Olle Nordberg

Kollegiala samtal är ett viktigt verktyg för att stärka kvaliteten och utveckla undervisningen. Ändå är sådana diskussioner fortfarande sällsynta inom högre utbildning. Den här boken presenterar en modell för kollegiala samtal - så kallade didaktiska utvecklingsdialoger - med utgångspunkt i autentiska undervisningssituationer, hämtade från universitetslärares vardagsarbete inom olika utbildningar. Exempel på teman som belyses och diskuteras i boken är: utmaningen i att behandla ett omfattande ämnesinnehåll på få undervisningstimmar; lärstrukturer för distansstudenter; studenters negativa attityder till ett visst ämnesinnehåll; och relationen mellan vardagsföreställningar och teoretiskt grundad begreppsförståelse. Varje tema illustreras genom reflektion i flera steg, i en dialog mellan universitetslärare, forskare och pedagogiska utvecklare från olika lärosäten runt om i Sverige. Didaktisk dialog i högre utbildning är lämplig som litteratur på högskolepedagogiska kurser, och riktar sig också till enskilda universitetslärare och lärarlag som vill utveckla sin undervisning. Förhoppningen är att dialogerna ska ge inspiration och utmana, och också fungera som modell för samtal om undervisning och om det akademiska lärarskapets komplexitet.

Hur kan litteraturarbetet göras mer lekfullt och varierat på mellanstadiet? Hur kan lärare och elever arbeta kreativt och utforskande tillsammans? På vilka sätt kan olika genrer och medier användas i undervisningen? I fyra teman ger författarna ingångar till hur litteraturarbete kan bedrivas med olika litterära former och metoder. Det handlar om litteratursamtal om bilderböcker och poesi, ljudböcker och textuniversum, muntligt berättande och dramatisering, skräck, långserier och tecknade serier. Till varje tema finns konkreta förslag på kreativa övningar som är tänkta som inspel till lärarens förberedelser. Läsning och gestaltning innehåller elva nyskrivna kapitel av forskare i litteraturvetenskap, litteraturdidaktik och pedagogiskt arbete – alla med ett stort intresse för mellanstadiets arbete med litteraturläsning och gestaltning. Läsning och gestaltning vänder sig främst till grundlärarutbildningen 4–6 och verksamma lärare i grundskolan, men även till bibliotekarier och andra litteraturintresserade.

Läsa Tranströmers samlade verk i årskurs sju – går det? Och hur får man en hel klass mellanstadieelever att engagerat diskutera en roman om krig, miljöfrågor och könsroller? Det här är en bok om boksamtal i skolan som bygger på både vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Mest av allt handlar den om hur lärare med stöd i båda dessa perspektiv kan visa eleverna vägen in i skönlitteraturens värld. Inledningsvis ges en lättillgänglig översikt av vad vi vet om boksamtal utifrån aktuell forskning och vilka stora möjligheter som finns att utveckla elever till reflekterande läsare i det arbetssättet. Därefter beskriver fyra verksamma lärare sina erfarenheter utifrån arbetet med olika skönlitterära texter – dikter, noveller, romaner – med elever i mellanstadiet och högstadiet som skett inom det pågående projektet Alla läser! Läsaren får på nära håll följa lärarnas didaktiska reflektioner och metodiska val, hur de planerat och genomfört arbetet i sina respektive klasser, med den gemensamma ambitionen att sätta berättelsen och samtalen i centrum. Allra sist i boken finns en uppsjö av konkreta uppslag för arbete med litteraturläsning i klassrummet samt författarnas bästa tips för att få alla elever med sig. Om författaren Olle Nordberg är universitetslektor i litteraturvetenskap, lärarutbildare och docent i svenskämnets didaktik vid Uppsala universitet. Han är forskningsledare för projektet Alla läser! och har också en lång bakgrund som svensklärare i gymnasieskolan. De fyra lärarna Kim Bergvall, Sofia Flink, Erika Jansson och David Karlsson har alla deltagit i projektet Alla läser! De beskriver ett arbete som när det fungerar som bäst låter eleverna utvecklas som både läsare och människor.

Den femtonde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning hölls vid Lunds universitet den 23-24 november 2022. Temat var Språk och litteratur - en omöjlig eller skön förening? I denna volym presenteras dom tre plenarföreläsarna samt ett urval av sektionsbidragen. Texterna är på svenska, danska och norska, och inbegriper nära nog hela forskningsfältet svenska med didaktisk inriktning.

Väsentliga regler kring markanvändning ger en översikt över de regler i miljöbalken, lagen om allmänna vattentjänster, anläggningslagen, väglagen och kulturmiljölagen som kan bli aktuella vid exploatering och som byggingenjörer, fastighetsförvaltare, projektörer, fastighetsutvecklare, VA-ingenjörer, fastighetsmäklare och ingenjörer i lantmäteri, väg och vatten eller samhällsbyggnad behöver känna till. Boken tillkom från början för att fylla ett behov av kurslitteratur i grundkurser inom bygg- och miljörätt vid bl.a. Kungliga Tekniska högskolan och Högskolan i Gävle. Eftersom boken är anpassad till grundkurser har delar av lagstiftningen med avsikt utelämnats och i vissa fall förenklats. Boken behandlar följande lagar: • Kulturmiljölag kapitel 1–3 • Miljöbalkens kapitel 1–12, 16–17, 24, 26, 31,32 • Väglagen • Anläggningslagen • Lag om allmänna vattentjänster/Vattentjänstlagen Fjärde upplagan är reviderad med hänsyn till lagändringar som skett och utökad med fler exempel inom bl.a. dagvatten samt ett nytt temakapitel om markanvisningar.

Gun Nordberg var ämneslärare vid läroverket i Luleå under 1940-, 50- och 60-talet. Även om Gun var en mycket engagerad och inspirerande lärare så var det konsten som stod henne närmast. Hon tecknade och målade under hela sitt liv. Hennes dröm var att bli konstnär och hon utbildade sig även för det. Men läraryrket gav brödfödan och konsten fick skötas på fritiden. Det blev den inte sämre av. Guns konstnärliga arbeten omfattar akvareller, teckningar och etsningar men även oljemålningar och keramiska verk. Hennes motivkrets var bred och kan enklast sammanfattas i Natur och kultur. Den här boken presenterar ett femtiotal verk av Gun Nordberg. Tidsmässigt spänner de från 1910- till 1980-tal

Att skönlitteratur är betydelsefullt för oss människor är en vanlig åsikt. Många menar också att just barn och ungdomar borde läsa mer än vad de gör. Men frågar man varför det är så kan det vara svårare att ge svar på tal. Att skönlitteratur är betydelsefullt för oss människor är en vanlig åsikt. Många menar också att just barn och ungdomar borde läsa mer än vad de gör. Men frågar man varför det är så kan det vara svårare att ge svar på tal. Det är liksom självklart. Ofta hamnar försöken att svara i termer av nyttighet och detta gäller även bland svensklärare som ska förklara för eleverna varför litteratur är viktigt. Den typen av läsargument övertygar inte någon och skapar varken intresse för läsning eller läsglädje när man väl läser. De rationella argumenten är dessutom inte alls kopplade till vad forskningen säger om skönlitteraturens potential eller vad praktiska erfarenheter om lyckade läsprojekt i svenska skolor visar. Inte heller till skolans styrdokument. Hur blev det så här? I den här boken ges en introduktion till litteraturdidaktikens område på ett sätt där forskningsfältets perspektiv möter klassrumspraktikens många möjligheter. Direkt och kortfattat ger författaren inblickar i hur teorier om läsning och litteraturundervisning samspelar med olika sätt att utforma en undervisning där litteraturens unika sätt att utveckla elevers tänkande om sig själva, om andra människor och om den värld de lever i står i centrum. Genom hela boken förs en levande diskussion utifrån autentiska exempel som gör mötet med eleverna ständigt närvarande. I den diskussionen blir det också tydligt varför litteraturläsning och fiktion inte bara är viktigt i skolan och i samhället i stort. Det är vad som gör oss mänskliga. Boken vänder sig i första hand till blivande och verksamma lärare i svenska. Sagt om boken"Varför är det viktigt att läsa skönlitteratur i skolan? Hur undervisar man i litteratur? Vad säger forskningen? Vad säger klassrumspraktiken? Och vad är egentligen litteraturdidaktik? Olle Nordberg, litteraturvetare och gymnasielärare i svenska, har skrivit en mycket intressant och matnyttig bok om dessa frågeställningar." Helhetsbetyg: 5. Publicerat i BTJ-häftet nr 19, 2020. Lektör Jonas Herrlin. Om författarenOlle Nordberg är fil.dr i litteraturvetenskap och universitetslektor i svenskämnets didaktik vid Uppsala universitet. Han är också gymnasielektor i svenska med 20 års erfarenhet av läraryrket och litteraturläsning med ungdomar.

Håller dagens unga vuxna på att överge skönlitteraturen? Har den för dem blivit överspelad i ett internetsamhälle som erbjuder ständigt växande möjligheter att surfa på nätet och engagera sig i sociala medier i stället för att läsa? Spekulationer av detta slag förekommer ofta i både medier och kafferum. De kan nu ersättas av kunskap baserad på över 500 unga vuxnas textkommentarer, enkätsvar och intervjudiskussioner. Den har vuxit fram i ett mångårigt forskningsprojekt som har finansierats av Vetenskapsrådet och utmynnat i "Litteraturen på undantag?". Boken ger svar på frågor som: Hur ser unga vuxna på de särskilda upplevelser och värden som litteraturen erbjuder? Kan de ta till sig texter som förutsätter en viss förmåga att "läsa mellan raderna"? Vilka strategier uppvisar de inför olika texter? Och föredrar de den tryckta boken eller någon form av digital förmedling, såsom lässajter, surfplattor och mobilappar? I sista hand ger boken en blick in i framtiden: hurdan kommer skönlitteraturens ställning att vara i den kultur som om några årtionden domineras av dem som är unga i dag? Författarna Torsten Pettersson, Skans Kersti Nilsson, Maria Wennerström Wohrne och Olle Nordberg är forskare i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet och Högskolan i Borås.