Olav Hamran

Vinmonopolet feirer sitt hundreårsjubileum i 2022. Denne boka feirer de hundre årene og de ulike fasene i Vinmonopolets utvikling, fra stiftelsen i 1922, over rasjoneringskort på 1940-tallet, "Fjoseposen" på 1970-tallet og til selvbetjente butikker på 1990-tallet. I en rikt illustrert bok tas vi med på en historisk reise gjennom det norske samfunnets historie de siste hundre år - en historie som favner store endringer i livsmønster, mentalitet og forbruk. Vinmonopolets samfunnsoppdrag står fast, men har endret strategi "fra pekefinger til lillefinger".

Da Norsk Teknisk Museum skulle opprettes i 1914 var det lett å få øye på teknikkens nytte. Men at teknikk også var kultur og kunne plasseres på museum var mer omstridt. Teknologien var jo fremtiden, på museer drev man med fortiden. Forfatterne av Nytte og dannelse viser hvilke ideer, interesser og profesjoner som stod bak oppbyggingen av Norsk Teknisk Museum, og de viser hvordan legitimeringen for teknikk på museet har endret seg over tid. Før kunne man invitere publikum for å beskue hvordan symaskiner så ut innenfra, man kunne dele den lille motoren i to og gi publikum en erkjennelse av at de så inn i et lite mirakel. Etter hvert var det langt fra tilstrekkelig, publikum skulle selv være del av den teknologien som ble vist og de kunne til og med komme til museet med en kritisk innstilling. I Nytte og dannelse blir det tydelig at museet speiler nordmenn og europeeres skiftende syn på teknologi, men også at det har formet hvordan vi som publikum har sett på den teknologien vi har omgitt oss med.

Naturen, kuren & samhället handlar om vårdinrättningar som kurorter, sanatorier, alkoholistanstalter, enskilda sjukhem och hälsohem i Sverige under 1800-talets sista decennier och fram till i dag, med tonvikt på perioden runt sekelskiftet 1900. Här kan läsas om pionjärer inom svensk alkoholistvård; om kurortskultur och nyttan av barfotavandringar; om flickors och kvinnors sjukdomsbehand­ling vid Loka och Porla brunn; om kurortens betydelse för kronikervård och om plikten till ett glatt sinnelag. Antologins elva kapitel är skrivna av historiker, idéhistoriker och kulturvetare som belyser olika teoretiska och praktiska försök att skapa god vård huvudsakligen genom naturliga läkande krafter i och utanför människan. Vårdformernas betoning på naturliga behandlingsmetoder väcker förnyat intresse idag. Motzi Eklöf är bokens redaktör och initiativtagare. Hon är docent i hälsa och samhälle och verksam som medicinhistoriker. Hennes senaste böcker är Kurkulturer (2008) och Läkare och läkekonster (2010).

I 2001 fikk Norge ny Lov om apotek. Det var ikke lenger noe krav at apotekene var eid av farmasøyter, og man kunne fritt etablere nye apoteker. Økt konkurranse skulle gi billigere legemidler, slik at en vesentlig og voksende post på helsebudsjettene kunne komme under bedre kontroll. I løpet av få måneder ble en stor del av norske apotek omorganisert i kjeder eid av store, internasjonale legemiddelkonserner. Apotekvesenet ble fra utsiden oppfattet som et lukket laugssystem som beskyttet farmasøytenes privilegier, men av apotekerne selv sett på som en del av helsetjenestene. De fryktet at resultatet av omleggingen ville være at fokuseringen på fagkunnskap og formidling ville erstattes av profittjag og kommersialisering. Hvem drev frem liberaliseringen, hva ville de oppnå, og har de lyktes?