Olof Petersson

Den 6 mars 1974 fick Sverige en ny regeringsform. Den var en mödosamt hopsnickrad kompromiss som antogs efter flera decenniers utredande. Den tidigare regeringsformen av år 1809 var sedan länge förlegad. Nu ville man modernisera grundlagen så att den bättre återspeglade det faktiska statsskicket. Principen om folksuveränitet, det vill säga att den offentliga makten skulle utgå från folket, ersatte den gamla principen om maktdelning. I denna bok analyseras den författningspolitiska utvecklingen sedan 1974 års regeringsform antogs. Mycket har hänt. Sverige har blivit medlem i EU. Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna har införlivats i det svenska rättssystemet. Det har bidragit till att de medborgerliga fri- och rättigheterna stärkts och att domstolarnas makt ökat. Det politiska landskapet har också förändrats, vilket gjort att parlamentarismen har blivit mindre stabil. Regeringsformen har sedan den antogs uppdaterats vid några tillfällen, inte minst genom en omfattande grundlagsreform 2010. Boken är utgiven med anledning av regeringsformens femtioårsjubileum. Den är skriven av några av landets ledande experter under ledning av Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet: juristerna Thomas Bull, Johan Hirschfeldt, Joakim Nergelius och Karin Åhman samt statsvetarna Hanna Bäck, Annika Fredén, David Karlsson, Johannes Lindvall, Tommy Möller, Olof Petersson, Göran Sundström och Jan Teorell. Tillsammans täcker de in olika aspekter av hur den svenska regeringsformen har fungerat under det halvsekel som passerat sedan den infördes.

Ett fritt samhälle bygger på yttrandefrihet, men hur mycket bör man acceptera när det gäller hets mot folkgrupp och angrepp på demokratin? I en demokrati utgår all offentlig makt från folket, men hur ska väljarna kunna kontrollera sina representanter? Ska en domstol kunna upphäva en lag som stiftats av den folkvalda riksdagen? Författningspolitik handlar om reglerna för det politiska maktspelet. Frågan är hur demokratin kan reglera sig själv genom grundlagar som tillkommit efter offentlig debatt och politiska beslut. Bakom dagens system ligger en lång historia av intressekonflikter och idébrytningar. I Svensk författningspolitik skildrar forskare inom juridik och statskunskap den svenska konstitutionens framväxt. De historiska och internationella utblickarna bidrar till att öka förståelsen för de vägval som svensk politik står inför idag. Boken vänder sig särskilt till studenter inom samhällsvetenskap och rättsvetenskap, men är också av intresse för alla som söker en djupare insikt i den politiska processen. Denna nya upplaga har utvidgats med ett kapitel om författningsberedskap, som handlar om hur Sverige styrs i krig och fredstida kriser. Kapitlet om lagstiftningsmakten har omarbetats. Boken har också aktualiserats med hänsyn till den parlamentariska situationen och till forskningsläget.

Offentlig makt i Sverige utgår från folket. Men vart tar den sedan vägen? Enligt riksdagens mål ska den offentliga makten vägledas av demokrati, rättssäkerhet och effektivitet. Den offentliga makten berättar om maktprocesserna som formar framtidens stat, regioner, kommuner och EU. Uppmärksamheten riktas särskilt mot organisering, personal, finansiering, styrning och granskning. Dagens Sverige står i centrum, men boken ger också utblickar som sätter in vårt samhälle i historiskt, jämförande och framåtblickande perspektiv. Den offentliga makten vänder sig till studenter inom statsvetenskap och offentlig förvaltning vid universitet och högskolor, men erbjuder också kunskap, orientering och faktaunderlag till alla som är intresserade av hur samhället fungerar. I denna nya upplaga har texten aktualiserats.

Det råder en klassisk motsättning mellan demokrati och byråkrati. Demokrati, som bygger på värden som jämlikhet, delaktighet och individualitet, står i kontrast till den offentliga förvaltningens krav på hierarki, specialisering och opersonlighet. Denna bok är ett bidrag till diskussionen om förhållandet mellan demokrati och byråkrati. Den offentliga makten utövas i ett samspel mellan många olika myndigheter och organisationer. Boken ger en koncentrerad översikt över hur makten är organiserad på statlig, regional, kommunal och internationell nivå. Det visar sig att dagens maktstruktur håller på att förändras i viktiga avseenden. Utvecklingen får konsekvenser för medborgarstyrelsen, rättsstaten och den offentliga sektorns handlingsförmåga. Statsbyggnad – den offentliga maktens organisation vänder sig i första hand till studenter i statsvetenskap och offentlig förvaltning. Den kan också läsas av alla som intresserar sig för frågor om makt och demokrati. Denna nya upplaga är aktualiserad och har ett nytt avslutningskapitel.

Under fredliga och lugna förhållanden kan den demokratiska rättsstaten tas för given. Men det finns svagheter som kan hämma statens möjligheter att skydda medborgare och vitala samhällsfunktioner. Hur ska staten klara sina uppgifter under allvarliga kriser? Författarna diskuterar hur Sverige kan förbereda sig inför kommande kriser genom rättslig reglering. Här uppmärksammas problem i dagens krisberedskap och skisseras ett antal tänkbara lösningar. Detta inlägg är ett bidrag till den pågående debatten om hur Sverige kan stärka skyddet av den demokratiska rättsstaten. Johan Hirschfeldt har varit rättschef i Statsrådsberedningen, justitiekansler och hovrättspresident i Svea hovrätt. Han är hedersdoktor vid Uppsala universitet och har haft en rad offentliga uppdrag. Olof Petersson har varit professor i statskunskap vid Uppsala universitet och forskningsledare vid SNS. Han var ordförande i Maktutredningen, ledamot av Ekonomi kommissionen och rådgivare i Utredningen om en ny myndighet för psykologiskt försvar.

Jörgen Westerståhl var professor vid Göteborgs universitet under tre händelserika årtionden, fram till början av 1980-talet. Han byggde upp forskningen om opinionsbildning, medier, väljare och kommuner och han räknas som en av Sveriges mest inflytelserika statsvetare. Som barnbarn till Hjalmar Branting och elev till Herbert Tingsten följde Jörgen Westerståhl den politiska utvecklingen på nära håll. I sin ungdom umgicks han med radikala författare och politiker. Boken om Jörgen Westerståhl är en berättelse om demokratins dramatiska århundrade. Jörgen Westerståhl forskade om högaktuella demokratiproblem. Vilken roll har organiserade intressegrupper i ett demokratiskt samhälle? Vilken slags grundlag behöver ett land som Sverige? Hur stor plats har den lokala självstyrelsen i en enhetlig välfärdsstat? Vad betyder massmedierna för opinionsbildningen? Hur stor makt har väljarna i en partidemokrati? Vilket utrymme bör folkomröstningar ha i en representativ demokrati? Hur kan samhällsforskare bidra till att lösa demokratins problem? Boken har skrivits av statsvetaren Olof Petersson som bland annat varit professor vid Uppsala universitet och forskningsledare vid SNS.

Årets rapport från SNS Demokratiråd analyserar hur dagens medier använder valprognoser och andra typer av opinionsundersökningar. Frågan är om medierna har blivit folkets främsta företrädare. Boken diskuterar opinionsmätningarnas betydelse och tar upp frågan om det behövs något slags reglering. I boken medverkar svenska och internationella forskare inom statskunskap och kommunikationsforskning: Lance Bennett, Anker Brink Lund, Preben Sepstrup, Wolfgang Donsbach, Sören Holmberg, Christina Holtz-Bacha, Slavko Splichal, Jesper Strömbäck och Olof Petersson (redaktör).

Här berättas om hur makten är organiserad på statlig, regional, kommunal och internationell nivå. Det visar sig att dagens maktstruktur i mycket bestämts av tillfälligheter. Den offentliga makten i en demokrati måste emellertid ytterst grundas på att medborgarna förstår och samtycker till statsskickets grunder. Denna titel har tidigare givits ut av SNS förlag men ingår numera i Studentlitteraturs sortiment.

Demokratirådet 2006 handlar om mediernas roll för valrörelsen och valutgången. Rapporten utkommer i juni, tre månader före valet. Med många väljare som bestämmer sig sent i valrörelsen och som funderar på att byta parti kan medierna ha stor betydelse för valrörelsen och valutgången. Demokratirådet 2006 undersöker hur medierna påverkar, men också hur medierna påverkas. Under de närmaste åren står medier, makt och medborgare i centrum för Demokratirådets rapporter. Utgångspunkten är att demokratins grundläggande krav på fri åsiktsbildning endast kan förverkligas med självständiga och ansvarstagande medier. SNS Demokratiråd 2006: Olof Petersson, Demokratirådets ordförande (forskningsledare vid SNS), Monika Djerf-Pierre (Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet), Sören Holmberg (Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet), Jesper Strömbäck ( Institutionen för informationsteknologi och medier, Mittuniversitetet) och Lennart Weibull, (Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet).

Kommuner, landsting och regioner befinner sig i en omställningsperiod. Medborgarnas krav på delaktighet förändrar förutsättningarna för både politiker och tjänstemän. Boken ger ett statsvetenskapligt perspektiv på den lokala självstyrelsen. Idédebatten sätts in i ett europeiskt och historiskt sammanhang. Med aktuella undersökningar som utgångspunkt beskrivs hur kommuner, landsting och regioner styrs. Avsnitten behandlar lokal självstyrelse, kommunerna i Europa och Sverige, indelning, uppgifter, val, politiker och organisation. Vidare diskuteras hur kommunerna skall värderas när det gäller effektivitet, rättsäkerhet och folkstyrelse.

Demokratirådets rapport 2005: Mediernas integritet Fri och oberoende journalistik har stor betydelse för demokratin. Demokratirådet 2005 undersöker hur svenska medier fungerar när det gäller regelverk, granskning och ansvarsutkrävande. Analysen omfattar mediesystemet, medieföretagen, redaktionerna och journalisterna. Rapporten konstaterar att medierna i dag befinner sig under stark press, inte minst till följd av den hårdnande konkurrensen. Demokratirådet lägger fram ett antal förslag om hur medierna kan stärka sin integritet. SNS Demokratiråd 2005 består av Monika Djerf-Pierre (Göteborgs universitet), Jesper Strömbäck (Mittuniversitetet), Lennart Weibull (Göteborgs universitet) och Olof Petersson (SNS).

Europa är i dag platsen för ett stort politiskt experiment. Frågan är om det går att skapa ett medborgarnas Europa. Uppgiften är att samtidigt demokratisera, konstitutionalisera och effektivisera Europeiska unionen. 2003 års rapport från Demokratirådet diskuterar med utgångspunkt från EU:s framtidskonvent den pågående reformprocessen och Sveriges bidrag till denna europeiska framtidsdebatt. SNS Demokratiråd 2003 består av statsvetarna Ulrika Mörth (Stockholms universitet), Johan P. Olsen (Oslo universitet), Jonas Tallberg (UI och Lunds universitet) samt Olof Petersson (forskningsledare vid SNS).

Är demokratiunderskottet i EU och andra internationella organisationer dömt att permanentas? Kan demokratin förverkligas inom den internationella politiken? Frågan om förhållandet mellan demokrati och diplomati blir alltmer akut ju mer den politiska beslutsprocessen internationaliseras. Demokratirådet 2001 går igenom teorier och faktaunderlag och diskuterar hur demokratin skall kunna förverkligas på den överstatliga nivån. Författare till rapporten är Karl Magnus Johansson, fil. dr i statskunskap, Södertörns högskola, Ulrika Mörth, fil. dr i statskunskap, Stockholms universitet samt Daniel Tarschys, professor i statskunskap, Stockholms universitet. Ordförande i Demokratirådet är professor Olof Pettersson.

Dagens EU regleras genom en svåröverskådlig uppsättning fördrag, rättsakter, beslut och domstolsutslag. Genom åren har det gjorts åtskilliga försök att ge EU en klarare konstitutionell grund. Under senare tid har debatten om EU:s författning tagit ny fart, inte minst genom kraven på effektiva beslutsformer i en utvidgad union, tydligare ansvarsfördelning och förstärkt medborgarförankring. Denna dokumentsamling ger kunskap om de regler som styr det europeiska samarbetet. Boken ger en inblick i den författningspolitiska verkstaden. Här återges ett antal konstitutionella projekt och tolkningar som utarbetats under åren. Tillsammans ger dessa urkunder en bild av Europas utveckling under ett drygt halvsekel. De visar att EU är en organisation som har många brister och som befinner sig under stark förändring. Europas framtid kommer i stor utsträckning att bero på hur vi i dag väljer att utforma EU:s institutioner och arbetssätt. Boken har sammanställts av Olof Petersson, som också skrivit en förklarande inledning.

En demokratisk konstitution är uttryck för människans förmåga att kritiskt reflektera över sitt samhälles organisation och framtid. Debatten om det politiska systemet hämmas emellertid av missuppfattningar och falska motsättningar. Samhällsteoriernas kartor är ofta felritade. I boken sammanfattas en omfattande forskning om demokrati och makt. Den utgör samtidigt en inledning till ett projekt om Sveriges konstitutionella framtid. Med förslagen till lösning av några samhällsvetenskapliga principproblem är avsikten att bidra till den praktiska forskningsuppgiften att finna bättre fungerande spelregler för den demokratiska processen. SNS Författningsprojekt analyserar konsekvenserna av konstitutionella förändringar. Sverige står inför ett stort antal författningspolitiska handlingsalternativ. Projektets uppgift är att ge ett systematiskt kunskapsunderlag för dessa konstitutionella vägval. Olof Petersson är professor i statskunskap och forskningsledare vid SNS.