Monica Axelsson

Boken diskuterar och problematiserar skilda perspektiv på det språk- och kunskapsarbete som sker tillsammans med barnen i förskola och skolan. Författarna visar hur barn kan få arbeta som kodknäckare, meningsskapare, textbrukare och kritiska analytiker. Boken hjälper läraren att förstå hur man både kan bygga broar till barns språk- och textvärldar och öppna dörrar för barn att göra nya erfarenheter och möta nya textvärldar. Denna nya upplaga är uppdaterad enligt Lgr 11 och innehåller också ett helt nytt kapitel om hur barns berättande idag tar sig nya former. De digitala hjälpmedlen förändrar sättet barnen skriver och kommunicerar på och det behöver skolan förhålla sig till. Boken riktar sig framför allt till studenter vid lärarutbildningen och till lärare i förskola och skolans tidiga år. Fokus i boken ligger på svenskämnena, men kan med fördel läsas av alla lärare som är verksamma inom förskola och skola. Sagt om boken"Redaktör för denna antologi är Karin Jönsson, universitetslektor i svenska med didaktisk inriktning vid Malmö högskola. De sex författarnas bidrag handlar om barnens språk- och kunskapsutveckling i dagens samhälle, med mångfald och tillgång till samt påverkan av digitala källor till barnens språk- och kunskapsvärldar. Alla medförfattare har undervisat vid högskoleutbildning och flera av dem har praktisk erfarenhet av pedagogyrket. Hur kan pedagogerna brygga broar till och förhålla sig till digitala hjälpmedel? Bokens första upplaga utkom 2009 och innehållet i denna andra upplaga är reviderat enligt centralt innehåll i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr11). Boken riktar sig till alla lärare och lärarstudenter, då språkutveckling sker i alla ämnen. Den erbjuder en bred belysning av ett aktuellt ämne och styrkan ligger i att bejaka det digitala samhällets möjligheter till nya vägar i språkutveckling. En informativ och överskådlig innehållsförteckning samt ett sökregister ingår." Publiceras i BTJ-häftet nr 4, 2017. Lektör Eeva-Stiina SundénOm författarnaBokens huvudredaktör Karin Jönsson är universitetslektor i svenska med didaktisk inriktning vid Malmö högskola. Medförfattarna har alla gedigna kunskaper inom sina specialområden och har undervisat vid olika högskolor och universitet. Flera har lång erfarenhet som lärare i grundskolan.

Barns utforskande av skrift startar ofta långt innan de börjar skolan. När flera skriftspråk och olika skriftsystem ingår i familjens vardag, jämför barnen tecknen och reflekterar över likheter och skillnader mellan skriftspråken. Barn som växer upp i familjer där det talas två eller flera språk har därför skrifterfarenheter som är knutna till flera språk. Deras erfarenheter är berikande för klassrummet och ger oss nya pedagogiska perspektiv på litteracitet och litteracitetsundervisning. Författarna sätter fokus på läs- och skrivundervisning i årskurs 1–3 och beskriver olika möjligheter att fånga upp språklig mångfald i skolan. Vi får följa hur forskare och lärare tillsammans planerar de olika aktiviteter som genomförs i fem flerspråkiga klassrum, och hur barnens språkliga medvetenhet ständigt utvecklas. En mängd exempel ges på tvärspråkliga processer där barnen utforskar och knyter an till olika skriftspråk. Samtidigt som barnen med liv och lust tar sig an det språkliga arbetet med att förstå skrivandets bakomliggande principer, pågår också processer där barnen på olika sätt skapar sin identitet och positionerar sig själva socialt i förhållande till lärarna och de andr barnen. Litteracitet och språklig mångfald vänder sig till blivande och verksamma lärare i grundskolans tidigare år.

Hur lär sig barn uttal och grammatik? Hur utvecklas deras förmåga att samtala med andra? Och vad händer när samspelet med andra inte alls fungerar? I den här boken beskriver femton forskare barns talspråkliga och skriftspråkliga utveckling. Författarna behandlar såväl den normala första- och andraspråksutvecklingen som den som berörs av olika typer av hinder, t.ex. neuropsykiatriska problem eller dyslexi. De olika kapitlen rör bland annat frågan om det finns en biologiskt betingad kritisk period för språkinlärning, vilka faktorer som påverkar barns och ungdomars skolframgång, hur de utvecklar sin förmåga att läsa och skriva på egen hand samt deras möten med skriften och olika skriftspråkliga världar. Mer teoretiska resonemang, där grundläggande begrepp presenteras och förklaras, varvas med fallstudier som visar hur språkutvecklingen hos ett antal barn kan gestalta sig. Boken vänder sig till blivande och verksamma lärare i förskola och tidig grundskola, men också till andra som i sin verksamhet möter barn som är i färd med att utveckla sitt språk, såsom specialpedagoger, talpedagoger, logopeder och barnskötare. Andra upplagan