Ninni Wahlström

Begreppet likvärdighet har under tre decennier varit ett nav i kampen mellan olika synsätt på utbildning och i reformer på utbildningsområdet. Bidragen i denna bok analyserar likvärdighetsbegreppets olika betydelser och dokumenterar tre faser i den utbildningspolitiska striden om begreppet. Under 1960- och 1970-tal samt tidigt 1980-tal hade begreppet en relativt omfattande betydelse och var kopplat till jämlikhet, enhetlighet, fostran till en gemensam referensram och kompensation. Under slutet av 1980- och under 1990-talet utvecklas en kamp om begreppet och successivt knyts likvärdighet till valfrihet och föräldrarätt. Individualisering ses nu inte i första hand som kompenserande behandling utan som att lägga till rätta för individers möjligheter att utnyttja sina komparativa fördelar. Under slutet av 1990-talet och under 2000-talet, kopplas likvärdighet alltmer till måluppnående och betygsättning. Likvärdighetsbegreppet förlorar nu successivt sin tidigare roll till förmån för kvalitetsbegreppet. I dagens diskussion bryts fortfarande dessa uttolkningar mot varandra, och de kommer som flera av bokens bidrag visar till uttryck på det kommunala planet, där det kan föras helt olika politik i likvärdighetens namn. Den enligt författarna i dag dominerande kvalitetsdiskursen om likvärdighet analyseras i flera bidrag och sätts också in i ett internationellt sammanhang. Tomas Englund är professor i pedagogik vid Örebro universitet och har under många år lett en forskargrupp om utbildning och demokrati. Denna bok är ett resultat av ett forskningsprojekt. Ann Quennerstedt är FD och lektor i pedagogik. Hon forskar och undervisar vid Pedagogiska institutionen, Örebro universitet.

En lärare ska kunna undervisa, men hur lär man sig det? Några menar att praktiska erfarenheter har störst betydelse, medan andra lägger tonvikt på akademiska kunskaper. Även om vägen till att lära sig att bli lärare är omtvistad är målet tydligt: med hjälp av sin utbildning ska en lärare kunna undervisa på ett funktionellt sätt. En lärares professionella kunskap kan sammanfattas med begreppet didaktik. Didaktiken binder samman analysen av innehållet, planeringen av undervisningen, det konkreta genomförandet och den uppföljande reflektionen. Didaktik handlar om konsten att undervisa. I den här boken introduceras den didaktiska analysen för undervisningen, liksom didaktikens relation till läroplanen samt lärandets didaktiska aspekter. I boken betonas undervisningssituationers allmängiltiga och överskridande karaktär. Vidare diskuteras hur didaktikens frågor om vad, hur och varför ges olika svar beroende på de didaktiska val som läraren gör. Lärarens betydelse för hur barn och ungdomar inbjuds att delta i undervisningssamtal är ett annat exempel från bokens teman. I denna nya upplaga har det tillkommit ett kapitel om lärares didaktiska ledarskap i barngrupp och klassrum. Som grund för lärares ledarskap betonas den pedagogiska relationen och det nära sambandet mellan ledarskap och kollegialt lärande. Ninni Wahlström är professor i pedagogik vid Linnéuniversitet, med inriktning mot forskning om utbildningspolicy, läroplaner och undervisningens praktik.

Läroplansteori och didaktik är två delar av det vetenskapliga ämnet pedagogik. Läroplansteorins grundläggande fråga är ”Vad räknas som kunskap?” Det är en fråga som ständigt är utsatt för omprövning och debatt. En fråga som ofta väcker känslor och som aldrig kommer att få ett slutgiltigt svar. Lika omdebatterad är didaktikens grundläggande fråga om hur kunskaper, värden och erfarenheter ska organiseras i konkreta undervisnings- och lärandesituationer. I den här boken belyser författaren dessa två breda frågeställningar ur ett flertal olika aspekter. Som en röd tråd löper insikten att det vi håller för sant i frågor om utbildning och lärande förändras historiskt över tid och varierar geografiskt, beroende på varje lands egna historiska, sociala och kulturella traditioner. I bokens tredje upplaga har bland annat ett nytt kapitel om skolans likvärdighet och olika typer av läroplaner tillkommit. Här finns även en guide för lärares didaktiska analyser som bygger på analyser av den aktuella läroplanen. Texten om olika kunskapsinriktningar har utökats och berörs nu i flera kapitel. Boken avslutas med ett avsnitt som visar på hur varje läroplan mer eller mindre medvetet grundas på antaganden om ett visst medborgarideal. Kapitlet är en påminnelse om den viktiga roll som skolan har i samhället för att upprätthålla och utveckla demokratin. Ninni Wahlström är professor i pedagogik, verksam på Institutionen för didaktik och lärares praktik vid Linnéuniversitetet. Hennes forskning handlar om utbildningspolicy och läroplaner i relation till konsekvenser för undervisning i klassrum och barngrupper, utifrån läroplansteoretiska, didaktiska och utbildningsfilosofiska perspektiv.

Finns den goda läraren? Aktuell pedagogisk forskning understryker behovet av didaktisk kompetens hos lärare. Sådan kompetens beror i hög grad på kvaliteten på lärarens interaktion med eleverna, på hur hen förmår använda sina pedagogiska kunskaper till att skapa en god, fokuserad lärmiljö i vilken eleverna känner sig sedda och har förtroende för varanda. Men hur har våra föreställningar om den goda läraren formats? Vilka krafter har skapat riktlinjer för och "bestämt" hur en god lärare ska vara? Varför är bilden av skolan, läraren och lärarutbildningen så ofta negativ? Får lärarna i realiteten förtroendet att utforma undervisningen på ett sätt de tycker är pedagogiskt rimligt? I "Föreställningar om den gode läraren" får man ett både dagsaktuellt och historiskt perspektiv på frågor av det här slaget. Bidragen belyser bland annat utbildningspolitik, läroplaner, lärarutbildning och diskussionen om den pedagogiska forskningens vetenskaplighet. Det sätt på vilket medierna satt dagordningen för de senaste decenniernas kritik av den socialdemokratiska utbildningspolitiken i allmänhet och lärarutbildningen i synnerhet ägnas en särskilt ingående analys." Föreställningar om den gode läraren" är ett resultat av det av Riksbanken finansierade forskningsprojektet Den goda läraren. Bokens redaktör, Tomas Englund, är professor i pedagogik vid Örebro universitet. Han har under många år lett forskning på temat utbildning och demokrati.

En lärare ska kunna undervisa, men hur lär man sig det? Några menar att praktiska erfarenheter har störst betydelse, medan andra lägger tonvikt på akademiska kunskaper. Även om vägen till att lära sig att bli lärare är omtvistad är målet tydligt: med hjälp av sin utbildning ska en lärare kunna undervisa på ett funktionellt sätt. En lärares professionella kunskap kan sammanfattas med begreppet didaktik. Didaktiken binder samman analysen av innehållet, planeringen av undervisningen, det konkreta genomförandet och den uppföljande reflektionen. I den här boken presenteras didaktik, läran om undervisning, utifrån tre kulturellt och språkligt skilda traditioner. Syftet med boken är att ge blivande och yrkesverksamma lärare en grundläggande tankeram och begrepp som kan bidra till egna val och ställningstaganden i undervisningen. Författaren introducerar den didaktiska analysen för undervisningen, liksom didaktikens relation till läroplanen samt lärandets didaktiska aspekter. I boken betonas undervisningssituationers allmängiltiga och överskridande karaktär. I två kapitel ges exempel från matematik- och svenskämnenas didaktiska forskning. Här diskuterar författaren både vad som skiljer ämnesdidaktiken åt, utifrån ämnenas respektive traditioner, och vad som förenar dem i användandet av liknande teoribildningar. Ninni Wahlström är professor i pedagogik vid Linnéuniversitet, med inriktning mot forskning och utvärdering av skolans undervisning ur ett didaktiskt och läroplansteoretiskt perspektiv.

Mellan leverans och utbildning undersöker Ninni Wahlström olika uppfattningar om utbildning och deras konsekvenser för utformning av läroplaner och för didaktiska frågeställningar. Hon ger en översikt över det läroplansteoretiska fältets utveckling samt över hur den nuvarande styrningen av skolan har vuxit fram inom svensk offentlig förvaltning. Mot denna bakgrund studeras så hur begreppet lärande uppfattas och praktiseras på den lokala skolarenan inom ett allmänt skolväsende som präglas av mål- och resultatstyrning. Enligt Wahlström har vi att göra med ett spänningförhållande mellan två uppfattningar om lärande: å ena sidan en resultatfokuserad (lärande som leverans), å den andra en relationell och kommunikativ som betonar elevernas utveckling av självförståelse och till medborgare (lärande som utbildning). Ninni Wahlström är lektor vid Pedagogiska institutionen, Örebro universitet.