Nils Hertting

Politik i den moderna staten är till stor del en fråga om organisation. Den offentliga förvaltningens organisationsform spelar därför en betydelsefull roll för vår förståelse av politik. Detta har särskilt kommit att uppmärksammas inom områden som välfärds- och utbildningspolitik samt på senare tid även vad gäller frågor om fattigdomsbekämpning i utvecklingsländer. Frågor om förvaltningsapparatens legitimitet, om styrning och kontroll av för­valtningen, och hur förvaltningen genomför politiska beslut utgör centrala problem i såväl utvecklingsländer som i de välmående demokratierna. Inom många politikområden är det en öppen fråga var den offentliga makten faktiskt är belägen: hos politikerna, hos internationella och centrala tjänstemän eller hos de lokala tjänstemän som direkt möter medborgarna? Politik som organisation är en uppskattad lärobok som nu ges ut i en sjunde omarbetad upplaga. I denna upplaga har bland annat ett kapitel om etik i offentlig förvaltning tillkommit. Boken, som ger en problemorienterad översikt över ett antal områden inom den statsvetenskapliga analysen av den offentliga förvaltningen, är tänkt som en introduktion i ämnet. Sjunde upplagan

Det offentliga rummet ? våra gator och torg ? fyller en viktig politisk funktion. Det gör samhällets konflikter och ojämlikheter synliga och är en förutsättning för kollektiva uttryck som demonstrationer och gatufester. ? Men vad händer med det offentliga rummet när städer försöker marknadsföra sig i en global konkurrens om investeringar och turistströmmar? När högtidstalens vackra formuleringar om demokrati och mångfald kolliderar med urbanpolitiska vardagsprioriteringar och resursstarka aktörers önskemål? När somliga individer och grupper inte längre anses höra hemma i en ?attraktiv? stadsmiljö? Mats Franzéns, Nils Herttings och Catharina Thörns "Stad till salu handlar" om ?entreprenörsurbanismen? och dess förutsättningar, strategier och konsekvenser. Författarna inleder med att placera företeelsen i dess historiska ? ?postfordistiska? ? sammanhang och fördjupar sig sedan i fyra konkreta exempel på urban politik och praktik: omgestaltningen av delar av stadskärnan i Stockholm och Göteborg samt klotterpolicyn i respektive stad. Bokens analyser tar fasta på lokala samverkansprocesser och deras politiska och ekonomiska förutsättningar och rör sig medvetet mellan det abstrakta och det konkreta och mellan gatan och maktens olika beslutsrum. Det är ett grepp som leder till viktiga insikter i skärningspunkten mellan teori och empiri och gör resonemangen värdefulla för alla som intresserar sig för våra städers ? och det offentliga rummets ? framtid. Ytterst gäller det demokratin. Mats Franzén är professor emeritus i sociologi vid Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet. Han forskar nu om det kollektiva minnet av att växa upp i 1950-talets Gubbängen i södra Stockholm. Nils Hertting är docent och universitetslektor i statskunskap vid Uppsala universitet. Hans forskning är bland annat inriktad på frågor om demokrati, makt och ansvarsutkrävande i lokala samverkansprocesser och urban ?nätverkspolitik?. Catharina Thörn är doktor i sociologi och docent i kulturstudier vid Institutionen för Kulturvetenskaper, Göteborgs Universitet. Hennes forskning har varit inriktad på urbana förändringsprocesser där frågor om gentrifiering, offentlighet och makt stått i fokus.

Denna handlar om föreningsliv, demokratisk delaktighet och lokal politik i Sverige. I debatten hävdas ofta att engagemang i föreningar och organisationer kan göra oss till politiskt mer aktiva medborgare, den så kallade folkrörelsetanken. Dessa idéer har också fått genklang i den svenska integrationspolitiken; även invandrade från andra delar av världen ska göras delaktiga i politiken via organisering i föreningar. I boken diskuteras, med stöd av nya forskningsresultat, hur dessa ideal stämmer med verkligheten. Boken innehåller kapitel om enskilda kvinnors och mäns föreningsengagemang och politiska deltagande, om invandrarföreningars möjligheter att påverka politiken och stimulera sina medlemmar samt om olika former av etnisk organisering och deras förhållande till den lokala politiken i tre kommuner. Den avslutas med två kapitel som sätter in de svenska förhållandena i ett internationellt perspektiv. Författarna är forskare med olika ämnesbakgrund och med inriktning på frågor om organisering och mångfald. Bo Bengtsson är professor i statsvetenskap och Clarissa Kugelberg docent i kulturantropologi vid Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet.

Utvärdering är en megatrend i vår tid. Nästan allt som görs i offentlig sektor skall utvärderas. I den utvärderingstäta politiken är de föreställningar och förslag som florerar allt oftare produkter av utvärderares arbete. För förståelsen av samtida politik är det därför angeläget att lära mer om hur utvärderingsrön produceras. I denna bok lanseras idén att utvärderingar styrs och bör styras av den utvärderade insatsens styrningsdoktrin. Författarna renodlar aktuella uttryck för New Public Management till tre idealtypiska styrningsdoktriner: mål- och resultatstyrning, nätverksstyrning och brukarstyrning. I ett särskilt kapitel utvecklas vad som borde vara en lämplig utvärderingspraktik inom respektive styrningsdoktrin. Men detta är också en bok om den svenska storstadspolitiken. Hur ska storstadspolitikens styrningsdoktrin bäst beskrivas? Vad karaktäriserar dess utvärderingspraktik och omfattande utvärderingskomplex? Går utvärderandet att förstå som en matchande respons på den underliggande styrningsdoktrinen? Boken vänder sig till praktiker, studenter och forskare med intresse för styrning och utvärdering. Den bör intressera beställare, utövare och användare av utvärdering som funderar över hur utvärderingar bör läggas upp. Särskilt riktar sig boken till den som arbetar med eller intresserar sig för svensk storstadspolitik.