Ola Fransson

Våra universitet och högskolor är arenor för bildning, fritt tänkande, intellektuell utveckling och förkovran. Det är väl tanken hos de flesta av oss? Men ser det ut så på våra svenska lärosäten? I denna antologi rapporterar och analyserar ett antal lektorer och professorer inifrån svenska universitet och högskolor. Sammantaget framträder en bild av våra lärosäten, som står allt längre ifrån klassiska bildningsideal. Det universitet som en gång föddes i Bologna håller nu på att krossas av en Bolognaprocess . Författarna argumenterar för att både lärares och studenters fria tänkande och kunskapssökande alltmer underkastas byråkratiska och politiska maktprocesser. Undervisningen bedrivs inte längre som fritt kunskapssökande som mål i sig utan som medel för att uppnå ökad anställningsbarhet och politiska målsättningar som jämlikhet , jämställdhet och mångfald . Kunskapen som förmedlas paketeras och görs likformig, så att den likt en vara i färdig form kan ges till studenten. Relationen mellan lärare och student förvandlas från en som bygger på ömsedigt förtroende och kreativitet, till en där studenten blir ett offer , som behöver beskydd från lärarens professionella omdöme. Därmed efterfrågas numera lärare med terapeutiska förmågor snarare än ämneskunskaper. Hela verksamheten avprofessionaliseras. Den högre utbildningen blir allt lägre. De iakttagelser jag gjort och de slutsatser jag dragit av att politiken allt oftare blivit en plats där politiker leker marknad bestyrks när jag läser det som redovisas i denna bok. Jag hoppas att fler än jag ska ha glädje och nytta av den , konstaterar Bengt Göransson(s) i antologins efterord.

I dag räknas allt fler yrken som professioner och allt fler yrkesgrupper utbildas vid universitet och högskolor. I denna bok tar författarna å ena sidan upp frågor om vad som händer med yrken och kunskaper när de knyts till universitetets ideal och å andra sidan vad som händer med professioner, och före­ställningen om vad en profession är, om den högre utbildningen förändras till såväl innehåll som ideal. I essäerna diskuteras också vilka krav som ställs på den högre utbildningen och professionerna i vårt kulturellt differentierade och socialt segregerade samhälle. Det ställs också allt tydligare krav på att yrken ska redovisa resultat, och författarna undersöker vilka konsekvenser detta får för de professionellas oberoende yrkes­utövning. Yrken som belyses i relation till frågorna är: lärare, tandläkare, designer, författare, polis och socionom. Deltagande författare är: Jonas Aspelin, Anne-Charlotte Ek, Håkan Edeholt, Ola Fransson, Cecilia Franzén, Sophie Hydén, Karin Jonnergård, Caroline Ljungberg, Enrique Pérez, Sven Persson & Cristine Sarrimo.