Nils Erik Forsgård

Sverige uppfattades länge som ett samhälle präglat av jämlikhet, social sammanhållning och en ambitiös välfärdspolitik. Med sin självständiga utrikespolitik stod man utanför stormaktskonflikterna. På senare år har gängkriminalitet och skjutningar fått stor uppmärksamhet i medierna, ett högerpopulistiskt parti har blivit en del av regeringsunderlaget och vi har avslutat 200 år av alliansfrihet genom att bli medlemmar av Nato. Hur har det förändrat bilden av vårt land och oss själva? I denna antologi diskuterar ett antal skribenter Sverigebilden förr och nu, både innanför och utanför landets gränser. Svante Nordin skriver om Sverige och Luther, Elisabeth Braw om utlandssvenskarnas betydelse, Mikael ­ Wiberg om teknikundret, Fraser Nelson om gängbrottsligheten och Sofia Bard om Sveriges mjuka makt. Per Enerud, Anna von Bayern och Nathan Shachar tar upp Sverigebilden i Ryssland, Tyskland och Spanien och Richard Swartz kritiserar det svenska språkets förfall.

I Dödsmasker utforskar Nils Erik Forsgård frågor om liv och död och närhet och förlust. Han gör det ur olika perspektiv: idéhistoriska, kulturhistoriska och självbiografiska. Med nyfikenhet och detaljrikedom skildrar han gamla och nya pandemier, mordfall och självmord, svåra sjukdomar och olyckor. Han reflekterar också kring konstnärer, filosofer och författare som Tizian och van Gogh, Friedrich Nietzsche och George Orwell. Anslaget i boken är personligt, ofta också humoristiskt, men tematiken är högst allmänmänsklig. För Forsgård aktualiserar döden inte minst frågor om det levande livet och hur vi ska förhålla oss till den tid som vi fortfarande har kvar.

Anders Chydenius (1729-1803) var präst och riksdagsman. Som stridbar debattör, banbrytande ekonomisk tänkare och handlingskraftig politiker blev han en centralgestalt på den dramatiska riksdagen i Stockholm åren 1765-66. Genom Chydenius fick Sverige världens äldsta tryckfrihetsförordning 1766. Han bekämpade handelshinder och var delaktig i ediktet om religionsfrihet 1781. I sina skrifter tog han strid för tjänstefolket och för småfolket på landsbygden. Han skrev och agerade också för en avreglerad näringslivspolitik, mot statsmonopol och skråväsende. Anders Chydenius kom från Österbotten i Finland, som då var en del av Sverige. Han ville individens frihet och har kallats både den svenska liberalismens fader och Nordens Adam Smith. Men hans kamp innebar också bakslag. Själv betraktade han sig som en martyr för friheten. Nils Erik Forsgård lotsar oss genom 1700-talets politiska intriger och analyserar innehållet i Chydenius frihetstanke. Anders Chydenius tankar, visar det sig, har bärighet ända in i vår egen tid.