Nils Erik Villstrand

Finlands historia skrivs ofta utgående från det nyckel- eller titthål som den 6 december 1917 erbjuder. Historien formar sig då till en berättelse om en nationell självständighet som omöjlig att stoppa söker sin väg genom seklerna. Allt som verkar peka mot detta mål blir viktigt, allt annat formar sig till återvändsgränder eller perifer kunskap. I Öppet fall är den bärande idén en annan. Här granskar sju historiker alternativ och val i Finlands historia utgående från året sjutton i varje sekel fram till nutid med början i medeltidsåret 1417. Uppsatserna synliggör de olika möjligheter som fanns i en åtminstone delvis öppen situation och de alternativ som övervägdes, vilka aktörer som var aktiva och de val som träffades. Vad hade hänt, hur skulle framtiden ha format sig, om ett annat alternativ hade valts bland dem som stod till buds? Människor i alla tider delar erfarenheten att framtiden är öppen - historien som drama utan manuskript.

Valtakunnanosa käsittelee Suomen historiaa Eerik XIV:n noususta hallitsijaksi ja Ruotsin alkavasta itämerenvallasta 1560 vuoden 1812 Turun kokoukseen. Kirja koskettelee Suomen historian keskeisiä kysymyksiä: yhteiskunnan eliittiä ja sen asteittaista ruotsalaistumista, rahvaan elämää ja kielioloja sekä kirkkoa välittävänä tekijänä. Päätösluvut paneutuvat Suomen sodan aikaan, vuoden 1809 rauhantekoon ja siihen, miten suomalaiset suhtautuivat ruotsalaisen esivallan vaihtumiseen venäläiseksi. Kirja on virkistävän uudella tavalla kirjoitettu synteesi, joka taitavasti soveltaa sekä vanhaa että uutta tutkimusta. Se on toinen neljän teoksen sarjassa, joka käsittelee ruotsalaisuutta Suomen historiassa.

I augusti 1812 möttes Alexander I och Karl Johan i Åbo och kom här överens om hur de tillsammans skulle bekämpa Napoleons stora armé. Mötet hade betydelse för hela Europas framtid och blev en hörnsten i "1812 års politik". Samtidigt blev det också ett känsloladdat möte mellan furstar och folk, och det var den svenske kronprinsen som väckte stadsbornas stora nyfikenhet. Fanns det också politiska förväntningar på Karl Johan i en storpolitisk situation då allt verkade vara öppet och ingenting omöjligt? Var han den som skulle åstadkomma att riket blev helt igen, tre år efter rikssprängningen?

Riksdelen handlar om Finlands svenska historia, från Erik XIV:s kröning 1561 fram till 1812 då Finland inte längre var en del av konungariket Sverige. Boken behandlar de centrala frågorna i Finlands historia, med ett särskilt intresse för förhållandet mellan finskt och svenskt, språk, ekonomi och bebyggelse, förvaltningshistoria och kulturformer både på landsbygden och i städerna. Boken beskriver en verklighet då folket var finskt och överheten var svensk, under en tid då skogen i norr skilde de två delarna av riket medan havet förenade dem. Man får en bild av folkets pressade situation då statsmakten, som nästan ständigt var i krig, krävde resurser av bondehushållen, vars situation försvårades av ett för jordbruk rätt otjänligt klimat. På 1700-talet blev Finlands position alltmer avhängig av närheten till S:t Petersburg, en stad som kom att ha en avgörande betydelse för landets politiska historia. Arvet från den svenska tiden framträder här i en mångsidig belysning, utgående från dagens forskningsläge. Boken är den andra i en serie av fyra planerade volymer om det svenska i Finlands historia. Den första delen Sveriges Österland av fil.dr Kari Tarkiainen utkom 2008. De två övriga delarna i Finlands svenska historia skrivs av Max Engman och Henrik Meinander.