Motzi Eklöf

När blir människan en människa? Vad formar hennes hälsa och identitet? Det är gemensamma teman för kulturhistoriska fallstudier om företeelser i medicinens marginaler. Fjorton författare beskriver tidiga och nutida föreställningar om det mänskliga, om relationen mellan kropp och själ, mellan människan och hennes miljö. Här behandlas mikroskop och spiritister, deformerade skallar och tatueringar, parasiter och musik och mycket mer. Boken är rikligt illustrerad med historiskt bildmaterial. Redaktör är Motzi Eklöf, docent i tema hälsa och samhälle och verksam som vård- och medicinhistoriker. Hon är redaktör även för Främmande nära (2021) och Humanimalt (2020).

Kungliga Södermanlands regemente huserade i Malmköping och lät år 1785 uppföra en byggnad som blev känd som officersmässen. Efter att militären lämnat köpingen 1921 såldes regementsbyggnaden till Malmköpings kommun. År 1923 invigdes huset som kommunens stadshus. Hundra år senare står den tidigare mässen i nuvarande Flens kommun som ett centralt kulturhistoriskt arv. Köpingen med bevarad 1700- och 1800-talsbebyggelse är idag utnämnd till riksintresse för kulturmiljövården. Men hur kom regementsbyggnaden och tillhörande del av Stora torget framför huset i Flens kommuns ägo - och när? Och vem skulle kunna förvalta huset i framtiden? Följ med på en vindlande och märklig resa genom husets ägandehistorik via kartor och annat arkivmaterial.

I sjutton fascinerande fallstudier beskriver forskande författare hur nationella, kulturella, professionella och personliga gränser överskridits i svensk medicinhistoria. De berättar om museala kuriositeter, medicinturism, vetenskaplig källarverksamhet, smittande rakborstar, läkaren som patient och mycket mera. Dåtida företeelser relateras till nutida hanteringar och värderingar. Boken är rikligt illustrerad med historiskt bildmaterial. "Det finns inte ett kapitel i den här boken som inte väcker intresse eller kittlar fantasin på något sätt." Västerbottens-Kuriren "läsaren får med sig många fascinerande fakta ... en läsvärd medicinhistorisk bok för den som vill få nya perspektiv på dagens medicinska praktik, men också rusta sig inför den ständigt föränderliga framtiden." Läkartidningen "Inspirerande lättsmälta och välillustrerade essäer och historietter ... Uppiggande aha-upplevelser utlovas för alla med medicinhistoriskt intresse och läslust." BtJ-häftet

John Eklöf (1923–1995) var frilansande pressfotograf, verksam utifrån Stockholm från mitten av 1950-talet och tjugotalet år framöver. Här presenteras för första gången ett urval av hans svartvita bilder från 1950- och 60-tal. Människor och miljö, stad och land, när och fjärran, unga och gamla, kända och okända. Unika porträtt. Närvaro och känsla – i bevakade ögonblick. "John Eklöf ser individen genom linsen, men kompositionerna har också något allmängiltigt över sig. Hans förmåga att fånga form och rörelse, ljus och skugga, transformerar porträttet till ett fotografiskt verk. Eller, med hans egna ord, 'en bra bild'." Ur Ann-Sofi Forsmarks förord "Eklöf hade öga för detaljer - och att komma nära folk. ... De bilder som främst dröjer sig kvar är tagna i stunden, där något oväntat ibland tillför en extra dimension." BtJ-häftet

Humanmedicin möter djurmedicin i en rad högaktuella historiska fallstudier. Forskare skriver kort och spännande - både roande och oroande - om epidemier, vaccination och dissektion, om mat, medicin och bot ur historiskt och nutida perspektiv. De sätter in välkända fakta i nya sammanhang, visar på oväntade samband och ställer angelägna frågor. Boken handlar om vår relation till djur för olika syften, och handlar därmed också om vår relation till oss själva. Den är rikligt illustrerad med historiskt bildmaterial.

Macchiarini-affären har kallats värsta skandalen i svensk medicinhistoria. Men vad avgör att vissa händelser och företeelser inom vetenskap, medicin och vård ifrågasätts och betraktas som kontroversiella eller skandaler? Enligt vilka medicinska, vetenskapliga, etiska eller rättsliga normer? I antologin behandlar forskare inom medicin- och vetenskapshistoria olika händelser och företeelser ur medicinsk teori och praktik i Sverige under 1900-talet, som hyllats eller kritiserats eller har passerat obemärkt fram till nu. Kapitlen är fallstudier i olika medicinska moraler och vad som i vissa fall även betraktats som skandaler. Författarna beskriver hur händelserna hanterades då respektive idag, och diskuterar varför den etablerade historieskrivningen ser ut som den gör. Föreliggande antologi är ett utmärkt exempel på de slags analyser som ger en fördjupad förståelse av utvecklingen i den moderna medicinens värderings- och föreställningsvärld. Den sätter på ett unikt sätt ljus på de svenska medicinska och medicinetiska kontroverserna. Då medicinen idag är en angelägenhet för alla i samhället så har boken ett värde för en bred läsekrets. För medicinen och den medicinska etiken bidrar den till att leva upp till den klassiska devisen: känn dig själv. Ur förordet av Niklas Juth, Gert Helgesson & Niels Lynöe, Karolinska Institutet Motzi Eklöf, docent i tema hälsa och samhälle, är bokens initiativtagare och redaktör. Hon är verksam som vård- och medicinhistoriker och har tidigare skrivit om bl.a. läkarens ethos, kurortskulturer, kontroverserna kring homeopatin och statens bakteriologiska laboratorier i Läkare och läkekonster (2010) och Kurkulturer: Bircher-Benner, patienterna och naturläkekonsten 1900-1945 (2008).

Den svenska bakteriologin representerade under 1900-talets första decennier ett hopp om botemedel mot svåra epidemiska sjukdomar. Problemen på vägen var många. År 1916 dog ett spädbarn i stelkramp efter en injektion med serum mot difteri från Statsmedicinska anstaltens medicinsk-bakteriologiska laboratorium. Dödsfallet utlöste en kedja av händelser som starkt påverkade relationen mellan laboratoriet och Medicinalstyrelsen och organisationen av landets tidiga bakteriologi och serumtillverkning. Fallet Blända beskriver den skakiga inledningen på bakteriologins institutionalisering i Sverige. Mycket stod på spel: allmänhetens förtroende för de medicinska myndigheterna, för serum och vaccin, och för den medicinska vetenskapens auktoritet. Den rikligt illustrerade boken är baserad på grundliga källstudier. Motzi Eklöf är verksam som vård- och medicinhistoriker. Hon har tidigare skrivit om bl.a. läkarroller och läkaretik, kurortskulturer och kontroverserna kring homeopatin. Fallet Blända kompletterar och utgör förhistoria till Variola & Vaccinia (2016), om smittkoppsvaccin från vad som snart hette Statens bakteriologiska laboratorium.

Vad är en läkare? Är det en person som behandlar sjuka och skadade, eller en som rentav lyckas bota dem? Krävs det något mer än medicinsk utbildning och legitimation, och i så fall vad? Boken är en efterfrågad återutgivning av Motzi Eklöfs avhandling från år 2000. Den beskriver hur läkare i Sverige försökt tydliggöra sig själva och sina roller som läkare under perioden 1890 till 1960. De har talat om läkarens ethos – en kombination av akademisk medicinsk utbildning, traderad kunskap, en internaliserad etik och goda karaktärsegenskaper som exemplifieras i de äkta och goda läkarna. Denna idealtypiska bild av läkaren som individ har ställts mot en kollektivt framträdande yrkeskår med annan image. I boken behandlas lagstiftningen om läkares behörighet och ”kvacksalveriet”, liksom framväxten av de läkaretiska reglerna. Den ideale läkaren skildras genom minnesteckningar över hedervärda kolleger. Mellankrigstidens tal om en kris för medicinen och läkarens auktoritet är aktuell även i nutid. Allt knyts samman i en diskussion om olika former av läkares legitimitet. Motzi Eklöf är docent i tema hälsa och samhälle och verksam som vård- och medicinhistoriker. Hon har skrivit om bl.a. kurortskulturer, kontroverserna kring homeopatin och smittkoppsvaccinationen, samt i Fallet Blända (2018) om statlig serumtillverkning och tidig svensk bakteriologi. "ett rent nöje att läsa, livfullt skriven, humoristisk, kvick och ändå distinkt i sin väldokumenterade saklighet" Länstidningen Östersund "en rik avhandling som diskuterar läkarens historiska roller på tre nivåer: den samhälleliga, institutionella och individuella ... ett kreativt grepp" Dagens Nyheter

Ersta diakoni har en fantastisk historia som sträcker sig över tre sekler. Med den här boken vill vi försöka ge en inblick i den verksamhet som bedrivits genom åren, och de människor som passerat revy, såväl medarbetare som patienter, boende och andra. Ersta har ofta gått före och visat vägen i det sociala och omvårdande arbetet, och funnits med i situationer där andra backat undan. Vad som alltid varit utmärkande för Ersta diakoni är långsiktigheten. Vårt diakonala uppdrag är detsamma nu som för över 160 år sedan: att se människan, att tjäna, lindra, bota, stötta och vara ett synligt tecken på Guds barmhärtighet. Även i en sekulariserad värld.

När några fall av smittkoppor upptäcktes i Malmö 1932, genomfördes den första massvaccinationen i Sverige av ett helt samhälle. Efteråt fick en relativt stor andel av befolkningen påtagliga hälsoproblem. Vaccinet från Statens bakteriologiska laboratorium hamnade i centrum för en djup konflikt mellan olika medicinska experter. Boken handlar om vad som hände i och kring Malmö 1932, varför det blev som det blev, hur det inträffade hanterades av allmänhet och myndigheter, och vilka konsekvenser som händelserna fick för vaccinationen i landet. För första gången beskrivs här smittkoppsvaccinationens utveckling under svenskt 1900-tal. Forskaren och författaren Motzi Eklöf presenterar en rik kalejdoskopisk historieskrivning baserad på hittills opublicerat arkivmaterial. Här möts läkare och veterinärer, forskare och barnhemsbarn, vaccinationskritiker och tvångsanhängare, kalvar och kaniner, direktörer och riksdagsmän, bakteriologer och mikrober, smittkoppsfall och ympsjuka, levande och döda. Ständigt nya konstellationer och samband tonar fram och följs över tid och rum. Den rikligt illustrerade boken utgör en fascinerande och lättillgänglig bakgrund även till dagsaktuella diskussioner om vaccinationer. Boken vänder sig till alla som kommer i kontakt med vaccinationsfrågan: vårdpersonal, folkhälsoarbetare, politiker, myndighetsutövare, medicinhistoriker, mikrobiologer och den intresserade allmänheten. Motzi Eklöf är docent och verksam som vård- och medicinhistoriker. Hon har tidigare skrivit om bl.a. läkaretik och kurortskulturer. Bland tidigare böcker på annat förlag kan nämnas Kurkulturer (2008), Läkare och läkekonster (2010) och Homeopati i Sverige – en kontroversiell medicinhistoria (2014).

Homeopatin står i Sverige ofta i centrum för offentliga konflikter kring vad som är att betrakta som äkta läkemedel, legitim medicinsk verksamhet och verklig vetenskap, och kring hur vårt lands hälso- och sjukvård skall utformas, styras och finansieras. Redan för 200 år sedan avfärdades den homeopatiska läkemedelsläran av medicinska auktoriteter som humbug och mystik. Ändå finns den kvar. I Sverige var homeopatin under 1900-talet första hälft den vanligaste och mest omtalade "alternativmedicinska" metoden. I åtskilliga länder accepteras homeopatin och subventioneras av allmänna medel. Men vad har kontroverserna kring homeopati i Sverige handlat om? Vilken syn på vetenskaplighet inom medicinen har kommit till uttryck i diskussionerna? Och vad har kontroverserna betytt för homeopatins ställning i landet? Detta undersöker Eklöf i denna bok om historien kring homeopati. Motzi Eklöf är docent i hälsa och samhälle och verksam som vård- och medicinhistoriker. Bland tidigare böcker kan nämnas Kurkulturer (2008), Läkare och läkekonster (2010) och Naturen, kuren & samhället (red 2011).

Naturen, kuren & samhället handlar om vårdinrättningar som kurorter, sanatorier, alkoholistanstalter, enskilda sjukhem och hälsohem i Sverige under 1800-talets sista decennier och fram till i dag, med tonvikt på perioden runt sekelskiftet 1900. Här kan läsas om pionjärer inom svensk alkoholistvård; om kurortskultur och nyttan av barfotavandringar; om flickors och kvinnors sjukdomsbehand­ling vid Loka och Porla brunn; om kurortens betydelse för kronikervård och om plikten till ett glatt sinnelag. Antologins elva kapitel är skrivna av historiker, idéhistoriker och kulturvetare som belyser olika teoretiska och praktiska försök att skapa god vård huvudsakligen genom naturliga läkande krafter i och utanför människan. Vårdformernas betoning på naturliga behandlingsmetoder väcker förnyat intresse idag. Motzi Eklöf är bokens redaktör och initiativtagare. Hon är docent i hälsa och samhälle och verksam som medicinhistoriker. Hennes senaste böcker är Kurkulturer (2008) och Läkare och läkekonster (2010).

Legitimerade läkare har alltid behövt förhålla sig till konkurrerande vårdgivare inom och utanför den samhälleligt understödda vården. Läkarrollen har förändrats och patienter har alltid haft stort inflytande över vårdens utformning. I boken behandlas frågor som: Vad är en läkare? Vad skiljer en äkta från en falsk? Vilka egenskaper ska en läkare ha? Vad är en rättmätig respektive otillbörlig vård och behandling? Vad kännetecknar bra respektive dålig läkekonst? Äkta respektive falsk bot? Hur har den medicinska marknaden reglerats under 1900-talet? I boken skriver Eklöf om holism som svar på "medicinens kris"; om läkare eller kvacksalvare, läkarnas etiska kod; om läkare, reklam och etikens gränser; om förtroendets betydelse för läkekonsten; om den ideale läkaren; läkekonster i folklig kultur; kontrollerat kvacksalveri eller alternativ legitimering m.m. Motzi Eklöf är fil.dr. och forskare inom det medicinkulturella området, verksam vid Linköpings och Uppsala universitet. Hennes senaste bok är Kurkulturer (2008).