Ola Stjärnhagen

Med avstamp i den realistiska orsaksteorin ges en systematisk genomgång av de vanligaste teknikerna inom kvantitativ metod, inkluderande statistiska test vid univariat, bivariat och multivariat analys. Författarna redogör bland annat för central- och spridningsmått, olika typer av diagram, korstabellanalys, medelvärdesanalys, sambandsmått, Chi2-test, t-test, variansanalys och regressionsanalys. I boken diskuteras också olika typer av urvalsmetoder. Statistisk verktygslåda 1 innehåller en introduktion till statistikpaketet SPSS. Varje kapitel avslutas med anvisningar för hur de genomgångna momenten genomförs i SPSS 24, samt övningsuppgifter kopplade till autentiska forskningsdatabaser. Boken behandlar såväl den konkreta och hantverksorienterade empiriska analysen som den teoretiska förståelsen för de kvantitativa metoderna. På bokens webbplats finns dataset till alla centrala moment och numeriska exempel, samt fullständiga lösningar till övningsuppgifterna. Instruktioner för hur man kommer åt materialet på webben finns på omslagets insida. Boken är i första hand avsedd för studenter i samhällsvetenskapliga ämnen vid högskola och universitet men kan även användas av alla med intresse för kvantitativa metoder.

I början på 1990-talet drabbades Sverige av en mycket djup ekonomisk kris. Krisen uppfattades inte som en tillfällig konjunkturnedgång utan som symptom på grundläggande systemfel i Sveriges ekonomi. Samhällsdebatten dominerades av åsikten att den s.k. svenska modellen med stor välfärdsstat och höga skatter försämrat marknadsekonomins effektivitet och gjort att Sverige under lång tid halkat efter andra länder ekonomiskt. I avhandlingen prövas hypotesen att välfärdsstaten hämmar den ekonomiska tillväxten. Har Sverige haft en lägre ekonomisk tillväxt än andra OECD-länder under perioden 1951-2000? Har länder med mer omfattande politiska ingripanden i marknadskrafterna lägre ekonomisk tillväxt än länder med friare ekonomier? Dessa frågor försöker avhandlingen besvara. En central slutsats är att det är svårt att fastställa något orsakssamband mellan den svenska välfärdsstaten och det faktum att Sveriges ekonomiska tillväxt varit lägre än i flera andra länder under efterkrigstiden.