Nils Johan Tjärnlund

Olle Engkvist (1889 1969) var den humanistiske byggmästaren som ville bygga goda bostäder. Han kom att bli en av sin tids mest kända entreprenörer och hans företag skapade byggnader som än i dag är välkända och omtyckta. I Stockholm märks till exempel radhusen i Ålsten, smalhusen i Hjorthagen och stjärnhusen i Gröndal. Han stod även bakom offentliga byggnader som konserthuset i Göteborg och ombyggnaden av riksdagshuset. Engkvist bidrog till utformandet av en modern stadsbild där bostäder utrustades med ny teknik och bekvämligheter. Men hans vision stannade inte vid det funktionella han ville skapa människovänliga miljöer med tillgång till grönskande trädgårdar, konst och kultur. Vi får följa Olle Engkvist från de fattiga ungdomsåren i Gävle till en position som en av landets mest inflytelserika byggföretagare. Boken är rikt illustrerad och baseras på forskning i Olle Engkvists arkiv som förvaltas av Centrum för Näringslivshistoria.

Sala silvergruva utvecklades på Gustav Vasas tid till en storslagen anläggning som kom att forma ett samhälle och sysselsätta hela familjer. Ett enormt vattensystem byggdes upp och försåg gruvan och hyttan med kraft. Men det var inte bara staden Sala och dess omgivande landskap som påverkades gruvan kom att få betydelse för hela Sveriges ekonomi och kultur. Nils Johan Tjärnlund ger oss i en nyskriven essä inblick i det historiska arvet från gruvan, som i olika former fortsatte att producera värdefulla resurser ända fram till mitten av 1900-talet. Utöver denna essä består boken av återgivningar av två grundligt illustrerade och kolorerade kartböcker från 1700-talet, utformade av den konstnärlige gruvingenjören Johan Tobias Geisler (1683 1729). Kartorna låter oss stiga ner i den mörka underjorden, nivå för nivå, för att utforska de vindlande gruvgångarna och väldiga berg-rummen. Denna typ av gruvmätningsteknik kallas för markscheideri och var en svensk specialitet för att på ett oslagbart sätt visualisera underjorden.

Innehåll Hövdingen i Högom och livet under järnåldern (Maria Blomster) De ståtliga höggravarna i Granlo vittnar om att det som senare skulle bli Sundsvall var ett mellannorrländskt maktcentrum. Då var Selånger ett centrum för småkungar under århundradena efter Kristi födelse. Tack vare arkeologiska utgrävningar har vi fått en god inblick i det forntida Sundsvall. Följ med på en tidsresa till järnåldern där du i en dramatiserad berättelse får möta några av Sundsvalls första bosättare och den förnäme kung som fått namnet ”Högomsmannen”. Från fiskeläge till handelsmetropol (Svenåke Boström) Ett kapitel om 1600-talets och 1700-talets Sundsvall. Tillkomsten av Sundsvall, motiv för stadsgrundandet, lokaliseringen vid Åkroken, ny stadsplan och flytten österut, rysshärjningarna 1721, de viktigaste näringarna med fiske ute i kustbandet, tillkomsten av järnbruken och en begynnande handelskapitalism. Framväxten av träindustrin och senare annan tung industri samt utvecklingen mot tjänstesektor och utbildning. Den okände nyckelspelare (Göran Ledell) Ingen känner IT-staden Sundsvall så väl som Göran Ledell. Dessutom är han mannen bakom den nationella IT-konferensen Sundsvall 42. Ett evenemang som verkligen satte Sundsvall på kartan när det gäller IT-utveckling. Här tar han oss med på en vandring bland ledande verksamheter där datoriseringen haft stor betydelse och företag och statliga verk som drivit IT-utvecklingen framåt. Kulturens och nöjenas virvlar (Björn Brånfelt) Om äldre tiders kultur och nöjen vet vi inte så mycket. Men från och med pressens tillkomst kan man följa hur musik- och teaterlivet utvecklades i Sundsvall. Teater spelades på olika platser, bland annat på Casino i hamnen och på Rullan. Senare kom varietéerna, revyerna och stadsfesterna. En småstad med toppidrott (Peter Arnström) Med utgångspunkt från när GIF Sundsvall öppnade Norrlandsfönstret berättar Peter Arnström om de viktigaste sporthändelserna i Sundsvalls historia. Olympisk odyssé med Sundsvallsögon (Roland Engström) Vilka lokala idrottsprofiler har satt avtryck på den internationella arenan och kommit hem med medaljer av högsta valör. Rolle Engström presenterar sitt urval av de viktigaste prestationerna. Livet på malmarna (Nils Johan Tjärnlund) Runt stadskärnan fanns flera stadsdelar med sin särprägel. ”Väst på stan” låg bryggerier och andra småindustrier. ”Norrstranna” var en stadsdel med många hantverkare och småföretagare. På Stenhammaren och vretarna däromkring bodde arbetare. Det varnades för lönnkrogar och bordeller nattetid. Dessutom fanns Stadsbacken med många av societetens pampiga villor samt nöjesetablissemanget Tivoli. Bränderna som skapade en unik stadskärna (Svenåke Boström) Stadsbranden 1803 var en omfattande katastrof som också utplånade stora delar av 1700-talets Sundsvall. Effekten var att staden därefter blev väl försäkrad, något som gjorde att ett nytt Sundsvall kunde resa sig ur askan efter nästa storbrand, 1888. Därav fick Sundsvall en unik stadskärna med en mångfasetterad arkitektur. Den nya staden (Svenåke Boström) Efter branden 1888 tar ett nytt Sundsvall form. Redan före branden fanns tecken på att staden hade börjat ömsa skinn med tillkomsten av ståtliga stenhus, men nu byggdes hela centrum upp i sten med palatslika hus. Inom loppet av några få år fanns den nya Stenstaden som blev Sveriges modernaste stadskärna. Vi tittar också på vad som hände under 1900 och 2000-talen. Folkrörelserna och deras arv (Hasse Boström/Svenåke Boström) De många frikyrkorna, körsången, elitlagen i idrott – de har sitt ursprung i folkrörelserna som satte en stark identitet på Sundsvall med början på 1800-talet. Väckelserörelsen, nykterhetsrörelsen, arbetarrörelsen, idrottsrörelsen och övriga föreningslivet hade alla en viktig del i formandet av staden. Sundsvalls-strejken 1879 hade dessutom stor betydelse för utvecklingen på arbetsmarknaden. Mediemetropolen (Svenåke Boström) Sundsvall har en speciell ställning i mediesverige. Allt från en av de äldsta dagstidningarna som ännu ges ut, till en journalistutbildning som fostrat många av dagens verksamma journalister. I slutet av 1800-talet var Sundsvall en av de press-tätaste städerna i landet, tidningar som var snabba med att testa ny teknik. På 1920-talet fick Sundsvall en av de första radiostationerna och på 1950-talet en av de första tv-stationerna, sedan kom kabel-tv och nyheterna på nätet. Människorna i staden (Anders Öhrn) Stadens historia kan inte skrivas utan människorna, de Sundsvallsbor som i olika tider har format utvecklingen och skapat stadens liv på gator och torg. Här finns det tunga näringslivets profiler, politiker och kulturpersonligheter, men också källarmästare, torgmadammer, arbetare och några av stadens original.

Det som brukar kallas upptäckandets tid tar sin början i slutet av 1400-talet och blir startskottet för dagens sammanlänkade värld, men också en av de mer kritiserade epokerna i historien. Den europeiska geografin med sin långa kustremsa är kanske den viktigaste orsaken till att nationerna här utvecklade världens mäktigaste flottor. Men vilka var de politiska och ideologiska drivkrafterna som låg bakom? Vilka vetenskapliga och tekniska framsteg låg till grund för utvecklingen? Vart skulle man och varför? I denna bildrika antologi kartläggs flera aspekter av den europeiska sjöfart och handel som präglade den här händelserika perioden." Pedagogisk, välskriven och rikt illustrerad." BTJ.

När friskolereformen genomfördes 1992 upplevde många i skolvärlden det som att ett fönster öppnades och frisk luft blåste in. Efter decennier av offentligt monopol växte en mångfald av skolor med olika pedagogiska inriktningar fram. Den skolpeng som knöts till varje elev gjorde att landets föräldrar fick större frihet att själva bestämma vilken skola deras barn skulle gå i. Och för pedagoger och skolledare innebar förändringen att de nu kunde välja mellan olika arbetsgivare. Den här boken berättar om friskolornas framväxt och utveckling och i ett längre perspektiv än bara de 30 år som gått sedan friskolereformen. Skriftställaren Anders Johnson inleder med att beskriva den svenska skolan från den första folkskolestadgan 1842, via nydanande privata flick- och samskolor och det offentliga skolmonopolet, fram till friskolereformen 150 år senare. Därefter beskriver vetenskapsjournalisten Nils Johan Tjärnlund tiden efter friskolereformen, i en essä där han intervjuat aktiva inom skolan de senaste 30 åren. I ett avslutande kapitel resonerar sedan skolledare och pedagoger inom friskolan om sina erfarenheter, om framtiden för den svenska skolan och om att alltid ha elevernas bästa för ögonen.

Idag hörs inte längre dånet från dunkande hamrar och brusande vattenfall. Men ur stillheten berättar bevarade bruksmiljöer om hur Bergslagen blev centrum för världens järnframställning. I hetta och sot lades grunden till Sveriges ställning som stormakt och landets ekonomiska välstånd. I boken Järnbrukens historia får vi några perspektiv på järnets avgörande roll i Sveriges historia. Tidsresan börjar för mer än tvåtusen år sedan, men tyngdpunkten ligger på 1700- och 1800-talens blomstrande brukskultur. Järnbruken blev noder av civilisation. Där utvecklades ny teknik, nya yrken och nya seder. På bruksherrgårdarna spirade intresset för bildning, konst och litteratur och framstående författarskap föddes som hos Geijer, Lagerlöf och Fröding. I denna rikt illustrerade bok författad av vetenskapsjournalisten Nils-Johan Tjärnlund, får vi tydliga exempel på de starka influenser som brukskulturen har lämnat efter sig: från mer välkända miljöer som världsarvet Engelsbergs bruk och vallonbruken i Uppland till de okända bruken längs Norrlandskusten. Går det till och med att spåra idén om det svenska folkhemmet i den speciella bruksandan?" Ett praktverk över järnbrukens historia." Dala-Demokraten."...texten bär författarens vanliga signum att vara såväl kunskapsintensiv som levande och lättläst. Bakom ligger en imponerande research och en stor personlig kunskap som ger sammanhangen. Här finns också så många bilder att boken (nästan) kan fungera som blädderverk." Sundsvalls Tidning.

Ersta diakoni har en fantastisk historia som sträcker sig över tre sekler. Med den här boken vill vi försöka ge en inblick i den verksamhet som bedrivits genom åren, och de människor som passerat revy, såväl medarbetare som patienter, boende och andra. Ersta har ofta gått före och visat vägen i det sociala och omvårdande arbetet, och funnits med i situationer där andra backat undan. Vad som alltid varit utmärkande för Ersta diakoni är långsiktigheten. Vårt diakonala uppdrag är detsamma nu som för över 160 år sedan: att se människan, att tjäna, lindra, bota, stötta och vara ett synligt tecken på Guds barmhärtighet. Även i en sekulariserad värld.

I Nils Johan Tjärnlunds nya bok om spännande Sundsvallshistoria får Hôtel Knaust en grundlig och underhållande genomgång, ända från starten efter branden 1888 till idag. Vi får följa de tre epokerna i hotellets historia, från den ursprungliga Knaustfamiljen i två generationer, till dynastin Wilöf,också den i två generationer, och fram till dagens ägare Bicky Chakraborty och Elite Hotels. Boken är rik på tidigare opublicerat material och tidigare helt okända bilder. Boken ger sig också in i alla de legender och myter som omgett hotellet under sin historia. Hur var det nu egentligen med hästen i trappan? Och åsnan på balkongen? Boken "Vi ses på Knaust - vid trappan!" är en rik dokumentation och spännande berättelse om Sundsvalls mest långlivade mötesplats och ett extraordinärt internationellt hotell mitt i den norrländska storskogen - en strålande hägring längs Norrlandskusten.