Niklas Selberg

Antalet människor som lever under hot om utvisning har ökat under de senaste decennierna. Samtidigt har det vuxit fram en medvetenhet om att dessa människor är ? och kommer att vara ? invånare i Sverige. En bred social rörelse med fokus på irreguljära migranters rättigheter har formerats och bidragit till att lagstiftningen på området förändrats. Människor utan uppehållstillstånd har idag rätt till sjukvård ?som inte kan anstå? och deras barn har rätt att gå i skolan. Utvecklingen är dock dubbel. Över hela Europa stängs gränserna. Och politiska krav på en närmast total exkludering av irreguljära migranter har vunnit gehör. Det som länge framstod som en utveckling mot ökade rättigheter för dessa människor har visat sig handla om återkommande förhandlingar där utgången är oviss. ? I denna antologi analyserar 19 svenska forskare hur tillståndet irregularitet skapas, återskapas och upplevs. Irregularitet förstås som präglat av föränderlighet, pluralism och temporalitet, och inte som en fast identitet eller egenskap. De olika texterna uppmärksammar hur detta tillstånd synliggör en rad dramatiska paradoxer, särskilt i den svenska välfärdsstaten. Texterna diskuterar främst det komplicerade förhållandet mellan medborgerliga och mänskliga rättigheter och verklighetsglappet mellan föreställningen om Sverige som ?världsbäst? på humanitet, jämställdhet och solidaritet och den våldsamma exkludering som sker i den inkluderande välfärdsstatens geografiska och rättsliga marginaler. Maja Sager är biträdande lektor på Genusvetenskapliga institutionen, Lunds universitet. Helena Holgersson är sociolog och arbetar som lektor på Institutionen för kulturvetenskap vid Göteborgs universitet. Klara Öberg är antropolog och affilierad vid IRIS, Écoles des hautes études en science sociales i Paris. Hon undervisar i migration, genus och globalisering vid institutionen för globala studier vid Göteborgs universitet. Utöver redaktörerna medverkar Henry Ascher, Maria Bexelius, Carin Björnberg Cuadra, Pouran Djampour, Sofi Jansson, Shahram Khosravi, Anna Lundberg, Heidi Moksnes, Amanda Nielsen, Vanna Nordling, Anette Rosengren, Erika Sigvardsdotter, Niklas Selberg, Mikael Spång, Emma Söderberg och Åsa Smith Wahlström.

Arbetsrätten – En introduktion är en överskådlig och lättläst redogörelse för den svenska arbetsrätten. Särskild uppmärksamhet ägnas åt praktiskt viktiga problem och åt sådana frågor som brukar stå i centrum i den arbetsrättsliga undervisningen. Boken vänder sig i första hand till dem som ska studera arbetsrätt vid utbildningslinjer på universitets- och högskolenivå och i samband med utbildningar av fackliga förtroendemän och personalansvariga hos arbetsgivare. Boken är också lämplig som hjälpreda för praktiskt verksamma som vill ha en orientering om det arbetsrättsliga regelsystemet. Denna reviderade tionde upplaga har uppdaterats främst med hänsyn till ändrad lagstiftning, i synnerhet de nya reglerna om anställningsskydd och annan lagstiftning till följd av 2022 års LAS-reform, EU-rättens utveckling samt ny rättspraxis från Arbetsdomstolen och EU-domstolen. Vissa förtydliganden har gjorts jämfört med tidigare upplagor.

I den här boken behandlas de speciella utmaningar som uppkommer i mötet mellan juridiken och andra perspektiv och som bl.a. aktualiseras i juridisk undervisning utanför juristprogrammen, i tvärvetenskapliga samarbeten och även annars när rättsliga analyser eller ställningstaganden ska kommuniceras med andra än jurister. En grupp erfarna och engagerade forskare och lärare vid högskola och universitet delar här med sig av personligt hållna reflektioner kring juridisk kommunikation – dels i undervisning, dels i tvärvetenskaplig forskning där juridik ingår. Samtliga författare har det gemensamt att de verkar eller har verkat i tvärvetenskapliga akademiska miljöer, vilket skapar särskilda möjligheter att inom undervisning och forskning ta fasta på närheten till andra ämnen. Ofta används ämnesbeteckningen handelsrätt för sådana miljöer. De tänkta läsarna är alla som är intresserade av att kommunicera om rätten med andra än jurister och av handelsrätt som akademiskt ämne. I synnerhet riktar sig boken till lärare vid högskolor och universitet.

I denna doktorsavhandling undersöks vem som i komplexa arbetsorganisationer - koncerner, entreprenader och bemanningsarbete - är ansvarig för arbetstagares anspråk på anställningsskydd, icke-diskriminering och en god arbetsmiljö. Fokus ligger på arbetsgivarens ansvar enligt svensk rätt.