Nina Wormbs

Varsågod -- en extra uppsättning rollkort som presenteras i boken Spela roll: Handbok för omställningsmäklare. Tryck ut dem från arket och använd dem för att reflektera tillsammans med andra kring vilken roll du vill spela som omställningsmäklare.

Försöker du få andra att ställa om? Är du hållbarhetschef, regional utvecklare, energi- och klimatrådgivare, hållbarhetsstrateg, organisationsutvecklare? Arbetar du på ett miljökontor, på en klimatorganisation, ett konsultbolag eller i en gräsrotsrörelse? Eller har hållbarhetsfrågorna helt enkelt hamnat på ditt bord, utan att du bad om det? Då är du vad vi kallar omställningsmäklare. Och den här boken är för dig. Omställningsmäklare mäklar omställning, som fredsmäklare mäklar fred.

Brukar du också källsortera som en galning, och tänka att det i alla fall balanserar andra saker du gör som är mindre bra för klimatet? Du är inte ensam. Vi brukar resonera med oss själva om val vi gör, i både stort och smått. Vi försöker hitta ursäkter som fungerar. Det gäller också för klimatet. Och ibland hindrar det en större omställning till ett hållbart samhälle. Den här boken är för dig som vill ställa om och leva ett hållbart liv och som tycker att det är ganska jobbigt. Här finns exempel på hur vi resonerar när vi inte lyckas riktigt. Men också hur man kan tänka och handla annorlunda. Du kommer nog att känna igen dig. Kanske är det fortfarande jobbigt, men också hjälpsamt att se hur andra kämpar, och hur man kan hitta nya vägar. Nina Wormbs och Maria Wolrath Söderberg har i sin gemensamma forskning försökt förstå varför omställningen till ett hållbart samhälle går så trögt, trots att vi vet och kan så mycket. Båda arbetar för att få ut sin och andras forskning till allmänheten. Den här boken är ett exempel på det. Nina är professor i teknikhistoria på KTH och Maria är docent i retorik på Södertörns högskola.

Digitaliseringen pågår oförtrutet. Att den har förändrat samhället är uppenbart, men det börjar också bli tydligt att dessa förändringar är högst motsägelsefulla. Tekniken underlättar kontakt, men har också bidragit till distans mellan människor. Den digitala tekniken framställs ofta som immateriell, men apparaterna och infrastrukturen genererar alltmer e-skräp 2019 handlade det om 7,3 kg per person i världen. Ändå föreställer vi oss gärna att ny teknik alltid är bättre än gammal. Det är en förklaring till att det är svårt för politiker att vara emot digitalisering. Men om vi befinner oss i en postdigital tid så innebär det kanske inte i första hand att ett tidsligt efter har inträtt, utan att en möjlighet till kritik har öppnat sig. Riksbankens Jubileumsfond publicerar under 2022 en box med sex häften på temat Efter digitaliseringen -- ett "efter" som rymmer ett "i kölvattnet av" såväl som ett "i enlighet med". I detta häfte resonerar teknikhistorikern Nina Wormbs om det digitalas materiella förutsättningar. Nina Wormbs är professor i teknikhistoria på KTH. Hon har intresserat sig för synen på teknikens roll och möjligheter för kommunikation och förändring. Det senaste decenniet har hon skrivit alltmer om klimat och miljö, både från ett systemiskt och ett individuellt perspektiv. I samarbete med retorikern Maria Wolrath Söderberg har hon nyligen genomfört ett projekt om legitimeringsprocesser för att inte handla i klimatfrågan, finansierat av Riksbankens Jubileumsfond. Hon har haft uppdrag för regeringen, sitter i insynsråden för Myndigheten för tillgängliga medier och Kungliga biblioteket samt deltar i den offentliga debatten. Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar årligen en samling texter på ett aktuellt tema. Ambitionen är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Det digitalas materialitet är ett av sex häften i boxen RJ 2022: Efter digitaliseringen.

Kungl. Vetenskapsakademien i Stockholm har under närmare tre sekler varit en central kunskapsorganisation i det svenska samhället. Dess institutioner och ledamöter har i laboratorier, observatorier och naturrum, ibland under expeditioner till fjärran länder, samlat underlag och skapat ny kunskap. Lika viktigt är hur Akademien verkat för att inte bara producera kunskaper, utan också för att samla in, bevara, distribuera och popularisera dem. Genom bland annat publikationer, korrespondens, möten, medaljer och belöningar har Akademien knutit samman en mångfald olika aktörer forskare, politiker, mecenater, ingenjörer, instrumentmakare och boktryckare, för att bara nämna några inte enbart i Sverige, utan över hela världen. Och genom ett ständigt flöde av remisser, yttranden och forskningspolitiska utspel har Akademien verkat för att kunskapers värde framhållits, och för att kunskaper tagits i bruk. I Kunskap i rörelse skildrar en forskargrupp bestående av ett dussintal svenska vetenskaps-, medicin- och teknikhistoriker Vetenskapsakademiens långa historia. I en första del får vi följa Akademiens organisatoriska utveckling från grundandet 1739 och in i vår egen tid. I en andra del bryts fågelperspektivet, och i nära fyrtio bildessäer får vi stifta bekantskap med några av de myriader enskildheter som också utgör denna historia.

Först skulle internet ge vingar åt människans förmåga att öka vår kunskap och minska avstånden mellan människor. Så gick det två decennier och när nätet till slut trängt in i varje skrymsle av våra liv vände diskussionen plötsligt - nu hotar fejkade nyheter, filterbubblor och faktaresistens plötsligt vår demokrati. I denna bok undersöker medieforskare och journalister denna diskussion för att ge perspektiv - många av larmrapporterna befinns vara överdrivna, andra djupt oroande. Med analys, data och eftertanke ger boken en mer välgrundad debatt om ödesfrågor inför valet hösten 2018. Och så får vi veta vad som driver aktivitet bland twittrande riksdagsledamöter.

> Står de stora IT-företagen idag för större integritetskränkningar än staten? > Hur frivilliga är vi egentligen när vi delar med oss av information i sociala medier? > Vad kostar integriteten rent samhällsekonomiskt? Vi hoppas att denna bok ska bidra till att svara på dessa och andra frågor och fördjupa debatten kring en av vår tids stora utmaningar. * * * När integritetsdebatten stod som hetast under 2008 och 2009 kunde man lätt få bilden att vi stod inför ett vägval mellan två starkt polariserade framtidsscenarier. Antingen skulle vi införa ett totalt övervakningssamhälle där statens tjänstemän granskar varje meddelande eller så var rikets säkerhet i grunden hotat och polisen skulle stå maktlös mot terror och kriminalitet. Några år senare kan vi se att ingen av mardrömmarna än så länge har slagit in och i den allmänna debatten lyser frågorna med sin frånvaro. Detta betyder dock inte att integritetsdebatten på något sätt är över. Nu när gränser mellan upp- och nedkopplad, privat och offentligt samt individ och grupp luckras upp är den viktigare än någonsin. Som en del i programarbetet kring digitala fri- och rättigheter ger vi därför nu ut denna antologi om integritet i en digital värld. I varsitt kapitel ger några av Sveriges inom sina discipliner främsta forskare, experter och debattörer sin syn på integritesfrågorna. * * * KAP 1: En ganska modern idé - Johan Norberg KAP 2: Köttdigitalism - Isobel Hadley-Kamptz KAP 3: Integritet och underhållning,anonymitet och öppenhet - Johanna Nylander KAP 4: Varför värna den personliga integriteten? - Robert Östling KAP 5: Är integritet en teknikfråga? - Nina Wormbs KAP 6: Kunskapens framtid och dataskyddets principer - Nicklas Lundblad KAP 7: Molniga tider: om integritetsdebattens förlamande dialektik - Rasmus Fleischer läs mer på www.digitalintegritet.se

Vetenskap, forskning, kunskap, lärande - detta är vanligt förekommande begrepp i dagens samhällsdiskussion. De används inte minst när globala ekonomiska frågor eller hot och risker på miljöområdet diskuteras. Det sägs ofta att vi lever i ett kunskapssamhälle och vetenskapen står ständigt i blickpunkten när dagens ödesfrågor diskuteras. Men vad vet vi egentligen om forskningens utvecklingsmöjligheter, vad som formar den och hur den har fått sin nuvarande ställning? I Vetenskapens sociala strukturer utgår forskarna från den moderna diskussionen inom samhällsvetenskap och humaniora om hur vetenskapen formar och formas av samtidens strömningar. I en inledande översikt diskuteras bland annat gränsdragning, samproduktion och nätverk. Diskussionen fördjupas sedan i sju historiska fallstudier som behandlar svensk vetenskap under främst 1900-talet. I fallstudierna fokuserar författarna på villkoren för hur vetenskaplig kunskap tas upp och används för olika ändamål industrin och tekniken men också skolan och politiken. Texterna lyfter fram vetenskapens föränderliga karaktär över tiden och mellan olika vetenskapsområden. I bokens efterord diskuteras hur vetenskapshistoriska studier kan användas i den allt intensivare forskningspolitiska diskussionen som länge präglats av historielöshet.