Nicholas Aylott

Norden fem självständiga länder i Europas nordvästra hörn. Det är det hårda Norden. Men det finns också ett mjukt Norden, som är en ideologisk och medial konstruktion, inte sällan med kommersiella förtecken. Det handlar om jämlikhet, tillit, kort distans till makten, inklusivitet, flexibilitet, kärlek till naturen, luthersk arbetsetik samt sparsmakad och ljus estetik. Vi häruppe är inte så lite övertygade om de egna lösningarnas universella förträfflighet. Men varför är de tre baltiska länderna inte med i gemenskapen? Har det med den svenska stormaktstiden att göra, med arvet efter Sovjettiden eller med något annat? I regionernas Europa kan det också finnas plats för ett fördjupat nordiskt samarbete kanske rentav en politisk union? Det finns argument både för och emot. En ännu svårare fråga är vad som är nordiskt. Handlar det om historia, nutidskultur eller samhällsekonomi? Vad har vi gemensamt som skiljer oss från omvärlden? Kanske mer än vi tror. Eller möjligen tvärtom. Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2011/2012, Ett nordiskt rum, vrider och vänder på Norden. Årsboken utsträcker det nordiska i sydöstlig riktning, men undersöker också den exotiska periferin norr om norr. Med stora övergripande penseldrag, både historiskt och i nutid, och med nedslag i belysande detaljer målas ett nordiskt rum upp som är på en gång välbekant och helt nytt. Författare: Andres Andresen Peter Aronsson Nicholas Aylott Stuart Burch Inger Damsholt Björn Fjæstad Lizette Gradén Norbert Götz Jonas Harvard Karl Magnus Johansson Lisbeth Lewander Pärtel Piirimäe Valters Scerbinskis Kadri Simm Sverker Sörlin Sanna Turoma Gunnar Wetterberg Susanne Österlund-Pötzsch

I en representativ demokrati spelar de politiska partierna en viktig roll och forskning om partier och partisystem är ett centralt tema inom statsvetenskaplig analys. I denna breda antologi ges en heltäckande introduktion till studier om politiska partiers och partisystems utveckling och förändring i Sverige, i andra länder och på EU-nivå. I boken presenteras partiforskningens grundläggande teorier om sociala skiljelinjer, partisystem och partityper. Partier som organi­sationer studeras med särskilt fokus på partikultur, partiernas finansiering, partimedlemmar, interndemokrati och partiledare. Partierna relateras till utbud och efterfrågan när radikala högerpopulistpartier, lokala partier, valkampanjer och representation granskas. Partier vid makten analyseras genom utförliga beskrivningar av kampen om inflytande via regeringsbildning, europeisk politik och politiska karriärer. De medverkande författarna är alla forskare som i denna antologi skriver inom sina expertområden och pedagogiskt redogör för aktuell forskning om politiska partier. Partier och partisystem vänder sig i första hand till studenter inom svensk och jämförande politik men är aktuell för alla statsvetare som intresserar sig för frågor om de politiska partiernas roll i den representativa demokratin. Denna tredje upplaga är grundligt reviderad och uppdaterad med hänsyn till aktuella förhållanden.

I en tid präglad av ofred och geopolitiska spänningar står EU inför stora utmaningar. Unionen har dock visat sig motståndskraftig. När många för några år sedan befarade att flera medlemsstater skulle följa i Storbritanniens fotspår och lämna unionen står i stället en ny utvidgning av EU högt upp på dagordningen år 2024. I ljuset av denna utveckling ställs EU inför ett antal vägval som på olika sätt berör unionens djup och storlek. I denna bok ställs ett flertal centrala frågor på sin spets: Hur skönjs konturerna av ett större EU, och vilka premisser kommer att gälla för inträdet av nya medlemmar? Vilka lärdomar kan dras av Storbritanniens utträde ur EU och hur har brexit påverkat den politiska dynamiken i unionen? Innebär europeisk solidaritet ett krav på ett kollektivt försvar av EU? Hur hanteras förnyade flyktingströmmar till EU i skuggan av en hotfull omvärld? Vad ska innehållet i EU medborgarskapet vara och hur bör solidariteten mellan arbetstagare utformas? Hur utvecklas EU:s framtida arbetsmarknadsdynamik i ljuset av artificiell intelligens?

First published in 1999, this volume why Europe’s arguably most successful political party, the Swedish Social Democratic Party, become so divided over European integration. Why were its grass-roots so reluctant to embrace EU membership and why did a Social Democratic government decide to stand aside from the launch of the single European currency? What connection is there between Europe and the Swedish model of political economy? While much has been written in English on Swedish Social Democracy, little of this literature has dealt with its difficulties during the 1990s and especially with its acute problems over Europe. This book fills that gap. Using original, primary data, Nicholas Aylott addresses the topic from macro and micro-political perspectives, taking account of historical, cultural, geopolitical and economic constraints, but also the interests and calculations of key individuals at critical junctures. It places the experience of Swedish Social Democracy into a broad comparative framework, drawing especially from the experiences of its Scandinavian sister parties. Up-to-date analysis of the party’s debate on EMU is included.

First published in 1999, this volume why Europe’s arguably most successful political party, the Swedish Social Democratic Party, become so divided over European integration. Why were its grass-roots so reluctant to embrace EU membership and why did a Social Democratic government decide to stand aside from the launch of the single European currency? What connection is there between Europe and the Swedish model of political economy? While much has been written in English on Swedish Social Democracy, little of this literature has dealt with its difficulties during the 1990s and especially with its acute problems over Europe. This book fills that gap. Using original, primary data, Nicholas Aylott addresses the topic from macro and micro-political perspectives, taking account of historical, cultural, geopolitical and economic constraints, but also the interests and calculations of key individuals at critical junctures. It places the experience of Swedish Social Democracy into a broad comparative framework, drawing especially from the experiences of its Scandinavian sister parties. Up-to-date analysis of the party’s debate on EMU is included.

Political parties are essential for the functioning of parliamentary democracy but how have parties adapted to the challenges created by the growth of a new layer of political decision-making at the supranational level, i.e. the EU? This comparative survey focuses on parties in four Nordic countries, including Norway, which remains outside the EU.

Political parties are essential for the functioning of parliamentary democracy but how have parties adapted to the challenges created by the growth of a new layer of political decision-making at the supranational level, i.e. the EU? This comparative survey focuses on parties in four Nordic countries, including Norway, which remains outside the EU.

År 2010 är det femton år sedan Sverige blev medlem i Europeiska unionen. Inträdet 1995 markerade slutpunkten på en tid av tveksamhet inför den europeiska integrationsprocessen och startpunkten för integreringen av Sverige i EU:s politiska system, rättsliga gemenskap och ekonomiska marknad. I 2010 års rapport från SNS Demokratiråd analyseras hur svensk politik och demokrati har förändrats som en följd av EU-medlemskapet. Författarna uppmärksammar särskilt fyra områden: statsskicket, förvaltningen, partipolitiken och välfärdsmodellen. I vad mån har EU förstärkt eller försvagat historiska karaktärsdrag inom dessa områden? I vilken utsträckning har EU bidragit till att förskjuta maktbalanser i svensk politik? På vilket sätt avviker Sverige i dag från andra europeiska länder? SNS Demokratiråd 2010 består av Jonas Tallberg, professor i statsvetenskap, Stockholms universitet, Nicholas Aylott, docent och lektor i statsvetenskap, Södertörns högskola, Carl Fredrik Bergström, professor i Europarätt, Uppsala universitet, Åsa Casula Vifell, fil.dr i statsvetenskap, Stockholms universitet och Södertörns högskola, Joakim Palme, professor i statskunskap, Uppsala universitet, och vd för Institutet för Framtidsstudier.