Morton Narrowe

Jude i Sverige är en antologi som samlar 29 texter där skribenterna reflekterar över vad det innebär att vara jude: bidragen berör den judiska identiteten, historien, traditionen, religionen och hur det är att leva som jude och judiskt i Sverige. Samt vad det innebär att göra uppror mot allt detta. Personliga berättelser om samvaro, familjeliv och barndomsminnen samsas med historier om betydelsen av att söka sin familjs rötter och återuppväcka ett judiskt liv från tidigare generationer. De enskilda rösterna är unika till såväl uttryck som historia, men de förenas i medvetenheten om att det judiska inte lämnat någon av dem oberörd eller opåverkad. Denna antologi är tillägnad Jackie Jakubowski (1951 2020), som själv under sitt verksamma liv inte bara återkom till frågan om vad det är att vara jude utan också specifikt vad det innebär att vara jude i Sverige. Författarna är: Jessica Bab, Lars Dencik, Jonas Eklöf, Alexander Freudenthal, Jessika Gedin, Kenneth Hermele, Gabriel Itkes-Sznap, Jackie Jakubowski, Negar Josephi, Rebecka Kärde, Rose Lagercrantz, Natalie Lantz, Stefan Mehr, Stephan Mendel-Enk, Hannes Meidal, Henrik Naimark Meyers, Morten Narrowe, Ricki Neuman, Lizzie Oved Scheja, Daniel Pedersen, Göran Rosenberg, Anneli Rådestad, Willmar Sauter, Nina Solomin, Maja Thrane, Jessica Zandén, Maciej Zaremba, Leif Zern och Elisabeth Åsbrink.

Antologin Jiddisch i Sverige: mir zaynen do samlar 25 berättelser om ett judiskt språk och kultur som vägrar försvinna. En berättelse för varje år som jiddisch varit ett erkänt nationellt minoritetsspråk i Sverige. Texterna rör sig mellan barndomsminnen och litterära möten, mellan bänkraderna i shul och barrikaderna, mellan Drohobych och Klippgatan. Skribenterna skiljer sig åt i ålder, bakgrund, politisk och religiös övertygelse, men delar insikten att jiddisch på olika sätt har format dem. Detta är den första av två antologier där jiddischvärlden står i centrum. En plats dit alla är välkomna. Ett ovanligt rum i dessa tider. Denna volym är tillägnad Salomon Schulman (1947–2024), som med sina berättelser, översättningar och kloka läkarråd lärde en hel generation att älska, käfta och sjunga – på jiddisch – i Sverige. Författarna är: Sofia Berg-Böhm, Håkan Blomqvist, Dorotea Bromberg, Karin Brygger, Urszula Ulla Chowaniec, Ronn Elfors Lipsker, Sari Feld, Alexander Freudenthal, Marianne Goldman, Danny Gordon, Bernt Hermele, Kenneth Hyltenstam, Erik Joas, Ulrika Knutson, Hannah Laustiola Frydman, Sara Mannheimer, Stefan Mehr, Tommaso M. Milani, Simo Muir, Morton Narrowe, Adriana Savin, Aviva Scheiman, Abbe Schulman, Salomon Schulman, Jan Schwarz och Leif Zern.

"Beslutet att sälja den befintliga synagogan i Gamla stan fattades redan på 1860-talet. Istället skulle man låta uppföra en ny och ståtlig gudstjänstlokal i stadens nya centrum. Detta blir upptakten till ett helt nytt kapitel i svenskjudisk historia. Den nya synagogan skulle ligga inom broarna eller "strax i början av Malmarna", på en fri plats och inte emellan boningshus. Den skulle ligga i en "fridfull trakt" och inte vid ett handelstorg eller nära bullersam trafik och vara stor nog att rymma en byggnad i väst-östlig längdriktning - allt i enighet med den judiska religionens krav. Detta delikata uppdrag leddes av "Hasselbackskungen" Wilhelm Davidson, David Hirsch och Edvard Josephson. De hade fått vetskap om den "Wahrendorffska tomten", som låg mellan Kungsträdgården och nyanlagda Berzelii park, mitt emot splitternya Berns salonger, som Wilhelm Davidsons bror, konditorn August Davidson låtit uppföra. Församlingen tvekade. Nämnda tomt låg ju så långt borta från stadens centrum! Men Wilhelm Davidson och David Hirsch led inte av beslutsångest. Här gällde det att handla snabbt och beslutsamt innan priset for upp i höjden. Sagt och gjort - på eget bevåg köpte Davidson och Hirsch den Wahrendorffska tomten. Först därefter erbjöds församlingen att utan vinning köpa ut dem. Och så blev det!"

Det finns ett par små och märkvärdiga platser i Stockholms innerstad. Två platser som för den oinvigde väcker nyfikenhet. De ligger på Kungsholmen och bär på en sällsam historia. Den ena belägen vid Alströmergatan, ett par meter under gatunivån och den andra i en del av Kronobergsparken intill Kronobergsgatan. Genom lövverket skymtar ett antal resliga gravstenar med omsorgsfullt huggna tecken. Det är de äldsta judiska begravningsplatserna i Stockholm från senare delen av 1700-talet och tecknen är hebreiska bokstäver. Gravstenar berättar handlar om begravningsplatsernas tillkomst och historia under hundra år och om hur en judisk begravning gick till för drygt tvåhundra år sedan. Ett kapitel handlar om gravstenarnas och de huggna texternas ursprung, form och hur restaureringen av dessa gått till. Vidare beskrivs den första judiska invandringen till Sverige och några av dessa människors levnadsöden och anpassning till det svenska samhället. Förhoppningsvis kan boken bidra till kunskap och insikt om hur denna tidiga invandring påverkat utvecklingen av Stockholm och Sverige