Nils Gilje

Hur kan det komma sig att det stora flertalet tyska universitetsfilosofer gav sitt stöd till Hitler och nazismen 1933. Vilka argument användes för att legitimera det som Martin Heidegger kallade rörelsens ”inre storhet och sanning”? Hur ska man förklara den utbredda antisemitismen bland tyska filosofer långt före Hitlers makt­övertagande? Boken är en skrämmande skildring av en intellektuell civilisationskollaps, av hur tyska filosofer inte bara var villiga att gå den nya regimens ärenden utan redan under Weimarrepublikens kaotiska år bidrog till att utveckla det totalitära tankegodset. Tre filosofer som bekände sig till det nationalsocialistiska projektet behandlas in­gående: Martin Heidegger och de idag glömda, men den gången centrala gestalterna, Alfred Baeu­mler och Ernst Krieck. Den så kallade ”judefrågan” ges en idéhistorisk belysning och vi får ta del av nationalsocialistiska filosofers och teologers försök att frikoppla kristendomen från judendomen och att anknyta till fornnordisk religion. En fråga som diskuterades på största allvar var: vilket blod rann i Jesu ådror? Nils Gilje är professor emeritus i filosofi. Han har varit verksam vid universitetet i Bergen. På svenska finns böckerna "Samhällvetenskapernas förutsättningar" (med Harald Grimen) och "Her­meneutik som metod: en historisk introduktion". Båda är utkomna på Daidalos.

Hermeneutik handlar om tolkning. Hermeneutiska frågor börjar med en upplevelse av att vi inte förstår eller kanske missförstår. Om allt vore klart och begripligt skulle det inte finnas något behov av hermeneutik. Det hermeneutiska tolkningsarbetet syftar till att blottlägga ett underliggande sammanhang eller en djupare mening hos handlingar, texter, konstverk, historiska källor eller liknande kulturella uttryck. Nils Gilje ger i denna bok en introduktion till de mest centrala riktningarna inom det hermeneutiska tänkandet. Med start hos filosofen Spinoza på 1600-talet följer han diskussionen om hermenetisk metod via Herder och Schleiermacher till Diltheys teori om människo­vetenskaperna som "förestående" vetenskaper. Max Webers program för en både "förstående" och "förklarande" sociologi behandlas ingående, liksom Hans George Gadamers utläggning av den "hermeneutiska cirkeln" och tolkningars beroende av en "förförståelse". Bland senare tiders representanter för hermeneutik inom samhällsvetenskap och humaniora står sociologen Anthony Giddens och idéhistorikern Quentin Skinner och den så kallade Cambridge­skolan i fokus. I ett avslutande kapitel diskuterar Gilje forhållandet mellan hermeneutik och hypotetisk-­deduktiv metod och formulerar ett antal regler för hermenutiskt arbete. Nils Gilje är professor emeritus i filosofi vid Universitet i Bergen och numera verksam vid Oslo Metropolitan University. På Daidalos har han tidigare utgivit "Samhällsvetenskapernas förutsättningar" (tillsammans med Harald Grimen) och "Filosofins historia" (tillsammans med Gunnar Skirbekk). Han också arbetat med idé- och kulturhistorisk forskning.

Hermeneutikk dreier seg om tolking eller interpretasjon, om å avdekke ein underliggande samanheng eller ei djupare meining i handlingar, tekstar, kunstverk og liknande kulturuttrykk. I denne boka gir Nils Gilje ei brei innføring i dei mest sentrale tradisjonane og retningane innan hermeneutisk tenking, med vekt på korleis hermeneutikk har blitt brukt som metode. I ein gjennomgang av hermeneutisk tenking frå antikken til vår tiddrøftar han korleis hermeneutikk opphavleg vart forstått, og korleis humanistar og samfunnsforskarar har bidratt til utviklinga av hermeneutiske tolkingsstrategiar. Gilje viser korleis Spinoza utvikla den moderne hermeneutiske intensjonalismen, og korleis denne metoden er blitt vidareført i tradisjonen frå Herder til Weber og Giddens. Hans-Georg Gadamer og hans vekt på forskarens eigne føresetnader representerer eit viktig korrektiv til denne tolkingslæra. I boka blir Gadamer behandla i eit eige kapittel, men blir sett inn i ein større samanheng. Eit overordna siktemål med boka er å få fram at hermeneutiske tradisjonar som blir oppfatta som uforeinelege, likevel kan sameinast i konkrete tolkingsprosjekt og med fordel kan dra nytte av kvarandre.

Samfundsvidenskabelig analyse tager afsæt i teori og forskningsmetode og har som formål at drage konklusioner ud af et indsamlet datamateriale. Den analytiske proces afhænger af, hvilket perspektiv og hvilke grundantagelser man gør brug af. Denne bog viser helt konkret, hvordan man analyserer et kvalitativt materiale med afsæt i syv af de mest udbredte analytiske perspektiver: - Symbolsk interaktionisme - Fænomenologi - Hermeneutik - Grounded Theory - Narrativ analyse - Diskursanalyse - ANT-baseret analyse Bogens kapitler er skrevet af førende kvalitative forskere, som præsenterer de syv perspektiver og viser, hvilke konkrete empiriske strategier de hver især lægger op til. Redigeret af Margaretha Järvinen, professor på Sociologisk Institut, KU, og Nanna Mik-Meyer, professor ved SFI.

Hvordan kan vi være sikre på, at den viden, som samfundsvidenskaben producerer, faktisk er en viden, vi kan stole på, og hvad er det overhovedet for en slags viden, vi har med at gøre? Det er sådanne spørgsmål, videnskabsteorien beskæftiger sig med. Spørgsmål, som er uomgængelige for forskeren såvel som den studerende, der arbejder med samfundsvidenskab i praksis. Samfundsvidenskabernes videnskabsteori. En indføring præsenterer de centrale videnskabsteoretiske positioner og traditioner: positivisme og kritisk rationalisme, fænomenologi, hermeneutik, marxisme, socialkonstruktivisme, diskursteori, kritisk realisme, kritisk teori og aktionsforskning. Igennem bogen gives der konkrete eksempler på, hvordan forskellige videnskabsteoretiske positioner har betydning for, hvilke forskningsspørgsmål der stilles, og hvilke metoder der vælges. Bogen afsluttes med et kapitel om, hvordan man konkret indarbejder videnskabsteoretiske overvejelser i projektarbejdet.

Heksen og humanisten er en bok om Absalon Pederssøn Beyer, den kjente renessansehumanisten i Bergen på 1500-tallet, og hans kone Anne Pedersdatter, kanskje Norges mest berømte heks. Absalon og Anne blir presentert på bakgrunn av samtidens sosiale og kulturelle kontekst. Sentralt i fremstillingen står Mester Absalons verdensbilde og hans semiotiske tolkning av tilværelsen. I dette verdensbildet får jærtegn, magi og trolldom en viktig plass. Verken Absalon eller Anne tvilte på eksistensen av trollfolk som ved djevelens hjelp kunne skade andre mennesker. I 1590 ble imidlertid Anne selv anklaget for trolldom og dømt til bål og brann. På grunnlag av prosessmaterialet viser Gilje at forståelse av trolldom og magi var betinget av et komplisert samspill mellom elitekultur og folkekultur. Men også fiendskap mellom naboer spilte en viktig rolle i denne prosessen. Avslutningsvis blir rettssaken mot Anne Pedersdatter satt inn i et større europeisk og demonologisk perspektiv. Nils Gilje er professor i filosofi og arbeider ved Institutt for kulturstudier og kunsthistorie, Universitetet i Bergen. Han har skrevet flere bøker og en rekke artikler. Blant de viktigste bøkene er Hermeneutikk i vitenskapsteoretisk perspektiv og Filosofihistorie (med Gunnar Skirbekk).

»Det som först och främst och främst skiljer Gilje och Grimens framställning från andra liknande introduktionsböcker är att de använt sig av en problemorienterad form. Vanligtvis har nämligen liknande arbeten skrivits i en historisk, kronologisk och traditionsorienterad form. ... Ett annat av bokens särdrag är att den koncentrerar sig på teman som är av grundläggande karaktär för den samhällsvetenskap som bedrivs idag. Boken är alltså 'modern' i den meningen att det är aktuella vetenskapsfilosofiska problemställningar från vårt eget århundrade som står i fokus. ... Boken går direkt in i en rad centrala samhällsfrågor, ställer en rad frågor, ger inga svar, men utmanar våra uppfattningar av verkligheten. Det är bara att be Gilje och Grimen att fortsätta.» /Bjørn Stensaker, Morgenbladet

En velrenommert innføring i vestlig filosofihistorie og et verdifullt supplement til lesning av filosofiske tekster. «Filosofihistorie» er en faglig solid og oversiktlig introduksjon til filosofiens historie. Fremstillingen er drøftende og aktualiserende. Boka inneholder utvalgte originaltekster og er utstyrt med margtekster, spørsmål etter hvert kapittel, litteraturlister, saks- og personregister og noteapparat. 1. utgave av dette prisbelønte læreverket ble utgitt i 1970 med tittelen «Innføring i politisk filosofi: frå antikken til nyare tid». 8. utgave er oppdatert og oppstrammet og har flere nye, sterke bidragsytere. Boka er oversatt til engelsk, tysk, fransk, arabisk, russisk, kinesisk, usbekisk, tadsjikisk, azeri, tyrkisk, persisk, serbisk, koreansk, dansk, svensk og islandsk. Oversettelse til albansk og serbisk er underveis. «I have read Gunnar Skirbekk's History of Philosophy in the first German translation of 1993 - it was a translation from the fourth Norwegian edition of 1987. These dates alone are telling. There are good reasons for the fact, that these two volumes are both best-sellers and long-sellers: they present us with the most interesting and innovative history of Western Philosophy I know of. The author is an original mind who never writes in the style of a mere history of ideas but presents each of them as a result of interconnected problem-solving processes.» Jürgen Habermas, Johann Wolfgang Goethe Universität Frankfurt

Ei velrenommert innføring i vestleg filosofihistorie og eit verdifullt supplement for lesing av filosofiske tekstar. «Filosofihistorie» er ein fagleg solid og oversiktleg introduksjon til filosofiens historie. Framstillinga er drøftande og aktualiserande. Boka inneheld utvalde originaltekstar og er utstyrt med margtekstar, spørsmål etter kvart kapittel, litteraturlister, saks- og personregister og noteapparat. 1. utgåve av dette prisbelønte læreverket ble utgitt i 1970 med tittelen «Innføring i politisk filosofi: frå antikken til nyare tid». 8. utgave er oppdatert og oppstramma og har fleire nye, sterke bidragsytere. Boka er omsett til engelsk, tysk, fransk, arabisk, russisk, kinesisk, usbekisk, tadsjikisk, azeri, tyrkisk, persisk, serbisk, koreansk, dansk, svensk og islandsk. «I have read Gunnar Skirbekk's History of Philosophy in the first German translation of 1993 - it was a translation from the fourth Norwegian edition of 1987. These dates alone are telling. There are good reasons for the fact, that these two volumes are both best-sellers and long-sellers: they present us with the most interesting and innovative history of Western Philosophy I know of. The author is an original mind who never writes in the style of a mere history of ideas but presents each of them as a result of interconnected problem-solving processes.» Jürgen Habermas, Johann Wolfgang Goethe Universität Frankfurt

En faglig solid og pedagogisk vellykket introduksjon til vitenskapsfilosofiske problemstillinger som blir mye diskutert i moderne samfunnsvitenskap. Boken skiller seg fra de fleste andre framstillinger av emnet ved at den er mer problemorientert enn tradisjonsorientert. Boka gir også en oversiktlig introduksjon til sentrale vitenskapsteoretiske problemstillinger for et mer allment samfunns- og forskningsinteressert publikum. "Samfunnsvitenskapenes forutsetninger" brukes som innføringsbok både på innføringsemner ved universiteter og sosialhøgskoler. Boken er oversatt både til dansk og svensk.

Samfundsvidenskabernes forudsætninger er tænkt som en introduktion til videnskabsteori ved universiteter og uddannelser inden for det sociale, sundhedsfaglige og pædagogiske område. Bogen adskiller sig fra de fleste andre fremstillinger af emnet ved at være mere problemorienteret end traditionsorienteret. Den behandler på en enkel måde en række videnskabsfilosofiske problemstillinger, som diskuteres meget i moderne samfundsvidenskab, og som studerende vil møde igen i fagstudierne. Bogens pædagogiske sigte gør, at den også er velegnet som overskuelig introduktion til centrale videnskabsteoretiske problemstillinger for et mere alment samfunds- og forskningsinteresseret publikum. Nils Gilje er professor ved Senter for vitenskapsteori på Universitetet i Bergen, hvor han er forskningskoordinator for kultur- og samfundsfag ved det filosofiske fakultet. Harald Grimen er professor ved filosofisektionen, Institutt for samfunnsvitenskap, Universitetet i Tromsø. Oversat fra norsk efter Samfunnsvitenskapenes forutsetninger af Tom Steffensen.

This is a comprehensive introduction to the history of Western Philosophy from the Pre-Socratics to Twentieth Century thought. In addition to all the key figures, the book covers figures whose contributions have so far been overlooked, such as Vico, Montesquieu, Durkheim and Weber. Along with in-depth discussion of the philosophical movements, Skirbekk and Gilje also discuss the natural sciences, the establishment of the Humanities, Socialism and Fascism, Psychoanalysis, and the rise of the social sciences. History of Western Thought is an ideal introduction to philosophy and the sociological and scientific structures that have shaped modern day philosophy.

This is a comprehensive introduction to the history of Western Philosophy from the Pre-Socratics to Twentieth Century thought. In addition to all the key figures, the book covers figures whose contributions have so far been overlooked, such as Vico, Montesquieu, Durkheim and Weber. Along with in-depth discussion of the philosophical movements, Skirbekk and Gilje also discuss the natural sciences, the establishment of the Humanities, Socialism and Fascism, Psychoanalysis, and the rise of the social sciences. History of Western Thought is an ideal introduction to philosophy and the sociological and scientific structures that have shaped modern day philosophy.

Denne boken er et forsøk på å forstå hvorfor den store majoriteten av tyske universiteters filosofer ga sin tilslutning til Hitler og nazismen i 1933. To spørsmål har stått sentralt i arbeidet: Hva var det ved nasjonalsosialismen som gjorde at så mange fra den filosofiske eliten støttet den «nasjonale revolusjonen» i 1933? Hvilke argumenter ble brukt for å legitimere det Martin Heidegger kalte bevegelsens «indre storhet og sannhet»?