Monica Lindgren

Tillit till människors omdöme är grundläggande i demokratin och avgörande för att organisationer och samhällen ska bli framgångsrika. Särskilt viktig är tilliten till de medborgare och professioner som möts i kärnuppdraget. Genom att utgå från behoven i medborgarmötet, i stället för att detaljstyra på långt avstånd, kan den offentliga sektorn förbättra kvalitet, effektivitet och arbetsmiljö. Detta är grundtanken med den verksamhetsfilosofi som forskare kallar tillitsbaserad styrning och ledning. Ambitionen är att skapa handlingsutrymme och förutsättningar i medborgarmötet och de verktyg som används är anpassning av styrning, system och strukturer, men också kultur och ledarskap. I denna antologi ger tolv forskare från flera ämnesområden olika perspektiv på tillit och tillitsbaserad styrning och ledning och förklarar en del av den komplexitet och de avvägningar som ryms bakom dessa begrepp. Alla är överens om vikten av tilliten för goda offentliga institutioner, men också om hur svår vägen dit kan vara. Tillit och omdöme vänder sig till studenter och forskare på uni­versitet och högskolor, men är användbar för alla som intresserar sig för styrning i offentlig sektor.

Kulturskolan är en av de främsta samhällsinstitutionerna för barns och ungas självvalda kulturella bildning. I motsats till det traditionella skol­väsendet är verksamheten frivillig och det finns inga kursplaner eller andra officiella dokument som styr innehållet. Det gör att den enskilda kulturskolan har stora möjligheter att utforma sin verksamhet med utgångspunkt i lokala förutsättningar. Pedagogik för kulturskolan vänder sig till dem som vill förstå kulturskolans idé och praktik, men också till dem som vill inspireras att forma en verksamhet som utgår från barns och ungas rätt att uttrycka sig konstnärligt. Exempel på teman som författarna tar upp är inkludering och ett bredare deltagande, specialpedagogik och hur en kulturskola med demokratiska mål kan fungera i praktiken. Utöver pedagogiska frågeställningar, kulturskolans historia och barns och ungas olika möjligheter diskuteras även gemenskapen med civilsamhälle och folkrörelser samt hur ett kreativt ledarskap kan se ut.

Forskning handlar om att vinna, pröva och ompröva mänsklig kunskap. Samtidigt kretsar samtalen inom akademin påfallande ofta om egna och andras prestationer, snarare än om forskningsfrågor. Hur kommer det sig att ledning och utveckling av akademisk verksamhet i stor utsträckning blivit liktydigt med att mäta, kontrollera och rapportera? I detta häfte undersöks och diskuteras framväxten av instrumentalistiska förhållningssätt och attityder, och hur detta i förlängningen påverkar universiteten som samhällsinstitutioner.

Musikvetenskap för förskolan presenterar den mångfasetterade kunskap som finns om barn och musik. Barn som börjar förskolan har många erfarenheter av musik. Redan i fosterlivet har barnen hört musik och sång, som riktigt små har de blivit lugnade och tröstade av vaggvisor och de känner väl igen den musik de hört ofta. I förskolans läroplan tydliggörs också musikens stora betydelse, både som mål och medel i verksamheten. Bokens kapitel samlas i tre delar: Perspektiv på musik i förskolan, Musikdidaktik i förskolan samt Musikaliska fältstudier i förskolan. En rad framstående musikforskare har bidragit med inspirerande texter. Musikvetenskap för förskolan vänder sig till blivande förskollärare, personal i förskolan samt föräldrar och andra som möter barn i förskoleåldern.