Nick Dimitrievski

Denna vänbok är tillägnad professor Åsa Bergenheim med anledning av framtagandet av juristprogrammet vid Karlstads universitet. Åsa Bergenheim, numera professor emerita i pedagogiskt arbete och idéhistoria vid Umeå universitet, var rektor vid Karlstads universitet åren 2011–2017. De forskare och lärare vid ämnet Juridik, som varit delaktiga i arbetet med ansökningsprocessen och som varit verksamma som programledare, studierektor och ämnesföreträdare vill med denna vänbok hylla Åsa för det framgångsrika arbete hon bedrev som rektor vid Karlstads universitet. Vänboken ges ut inom ramen för skriftserien vid ämnet Juridik och innehåller uppsatser som spänner över ett brett akademiskt ämnesfält såsom idéhistoria, teologi, kultur- och rättsvetenskap. Nick Dimitrievski, universitetslektor i finansrätt och studierektor för ämnet Juridik 2014–2020 bidrar med essän ”I Alexandermytens närvaro. En berättelse om identitet, minne och tolerans”. Författaren skapar ett biografiskt/akademiskt berättande som med hjälp av toleransbegreppet söker efter identitetsmekanismens kärna. I sammanförandet av det territoriella, historiska och legendariska, mystiska eller nästan messianska, analyseras bl.a. attraktionskraften i Alexandermyten. Mot denna bakgrund prövar författaren på vilket sätt Sokrates teori om begär, odödlighet och evigt liv – redan under Alexander den stores regering – mynnar ut i ett politiskt rättfärdigande av vad som utgör ett gott liv för människan. Identitet kan konstrueras även med hjälp av religionen. Är det möjligt att i den kristet ortodoxa dogmatikens förståelse av religionen hitta redskap för att tala om tro och religiös erfarenhet på ett sätt som inte vänder förnuftet ryggen? Och kan den ortodox kristna traditionen bidra med någon insikt kring de konventionella föreställningarna om modernitet och sekularisering i Sverige? Så uppdagas möjligheter för ett mer djupgående samtal mellan öst och väst. Den linje författaren följer genom att ställa dessa och andra frågor genom hela essän synliggör, i all sin fragmentaritet, ett budskap om försoning: ett tema lika aktuellt idag som för två tusen år sedan. Stefan Olsson, professor i finansrätt och ämnesföreträdare 2013 och framåt, har skrivit om ämnet Juridik, dess utveckling samt juristprogramprocessen vid Karlstads universitet. I artikeln ”Relationen mellan rättsvetenskapliga termer och begrepp” analyseras en eftersatt komponent i rättsreglerna, den rättsvetenskapliga terminologin och termbildningen. En introduktion ges till det vetenskapliga området terminologi. Rättsvetenskapliga termer beskrivs ur ett terminologiskt perspektiv. Bidraget avslutas med exempel på termbildning från det fordonsrättsliga området. Per-Ola Wiklander, universitetslektor i offentlig rätt och programledare för juristprogrammet från 2019, undersöker ”Handlingsoffentlighet inom universitetsvärlden”. I detta bidrag behandlas de centrala bestämmelser och rekvisit som är aktuella för att nå slutsatsen att ett visst material ska betraktas som en allmän handling. Genomgående anknyter resonemangen och de exempel som tas upp till de organ, dokument etc. som går att identifiera inom den svenska universitetsvärlden. Därutöver behandlas också vissa frågor om utlämnande av allmänna handlingar samt hur anställda inom universitetssfären kan och bör agera för att u

Regelsystemet för inkomstskattefrihet avseende ideella föreningar är lagstiftningstekniskt konstruerat så att det innehåller en mängd vaga rekvisit, kvantifieringar och allmänna begrepp som måste tolkas och tillämpas av våra domstolar. Till bilden av ett generellt utformat regelsystem hör att några bestämda lösningar inte ges i förarbetena. I många avseenden saknas vägledande avgöranden i svåra gränsdragningsfall. Hur utvecklade är de förutsättningar för skattefrihet som lämnats av lagstiftaren? Har de officiella syftena bakom regelsystemet tolkats på ett restriktivt eller extensivt sätt av våra domstolar? Hur ser sambandet ut mellan reglerna för inkomstskattefriheten och den svenska välfärdsmodellen? Vilken betydelse har reglerna om inkomstskattefrihet för den ideella sektorns utveckling, de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet och välfärdsstatens framtida finansiering? Det är några av de frågor som Nick Dimitrievski tar upp i sin doktorsavhandling ”Allmännytta som norm i svensk skatterätt. Om inkomstskattefrihet för ideella föreningar”. I centrum för analysen står det konstitutionella spänningsförhållande som ligger i den allmänt hållna lagstiftningstekniska konstruktionen av regelsystemet. Dimitrievski visar hur det är möjligt att förklara normen om allmännytta som en inkomstskatterättslig princip. Avhandlingen som bygger på ett vitt spektrum av källor knyter samman regelsystemet för inkomstskattefrihet för ideella föreningar med det svenska finansierings- och välfärdssystemet. Frågan om välfärdens framtida finansiering diskuteras utifrån andra åtgärder än höjda skatter. Nick Dimitrievski är processförare vid Skatteverket och verksam som universitetsadjunkt vid Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT; avdelningen för juridik, Handelshögskolan vid Karlstads universitet. Han har tidigare varit verksam som forskare vid Juridiska institutionen, Handelshögskolan, Göteborgs universitet.