Niklas Schiöler

Former & uttryck är Pär Lagerkvist-samfundets årsskrift för 2022. Den rymmer tematiska analyser av Pär Lagerkvists verk, men också diskussioner om Lagerkvists prosadikter, korta prosatexter och noveller från ett genreperspektiv. Till det kommer essäer om Bengt Lagerkvists tv-dramatisering av ”Hissen som gick ner i helvete” och om den novellen som skräckfiktion betraktad, om Gäst hos verkligheten som Växjöroman (eller inte), om hur Lagerkvists verk får förnyad aktualitet i ljuset av dagens krig i Europa, om en gåtfull dikt som felaktigt tillskrivits Lagerkvist i dödsannonser, skönlitterära bidrag och mycket annat. Former & uttryck rymmer bidrag av Rolf Almström, Sam Carlquist, Petra Carlsson Redell, Cecilia Davidsson, Magnus Eriksson, Peter Forsgren, Jonas Gardell, Caroline Grimwalker, Erik Hedling, Martin Hellström, Elisabeth Hjorth, Maria Jönsson, Maria Küchen, Erik Löfvendahl, Göran Rosenberg, Niklas Schiöler, Kaj Schueler, Anna Schulze och Åsa Wintoft.

Om Anna Rydstedt (1928–1994) skriver Jan Olov Ullén i förordet till denna bok: ”Hennes poesi är lätt att ta till sig och samtidigt omöjlig att bli riktigt färdig med. Därför lever den, därför är den klassisk.” Tjugo författare, litteraturvetare, konstnärer och vänner belyser ur olika infallsvinklar Anna Rydstedt med närhet till hennes personlighet, verk och det lyriska språkets möjlighet att fördjupa verkligheten. Boken har redigerats av Ingegerd Blomstrand.

Niklas Schiölers Få ord ligger nära dikten, nära prosapoesin, men måhända är lyrisk miniprosa en lämplig term. Boken består av en- till åttaradingar om existensens grundvalar: Gud återkommer i många skepnader, här ruvar den alltid närvarande och omutliga döden, och hoppet trots allt. Få ord kan läsas som enskilda texter, men de bär likafullt på ett sammanhang och en utveckling i såväl stil som ärende. Om Schiölers senaste bok på Carlsson Bokförlag (2023), Döden är det enda gemensamma vi aldrig delar, skrev Maria Södling i Dagens Nyheter: Bokens sista rader är svindlande, ett skimrande stycke epifani. Inte försoning, men ett ögonblick av frihet. Författaren Niklas Schiöler, bosatt i Lund, är docent i litteraturvetenskap och prisbelönt författare/ poet med en rad uppmärksammade lyriksamlingar bakom sig. Han är medredaktör (med Daniel Möller) för standardverket Svensk poesi och landets främsta kännare av Tomas Tranströmers verk. Bland hans andra böcker finns Poäter (2012) och Ledstången i mörkret (2011).

Svensk poesi innefattar närmare 200 poeter och 650 dikter. Här finns alla de kända och betydande dikterna, men antologin bjuder också på mycket nytt. Redaktörerna, Daniel Möller och Niklas Schiöler, har gjort fynd i forskningsbibliotekens handskriftssamlingar och de har prioriterat lite annorlunda än vad man har gjort i tidigare antologier. De har givit ett markant ökat utrymme för kvinnliga poeter och för finlandssvenska diktare. Dessutom följer de den svenska poesin in i vår direkta samtid med ett rikligt urval från 2000-talet. Dikterna presenteras i sin ursprungliga språkdräkt och i vetenskapligt grundade versioner. Det betyder att texterna inte bara visar hur diktkonsten utvecklats, utan även hur svenska språket har förändrats genom århundradena. Svensk poesi är en vackert formgiven bok med dikter som är historiskt betydelsefulla och ständigt aktuella, konstnärligt högtstående och existentiellt angelägna, och som i sin mångfald av uttryck uppenbarar poesins gränslösa möjligheter. Svensk poesi kommer att bli oumbärlig för litteraturstudenter, en efterlängtad present på högtidsdagar och omistlig läsning för alla som intresserar sig för den svenskspråkiga poesins väldiga rikedom. Vinnare av Svensk bokkonst 2016: ”En rygg av klot, med tryckta ränder som lervarv i litteraturhistorien, utmärker denna till det yttre diskreta tegelsten. Inlagan rymmer roliga detaljer i innehållsförteckning, paginor och symboler. Tre märkband och tryck i tvåfärg gör det lätt att orientera sig även i register och på tätt tryckta sidor. Fina faksimilsidor ur originalböckerna. En bok som kommer att leva länge.”

De som dött ifrån oss förlorar vi igen och igen. Vi begråter dem för att vi inte kan ge dem kärlek. Och för att vi inte längre kan få deras. Kan vi berätta dem tillbaka? Kan man rädda liv så eller förlänga dem, undrar författaren. På en lyrisk prosa skriver Niklas Schiöler om död och dödar, om dem han älskat och förlorat. Om sin nära vän Johans självmord och om sin mamma. Om hur han höll henne i handen in i det sista, i ett försök att lindra. Om en rödhakes sista livlösa blick i hans. Om Nils i Klevas tankar på väg mot Vråhålans stup. Utgångspunkten är författarens egen plats, Mösseberg, och till slut är detta också en livsbejakande skildring, ett försök att genom litteraturen göra de döda, de kära, levande. Niklas Schiöler, bosatt i Lund, är författare, poesihistoriker och lärare i skrivande. Han har gett ut ett femtontal böcker i olika genrer, från böcker om poesi till essäböcker i skilda ämnen och skönlitteratur. Hans senaste bok är Bikt om dikt (2021). Tillsammans med Daniel Möller är han redaktör för den omfattande antologin Svensk poesi (2016 och 2023).___"Texten är tät, koncis och bildrik. Vaksamma småfåglar blir en vardaglig påminnelse om livets bräcklighet" (...)"Om bokens form är kontrollerad är känslorna -förtvivlan, maktlöshet och raseri -desto mer intensiva. Döden är en tjuv och förstörare." (...)"Det är också en bok om minnen, saknad och kärlek." "Det är ett skimrande stycke epifani på Mösseberg. Inte försoning, men ett ögonblick av frihet." Maria Södling, DN, 2023-05-08

Spärreld, ursprungligen utgiven 1936, är Ester Sjöbloms uppmärksammade diktdebut. Här i ny utgåva i N/L:s poesibibliotek, med förord av Niklas Schiöler. Ester Sjöblom tillhörde, som en av få kvinnor, Klarabohemerna, en grupp med journalister, konstnärer och författare som alla var verksamma i Klarakvarteren i Stockholm. N/L:s poesibibliotek är en serie för återutgivning av diktsamlingar på svenska från alla tider, alltså inte urvals- eller samlingsvolymer utan originaldiktverk i deras helhet. Ett tiotal böcker om året publiceras, i vacker formgivning av Nina Ulmaja.

I Bikt om dikt skriver Niklas Schiöler personligt och initierat om poesins betydelse: om livsförståelsen, skönheten och förgängligheten. Dikten som en andra andning. Det är på samma gång poesireflexion och konstbekännelse. Under sömnlöshet begrundar Schiöler diktens väsen, dess existentiella kraft och det intensiva samspelet med läsaren. Ögonblick av språklig och mänsklig gemenskap uppenbaras, när han funderar på enskilda texter av Edith Södergran, Homeros, Gustaf Fröding, T. S. Eliot, Ida Börjel och många andra poeter från olika tider och språkområden. Utan att tumma på precisionen i läsningen av dikterna är Bikt om dikt självutgivande, skriven på en lyriskt saklig prosa som bör tilltala såväl den poesivane som den som inte riktigt kommit in i poesin. Än. Niklas Schiöler är författare, essäist och poesikännare. Han har gett ut ett dussintal verk, mycket om poesi, men även skönlitterära texter och flera essä- och betraktelseböcker i högst skilda ämnen. Han är en av världens främsta kännare av Tomas Tranströmers författarskap. Tillsammans med Daniel Möller är han redaktör för antologin Svensk poesi (Bonniers 2016).-------------------------------"Med andra ord är detta en bok som mynnar ut i lusten till mer läsning, till förstagångsläsningens upptäckarglädje, men kanske ännu mer till fördjupande omläsning. Bikten väcker lusten till egen bikt. Det är svårt att föreställa sig ett bättre omdöme än så." Per Klingberg, Svenska Dagbladet

Som unga diktare ofta gör befann sig den unge Lagerkvist i ett korsdrag av intryck, positiva som negativa. Men han fann också sin egen röst och kom att höra till de författare som Kjell Espmark kallat ”de solitära mästarna”, alltså diktare som inte bildar skola och får en skara av efterföljare. Trots det gjorde han avtryck. I årsskriften för 2020, kallad Intryck & avtryck, samlar Pär Lagerkvist-samfundet artiklar som på skilda sätt visar både intryck som Lagerkvist tog och avtryck som han satte, alltifrån hans tidiga intryck från den moderna konsten till de avtryck han satte hos ledande litteraturkritiker vid 1900-talets mitt och hos 2019 års mottagare av Växjö kommuns litteraturpris till Pär Lagerkvists minne, Jila Mossaed – och mycket mer.

”I osedvanligt hög grad visar Jila Mossaed på hur poesin kan få oss avtrubbade att se världen med sköljda sinnen. Det är en poesi om liv och död – och på liv och död. Ofta är den omedelbart tillgänglig, men på samma gång etiskt krävande. Man måste åter in i den, till den intensiva röstens uppfordrande utsatthet, till det sorgens bottenläge som kan öppna för skönhetens lisa.” Ur förordet av Niklas Schiöler

Nummer 18 i skriftserien Svavel bär titeln Världens kortaste essäsamling och innehåller sju tidigare opublicerade mikroessäer av sex svenska författare och en brittisk. Konstvetaren Linda Fagerström, kritikern Björn Kohlström, översättaren Inger Johansson, litteraturvetaren Niklas Schiöler, filosofen Fredrika Spindler, översättaren och kulturskribenten John Swedenmark samt poeten Fiona Sampson skriver om läsande, förräderi, kalksten, nostalgi, fred, Artemisia Gentileschi och den där språkliga kryptan som vi inte vet någonting om. Svavel är en handgjord, småskalig och alltid sextonsidig skriftserie innehållande koncentrerad och högklassig litteratur. Böckerna i serien är häftade och i A6-format. Utgivna titlar i Svavel: 1. PETER LUCAS ERIXON Fotismer (2012) 2. MORTEN SONDERGAARD Akut sol (2013) 3. KENNETH KOCH Om estetik (2013) 4. JONAS ELLERSTRÖM Antecknat i Albion (2013) 5. DAN GUSTAVSSON Naturlyrik (2013) 6. CHRISTER BOBERG Haiku (2013) 7. LOUISE JUHL DALSGAARD Att spela squash i ett rum utan väggar (2015) 8. JONAS RASMUSSEN Det hemska vi har gjort (2015) 9. MARIA KÜCHEN Varg (2015) 10. LAWRENCE FERLINGHETTI Genom eldslågorna (2015) 11. PETRA MÖLSTAD Omloppstid (2015) 12. SIDDHARTHA SEBASTIAN LARSSON Jag har 33 aforismer och du är en av dem (2016) 13. VÄRLDENS KORTASTE ANTOLOGI (2016) 14. JONAS ELLERSTRÖM Antipoderna (2016) 15. RAINER MARIA RILKE Urljud (2016) 16. JONAS RASMUSSEN Därur orden (2016) 17. LEIF HOLMSTRAND Avstå från tragedierna (2017) 18. VÄRLDENS KORTASTE ESSÄSAMLING (2017) 19. EVA RIBICH Kvar (2018) 20. CIA RINNE Vad angår meningar är jag förtvivlad (2020) 21. RUNE CHRISTIANSEN Transamorem Transmortem (2021) 22. FREDRIK AHLFORS Väderobservationer (2021) 23. CHARLOTTA LJUNG A B C D E (2021) 24. LUISA FAMOS På väg (2022) 25. LINA HAGELBÄCK Låt oss aldrig tala ut (2022) 26. WILLIAMS CARLOS WILLIAMS Som denna blomma framhärdar jag (2023) 27. KENNET KLEMETS eller som när jag blundar (2023)

”Odödlighet, uppståndelse! Uppståndelse ur förnedring och smärta till fullkomning och oförgänglighet. Bara nu är det så som det inte skall vara. Bara nu. Men i fröet är allting riktigt. Bara där är allting riktigt. Ja, i varje tid är det så som det inte skall vara. Men i fröet ligger fullkomligheten och väntar, bidar tåligt sin stund. Och dess stund kommer alltid. Stunden då den kan få trädet att stiga ändå högre, med en ändå stoltare krona.” Orden är hämtade från Pär Lagerkvists skrift Den befriade människan, utgiven 1939. Den utgör ett centrum i Pär Lagerkvist-Samfundets årsskrift, 2016, som även rymmer studier om bland annat Lagerkvist som tröstare, hans försvar för människans värdighet, hans frånvaro från dagens svenska teaterscener och en text av mottagaren av 2015 års Pär Lagerkvist-pris, Lars Andersson.

Svensk poesi innefattar närmare 200 poeter och 650 dikter, från runorna till Athena Farrokhzad. Här finns alla de kända och betydande dikterna, men antologin bjuder också på mycket nytt. Redaktörerna, Daniel Möller och Niklas Schiöler, har gjort fynd i forskningsbibliotekens handskriftssamlingar och de har prioriterat lite annorlunda än vad man har gjort i tidigare antologier. De har givit ett markant ökat utrymme för kvinnliga poeter och för finlandssvenska diktare. Dessutom följer de den svenska poesin in i vår direkta samtid med ett rikligt urval från 2000-talet. Dikterna presenteras i sin ursprungliga språkdräkt och i vetenskapligt grundade versioner. Det betyder att texterna inte bara visar hur diktkonsten utvecklats, utan även hur svenska språket har förändrats genom århundradena. Svensk poesi är en vackert formgiven bok med dikter som är historiskt betydelsefulla och ständigt aktuella, konstnärligt högtstående och existentiellt angelägna, och som i sin mångfald av uttryck uppenbarar poesins gränslösa möjligheter. Svensk poesi kommer att bli oumbärlig för litteraturstudenter, en efterlängtad present på högtidsdagar och omistlig läsning för alla som intresserar sig för den svenskspråkiga poesins väldiga rikedom. Vinnare av Svensk bokkonst 2016: ”En rygg av klot, med tryckta ränder som lervarv i litteraturhistorien, utmärker denna till det yttre diskreta tegelsten. Inlagan rymmer roliga detaljer i innehållsförteckning, paginor och symboler. Tre märkband och tryck i tvåfärg gör det lätt att orientera sig även i register och på tätt tryckta sidor. Fina faksimilsidor ur originalböckerna. En bok som kommer att leva länge.”

Alla äter vi, så även poeter. Ändå har poeter genom historien använt mat och smaksensationer påfallande lite i sina verk. Varför är färsk koriander, grillad palsternacka, rökt sik, långkoksmört kött sönderfallande i munnen, glaciärvit yoghurt, aromen av saffran, chilidrypande melonsaft i mungipan, gyllenbrunt rostade pinjenötter, mörk choklad och mycket annat så ovanligt i dikten? I "Poäter", en poesi- och mathistorisk resa från Homeros till Jamie Oliver, kommer Niklas Schiöler några svar på spåren till varför maten kommit på lyriskt undantag. Men inte minst får vi här ta del av en mängd historiska avvikelser, just sådana matfyllda dikter som sätter snurr på smaklökarna och får näsvingarna att vibrera. I denna bok dras därför sinnena oemotståndligt åt två håll, två som sammanfaller: det poetiska och det kulinariska. Niklas Schiöler är docent i litteraturvetenskap och författare. Han har skrivit ett tiotal böcker och är en av de främsta kännarna av Tranströmers författarskap.

Tomas Tranströmer fick Nobelpriset i litteratur 2011, för att han i förtätade, genomlysta bilder ger oss ny tillgång till det verkliga. Här skriver Tranströmerkännaren Niklas Schiöler om olika sidor av hans diktning: om den stränga formen, om den överrumplande metaforiken och om diktningens tillit, den blinda ledstången som hittar i mörkret" Niklas Schiöler är docent i litteraturvetenskap i Lund, författare till en rad böcker och en av de främsta kännarna av Thomas Tranströmers författarskap. Förutom avhandlingen Koncentrationens konst (2008) som behandlar Tranströmers poesi har han tidigare utgivit bl a Begränsningens möjligheter (2008) USA klockan tre (2010) och Döden och grodan (2010).

I Döden och grodan prövar Niklas Schiöler hållbarheten i vissa etablerade uppfattningar om dikter, diktare och litterära strömningar. Han diskuterar svårigheterna och möjligheterna att tolka japansk haiku utan att förstå originalspråket, han utröner om en av surrealismens mest centrala dikter verkligen är surrealistisk och han presenterar en originell och överraskande läsning av Astrid Lindgrens Bröderna Lejonhjärta. Bland övriga författare som behandlas i Döden och grodan märks Bash, Shiki, Ungaretti, Karlfeldt, Edfelt och R. S. Thomas. Niklas Schiöler är docent i litteraturvetenskap och författare. Hans senaste böcker är Begränsningens möjligheter. Svensk kortdikt från Heidenstam till Jäderlund (2008) och den prosalyriska betraktelsen USA klockan tre (2010).

Avig eller rätt är en personlig essä om en självklar men likafullt okänd minoritet mitt ibland oss, mytomspunnen, säregen, förskjuten. Boken kan därför samtidigt läsas som en ovanlig och intensiv berättelse om själva det främmande, om egenartens brottning med maktens normerande domar. Utgångspunkten är historiens och kulturernas föreställningar kring vänsterhänthet, men texten övergår till, eller kombineras med, en vidgning av begreppet vänsterhänt till avstickande minoriteter mer generellt.