Kirjojen hintavertailu – 12 859 829 kirjaa ja 27 kauppaa
Kirjailija
Niklas Pramling
Kirjat ja teokset yhdessä paikassa: 13 kirjaa, julkaisuja vuosilta 2014–2023, suosituimpiin kuuluu Lärande och bildning. Vertaile teosten hintoja ja tarkista saatavuus suomalaisista kirjakaupoista.
Gudrun Nyberg; Wanda Klintberg; Ronny Ambjörnsson; Ulla Berglindh; Angela Falkengren; Jan-Erik Johansson; Sven-Eric Liedman; Louise Limberg; Eva Mark; Lennart Olausson; Christina Persson; Niklas Pramling; Ingrid Pramling Samuelsson; Lena Skoglund
Hundra år i GöteborgLärande och bildning är en bok i rättan tid. Ämnet är i högsta grad aktuellt och debatterat. All utbildning har genomgått stora förändringar under det senaste seklet. Sexårig folkskola har blivit nioårig grundskola; studentexamen har ersatts av genomgången gymnasieskola. I realiteten har det blivit en tolvårig skola för de flesta. Barnkrubborna har utvecklats till förskola. Lärarutbildningen och en rad andra yrkesutbildningar har knutits till universitet och högskolor. Den praktiska kunskapen har sjunkit i bakgrunden. Folkhögskolorna med inriktning på personlig utveckling och individanpassad vuxenutbildning har fått en stor betydelse för integrering av invandrare. Universiteten har i mycket förvandlats och blivit fler liksom antalet studenter. Tekniken har underlättat informationssökning och bibliotekens roll har därmed blivit annorlunda. Samtidigt med förändringarna har synen på bildning blivit en annan och motsatsförhållanden har uppstått mellan humaniora/samhällsvetenskap och naturvetenskap, mellan teoretisk och praktisk kunskap. I denna stimulerande antologi skildras dessa omdanande skeenden av specialister inom respektive område. Även om volymen handlar om "Hundra år i Göteborg", så gäller den större berättelsen hela landet. Wanda Klintberg är docent vid Chalmers, har haft ledande administrativa funktioner vid Göteborgs universitet och är f.d. förvaltningschef vid Malmö högskola. Hon ingår som skribent i boken och är dess redaktör tillsammans med Gudrun Nyberg, läkare, professor em. och författare till en rad uppmärksammade böcker. Nyberg är dessutom initiativtagare till och huvudredaktör för hela serien om tio volymer, "Hundra år i Göteborg".
Hur kan man bedriva undervisning i förskolan på ett sätt som inte står i motsats till, eller utesluter, lek? Att arbeta lekresponsivt innebär att fokusera på och utveckla kommunikationen mellan barn och vuxna, att vuxna leker tillsammans med barn och därmed bidrar till att stimulera både fantasin och förhållandet till omvärlden. Det handlar också om att främja barns rätt att yttra sig och bli lyssnade till, som en del i arbetet med utbildning för hållbar utveckling. Författarna till den här boken har genom praktiknära forskning i samverkan med förskollärare utvecklat en didaktisk teori om lekresponsiv undervisning (LRU). Vad innebär det då att omvandla denna teori till en pedagogisk praktik? I arbetet med LRU är det centralt att förstå lek, undervisning och omsorg som en helhet. Särskilt lek där barn och vuxna deltar gemensamt är ett omdebatterat tema i tidigare forskning och barnpedagogiska diskussioner. I denna bok diskuteras flera av de föreställningar som förekommer och författarna visar på de mångfacetterade möjligheter som finns i och genom lek. Boken är i första hand avsedd för studenter på förskollärarutbildningen och olika personalgrupper i förskolan såsom rektorer, utvecklingsledare och specialpedagoger. Boken kan också vara användbar för andra som arbetar med barn i olika sammanhang, såsom lärare i fritidshem, skola och föreningsliv. Författare är Cecilia Wallerstedt och Niklas Pramling, båda professorer i pedagogik vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet.
This book concisely explores the distinguishing features of scientific knowledge and research in early childhood education and care (ECEC). It has a dual-level focus of containing and relating the concrete practices of conducting research with the more fundamental conceptual discussions around research – the Bildung of the researcher. The book introduces and succinctly explains the concepts of methodology, theoretical knowledge about method, and how all parts of conducting research are informed by theory. The interrelation of these concepts, and many premises of research, are often regarded as assumed knowledge. In this book, premises of research are explicated and discussed, as well as methods on how to engage in informed dialogue. This introductory text explicates many features of scientific knowing and knowledge building in ECEC that tend to be presumed rather than clarified. It will be important in furthering the professional development of PhDstudents, Master’s students, supervisors, and researchers.
Ingrid Pramling Samuelsson; Maria Magnusson; Maria Alfredsson; Petra Brattén; Inga-Lill Danielsson; Maria Eliasson; Ulrika Friberg; Hanna Granath; My Grann; Therese Gylling; Gunilla Göransson; Jenny Henriksson; Helena Hermansson; Marie Hindersson; Annelie Hugosson; Malin Holst; Sofia Häggström; Rebecka Jarl; Sofia Johansson; Mari Juterot; Filip Jönsson; Ewa Kvoch Johansson; Carina Magnusson; Ulrika Nilsson; Pernilla Boode Näveri; Niklas Pramling; Kristina Persson; Jonna Runheimer; Carina Stål; Charlotte Rydberg; Lena Wagman
Hur kan lek och undervisning integreras och bilda en helhet i det dagliga arbetet i förskolan? I Den lekande undervisande förskolläraren ges många och rika exempel på hur en ny teori som benämns som Lekresponsiv undervisning (LRU) omsätts och formar det vardagliga arbetet i förskolan. Teorin har utarbetats i ett praktiknära forskningsprojekt i samarbete med förskollärare, utvecklingsledare och rektorer från förskolor och forskare från universitet och högskolor. I denna bok är det förskollärare, speciallärare och rektorer som själva träder fram som aktörer i sin profession och ger ett unikt bidrag till hur lekresponsiv undervisning omsätts i praktiken. De medverkande författarna ingår i Nätverket för utvecklingspedagogik, förskoleforskning och praktikutveckling. Redaktörerna Maria Magnusson, Linnéuniversitetet och Ingrid Pramling Samuelsson, Göteborgs universitet har båda deltagit i forskningsprojektet men är också aktiva i nätverket. Boken vänder sig till både förskollärarutbildning och till förskolans professionella.
Med hjälp av temaarbete kan man organisera och genomföra det pedagogiska arbetet så att det stödjer barns lek, lärande och utveckling. Den här boken beskriver verklighetsnära och inspirerande exempel på temaarbete i förskolan – hur de kan läggas upp och väcka barnens intresse i olika gemensamma pedagogiska aktiviteter. Detta arbetssätt tar sin utgångspunkt i ett meningsfullt sammanhang där barn får möta en uppsättning olika innehåll för lärande. Boken kan ses som den tredje boken i en trilogi om förskolan –för förskollärarutbildning och fortbildning – tillsammans med Att förstå barns tankar och Att undervisa barn i förskolan. De tre böckerna belyser olika men relaterade delar av förskolläraryrkets kunskapsbas. Om författarnaFörfattarna Elisabet Doverborg, Niklas Pramling och Ingrid Pramling Samuelsson har författat en mängd böcker om förskolan och barns utveckling. De verkar vid Göteborgs universitet. Sagt om boken"Det intressanta med boken är att läsa om hur olika teman kan byggas upp och hur förskollärna planerar och bygger upp dem utifrån barnens intressen. Lek och kunskap bildar allians och barnens nyfikenhet är drivande. Boken är lämplig för pedagoger i förskolan och studenter på förskollärarutbildningen. Utifrån empiriska exempel ges mycket goda exempel på metodik, konkret och handfast." Ur BTJ-häftet nr 17, 2020. Lektör Katharina Jacobsson.
This open access book develops a theoretical concept of teaching that is relevant to early childhood education, and based on children’s learning and development through play. It discusses theoretical premises and research on playing and learning, and proposes the development of play-responsive didaktik. It examines the processes and products of learning and development, teaching and its phylogenetic and ontogenetic development, as well as the ‘what’ of learning and didaktik. Next, it explores the actions, objects and meaning of play and provides insight into the diversity of beliefs about the practices of play. The book presents ideas on how combined research and development projects can be carried out, providing incentive and a model for practice development and research. The second part of the book consists of empirical studies on teacher’s playing skills and examples of play with very young as well as older children.
Vad kan undervisning innebära i förskolan? Hur kan förskollärare bidra till att barn lär sig? Hur kan man tala om undervisning i en temaorienterad och lekbaserad verksamhet? Denna andra upplaga av Att undervisa barn i förskolan möter den reviderade läroplanens skrivningar om undervisning och utbildning också i förskolan. Förskolan har en annan tradition och andra sätt att skapa förutsättningar för barns lärande och utveckling än skolan, vilket kan göra det problematiskt när förskollärare ska börja undervisa. Författarna presenterar ett antal konkreta principer som är viktiga för att förskollärare ska kunna stötta barns lärande och utveckling. De utgår från förståelsen att lärande och utveckling handlar om att urskilja och skapa mönster som också fungerar bortom en här-och-nu-situation. Principerna stöds av empiri från skilda forskningsstudier som fokuserar olika innehållsfält. Boken vänder sig i första hand till blivande och verksamma förskollärare. Om författarnaElisabet Doverborg, Niklas Pramling och Ingrid Pramling Samuelsson har författat en mängd böcker om förskolan och barns utveckling. De verkar vid Göteborgs universitet.
Ann Farrell; Ingrid Pramling Samuelsson; Amanda Bateman; Mónica Berger González; Anna Kirova; Anne Kultti; Linda Mitchell; Niklas Pramling; Dion Sommer
Nya globala kontexter innebär såväl utmaningar som möjligheter för yngre barn och människorna runt omkring dem. Klimatförändringar, väpnade konflikter och fattigdom tecknar i kombination med ständigt framflyttade gränser inom forskning och teknik en paradoxal bild av både de hot och de möjligheter som världens barn står inför. Många nya frågor aktualiseras därmed, om de förutsättningar som yngre barn behöver för att lära och må bra. Mångfald i tidiga åldrar: interkulturellt lärande utgör ett komplement till de projekt och initiativ inom förskolan och de tidiga skolåren som ger stöd åt arbetet med yngre barn med olika kulturella och språkliga bakgrunder och deras familjer. Bokens kapitel rör sig mellan olika kontexter för att ge läsarna fler perspektiv och en bredare bild av vad mångfaldsarbete innebär. Boken redogör för internationella forskningssamarbeten och olika aspekter av internationellt arbete, och innehåller såväl teoretiska diskussioner som praktiska tillämpningar. I varje kapitel finns också diskussionsfrågor som kan skapa grund för kritisk reflektion över det som diskuterats i de olika kapitlen. Mångfald i tidiga åldrar: interkulturellt lärande vänder sig främst till studenter inom förskollärar- och lärarutbildning, och kan bidra till att skapa större medvetenhet inom bland annat kulturella, språkliga och utbildningsmässiga frågor.
Barns rätt till rötter och fötter belyser hur samverkan mellan förskolan och hemmet kan utformas för att skapa goda utvecklingsmöjligheter för alla barn i förskolan. Huvudsyftet med boken är att visa hur man kan främja flerspråkiga barns lärandemöjligheter genom samtal och samverkan mellan förskollärare, barn och vårdnadshavare. Författarna betonar vikten av att dessa samtal blir dialoger snarare än enbart redskap för informationsförmedling. Boken syftar också till att inspirera till flerstämmigt samtal i form av personliga berättelser, därför ges exempel på samtal med såväl förskolebarn som föräldrar och förskollärare. Författarna har en teoretisk ansats och redovisar aktuell forskning och boken ramas in av ett sociokulturellt perspektiv på kommunikation och lärande. I boken konkretiseras centrala begrepp som kulturella redskap, appropriering och mediering. Avslutningsvis presenteras praktiska exempel på aktiviteter som kan användas för att iscensätta utvecklingsarbete i förskolan. Boken riktar sig till blivande och verksamma förskollärare men även till vårdnadshavare och andra som intresserar sig för hur man kan främja flerspråkiga barns deltagande och lärande i förskolan. Om författarnaBokens författare docent Anne Kultti och professor Niklas Pramling är båda verksamma vid Göteborgs universitet.
This book moves beyond the traditional constructivist and social-constructivist view of learning and development in science. It draws upon cultural-historical theory in order to theorise early childhood science education in relation to our currently globalised education contexts. The book argues that concept development in science for young children can be better theorised by using Vygotsky’s concept of Imagination and creativity, Vygotsky’s theory of play, and his work on higher mental functions, particularly the concept of inter and intrapsychological functioning. Key concepts are extracted from the theoretical section of the book and used as categories for analysis in presenting evidence and new ideas in the second section of the book. In this second part of the book, the authors examine how science knowledge has been constructed within particular countries around the globe, where empirical research in early childhood science education has occurred. The third part of the book examines the nature of the encounter between the teacher and the child during science learning and teaching. In the final part of the book the authors look closely at the range of models and approaches to the teaching of early childhood science that have been made available to early childhood teachers to guide their planning and teaching. They conclude the book with a theoretical discussion of the cultural-historical foundation for early childhood science education, followed by a model of teaching scientific concepts to young children in play-based settings, including homes and community contexts.
Hur utvecklas barns estetiska förmåga i förskola och skola? Hur får man det estetiska att växa och bli ett pedagogiskt mål i sig, i stället för att bara använda det som ett medel för att förbättra andra förmågor? Den här boken ger ett nytt perspektiv på arbetet med att utveckla barns förmågor inom de estetiska områdena musik, poesi och rörelse/dans. Barnen i boken är mellan två och åtta år. Författarna följer dem och deras lärare, utifrån en utvecklingspedagogisk ansats, i arbetet med att utveckla de estetiska förmågorna. Gestaltande dans, rim och orimmad poesi, att lära sig lyssna på ett musikaliskt vis och att skapa musik är några av de verksamheter som beskrivs. I och med att utvecklingspedagogik används för att analysera och diskutera konkreta exempel från pedagogisk verksamhet, är boken användbar för verksamma pedagoger, lärarstudenter och för forskarstuderande inom pedagogik och närliggande fält. Denna titel har tidigare givits ut av Norstedts men ingår numera i Studentlitteraturs sortiment.
This book moves beyond the traditional constructivist and social-constructivist view of learning and development in science. It draws upon cultural-historical theory in order to theorise early childhood science education in relation to our currently globalised education contexts. The book argues that concept development in science for young children can be better theorised by using Vygotsky’s concept of Imagination and creativity, Vygotsky’s theory of play, and his work on higher mental functions, particularly the concept of inter and intrapsychological functioning. Key concepts are extracted from the theoretical section of the book and used as categories for analysis in presenting evidence and new ideas in the second section of the book. In this second part of the book, the authors examine how science knowledge has been constructed within particular countries around the globe, where empirical research in early childhood science education has occurred. The third part of the book examines the nature of the encounter between the teacher and the child during science learning and teaching. In the final part of the book the authors look closely at the range of models and approaches to the teaching of early childhood science that have been made available to early childhood teachers to guide their planning and teaching. They conclude the book with a theoretical discussion of the cultural-historical foundation for early childhood science education, followed by a model of teaching scientific concepts to young children in play-based settings, including homes and community contexts.
Barbro Bruce; Bim Riddersporre; Polly Björk-Willén; Ulla Damber; Christian Eidevald; Katarina Elfström Pettersson; Carina Fast; Kristine Hultberg; Karin Jönsson; Elin Eriksen Ödegaard; Niklas Pramling; Björn Sundmark; Anna-Karin Svensson; Pia Williams
I Berättande i förskolan går Barbro Bruce och Bim Riddersporre igenom hur berättandet och berättelser ständigt är närvarande i vårt samhälle, särskilt i förskolan. I boken medverkar en rad författare som Polly Björk-Willén, Ulla Damber, Christian Eidevald, Carina Fast, Niklas Pramling, Anna-Karin Svensson, med många fler. I förskolan är berättande och berättelser ständigt närvarande. Berättande i förskolan låter människans behov av att berätta och ta del av berättelser löpa som en röd tråd genom samtliga texter. Att berätta är ett sätt att bearbeta sina intryck, tankar och erfarenheter genom någon form av gestaltning. Berättande kan ta sig olika former och uttryck men handlar alltid om att göra något synligt, begripligt och möjligt att dela. I boken skriver etablerade forskare och utvecklare under tre större delar:Det berättande barnet – att skapa och dela. Berättelser som vidgar världen – litteratur och lärande. Att berätta om sin verksamhet – dokumentation och delaktighet. Medverkande författare är: Polly Björk-Willén, Barbro Bruce, Ulla Damber, Christian Eidevald, Katarina Elfström-Peterson, Elin Eriksen Ødegaard, Carina Fast, Kristine Hultberg Ingridz, Karin Jönsson, Jan Nilsson, Niklas Pramling, Bim Riddersporre, Björn Sundmark, Anna-Karin Svensson, Pia Williams. Barbro Bruce och Bim Riddersporre är redaktörer för boken. Läs mer om boken och författarna på Malmö högskolas webbsidaGediget, grundligt och nyanserat om berättande. Britt Jakobsson, Pedagogiska Magasinet nr 1 2015