Niklas Ekdal

Utan nya innovationer och ett ständigt förnyelsearbete överlever inte företagen och den svenska välfärden. Idag kan konkurrenter dyka upp när sär som helst och var som helst i världen En gång i tiden var vi i Sverige världsberömda för våra uppfinningar, men nu har vi alltför få lönsamma innovationer jämfört med många andra länder. Detta trots stora satsningar på forskning och utveckling. Fenomenet kallas Den svenska paradoxen. Problemet är allvarligt i en tid då tillväxt och välfärd skapas genom högteknologiska småföretag. Under de kommande årtiondena kommer antalet lönsamma innovationer vara helt avgörande om ett land blomstrar eller stagnerar. För de länder som hamnar i stagnation väntar arbetslöshet, utanförskap och svårigheter att försörja en åldrande befolkning. Framtiden ligger i våra händer. Ett innovationsvänligt och hållbart samhälle behöver goda grundförutsättningar. Politik, näringsliv och utbildning måste samverka för att ta tillvara på mångfalden och leda Sverige till ett möjligheternas land för alla medborgare. Om vi står inför vår bästa tid eller inte, beror på en enda sak; är det lätt eller svårt att förverkliga nya idéer? I denna debattantologi ger Stefan Löfvén, Annie Lööf, Johan Rockström, Anna Ryott och Larry Leksell samt andra ledande forskare, debattörer och näringslivsprofiler sin syn på Sveriges stora ödesfråga: Hur ska vi återta vår position som väldens ledande innovationsland?

»Om västerlandet var en person skulle hen sitta i väntrummet på psykakuten. Depressivt ältande det som varit, panikångest för vad som väntar. Men psykologins tumregel är ju att motgång leder till utveckling.«När journalisten Niklas Ekdal tillfrisknade efter en hjärnskada och ett självmordsförsök vände han blicken från sig själv, mot samhället. Nutidens Sverige målas ofta i mörka färger, samtidigt visar statistiken att vi aldrig haft det bättre. Så vad är problemet? Hur vi levde är en skallröntgen på fosterlandet, och en kärleksförklaring till Sverige som det är. Med hjälp av forskning, anekdoter och historia tonar det fram en helt ny bild av världens bästa och sämsta nation.

Lena Attling berättar öppenhjärtigt om hur hon tagit sig igenom det allra svåraste, sitt eget självmordsförsök och sonens självmord. Hon växer upp under 50- och 60-talet i Stockholmsförorten Högdalen som mellanbarn i en familj med fem systrar. När hon är 23 år föder hon sonen Daniel. Hon är ensamstående förälder och älskar sin son mer än något annat. Men på grund av återkommande depressioner har hon ibland svårt att orka vara den mamma hon önskar. Berättelsen om Lena och hennes son innehåller både ljusa och mörka situationer, allt från glädje, värme och humor till sorg, oro och smärta. Medförfattaren Elsie Petrén är prisbelönad barn- och ungdomsboksförfattare med hittills 17 publicerade titlar, bland annat deckarserierna om Kommissarie Tax, Zäta och Skuggmyra. Hon är även saxofonist i bluesbandet Violet Green and all between. Journalisten och författaren Niklas Ekdal har skrivit förordet. I boken Hur jag dog, berättade han om sitt eget självmordsförsök.

Att Sverige tidigare varit ledande inom livsvetenskaper och hälsa, men de senaste åren halkat efter i internationella mätningar, väcker många frågor. I den här antologin medverkar patienter, läkare, forskare, innovatörer, entreprenörer, inspiratörer och politiska makthavare. Tillsammans ger de sina perspektiv och tankar kring Sveriges och vårdens fråga nummer ett: hur ska vi må i framtiden? Boken debatterar dagens och morgondagens hälsoutmaningar, men framförallt - möjliga lösningar. Mats Ögren Wanger är bokens redaktör. Han är journalist och står bakom en rad uppmärksammade debattantologier samt tv-dokumentärer om samhällsfrågor.

Första världskriget var urkatastrofen som tog död på 1800-talets framstegsoptimism och globalisering. Ur kriget föddes det förra seklets totalitära plågor, men också många av de säkerhetspolitiska utmaningar som världen står inför i dag, i Mellanöstern, i Kaukasus och på Balkan. Den viktigaste länken mellan 1918 och 2001 är Osmanska riket, och sättet på vilket det monterades ned för nittio år sedan. Men kopplingen mellan världskrigets industriella våld och vår tids terrorism är inte bara geopolitisk, utan också kulturell, psykologisk, ideologisk, taktisk och teknisk. I Europa & skulden analyserar Niklas Ekdal den militanta islamismen och gör ett bokslut över "kriget mot terrorismen", med utgångspunkt från de dramatiska åren 19141918, då fyra imperiemakter sveptes bort och världen förändrades för alltid. Niklas Ekdal är historiker, litteratur- och statsvetare. Han var politisk redaktör på Expressen och Dagens Nyheter mellan 1994 och 2008. Dessförinnan arbetade han bland annat som FN-officer, analytiker på försvarsstaben och chefredaktör för Försvarets Forum. Åren 20042005 var han Reuters fellow i Oxford för att studera bakgrunden till "kriget mot terrorismen". Ingår i serien SNS essäer.