridisk kompetens, men även till dig som just nu studerar mänskliga rättigheter för att i framtiden arbeta med ämnet.

Idag anses psykiskt sjuka individer ha samma rätt till självbestämmande som alla andra. Ändå accepteras tvångsvård inom psykiatrin med hänvisning till patientens eget bästa och i viss mån också till behovet av samhällsskydd. Avhandlingen är en kritisk granskning av den svenska psykiatrirätten ur ett rättighetsperspektiv, med fokus på såväl RF som EKMR. De rättsliga konstruktioner som syftar till att skydda kolliderande och överlappande intressen – autonomi, vårdbehov och samhällsskydd – kartläggs och analyseras. Det konstateras att den rättsliga regleringen av tvångsvård inom psykiatrin saknar motsvarighet inom kroppsvården. Särbehandlingen motiveras mot bakgrund av föreställningar om dels psykiskt sjuka människors beslutsförmåga, dels risken för att dessa människor begår allvarliga brott. Avhandlingen synliggör och problematiserar de – delvis grumliga – antaganden som rätten vilar på. Den övergripande slutsatsen är att det behövs kraftfulla ställningstaganden från lagstiftaren som förtydligar psykiatrirättens principiella utgångspunkter. Med tanke på den särskilt sårbara målgruppen, och att det handlar om ytterst ingripande åtgärder, ställs höga krav på den rättsliga regleringen i fråga om legalitet, objektivitet och proportionalitet. Moa Kindström Dahlin är verksam som forskare och lärare vid juridiska fakulteten, Stockholms universitet. Psykiatrirätt: Intressen, rättigheter och principer är hennes doktorsavhandling. Ur innehållet: INTRODUKTION Precisering av ämnet Psykiatrirättens funktion och utveckling Ett rättighetsperspektiv på psykiatrirätten KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING Autonomi och vårdbehov (frivillig vård) Vårdbehov utan autonomi (tvångsvård) Vårdbehov och samhällsskydd utan autonomi (tvångsvård) Autonomi, vårdbehov och samhällsskydd (frivillig vård) RESULTAT, DISKUSSION OCH AVSLUTNING Den psykiskt sjuka patientens rättsliga ställning – problem och inkonsekvenser Diskussion och avslutning Summary