Oscar Jansson

Litteratursociologi er studiet af litteraturen i samfundet, samfundet i litteraturen og litteratursamfundet. Det litteratursociologiske felt udvides i mange teoretiske og metodiske retninger og omfatter nu flere discipliner, hvilket giver anledning til at stille spørgsmålstegn ved, om termen fortsat kan noget i sig selv, eller om “litteratursociologien” simpelthen har sejret sig selv ihjel. I Passage 89 samles aktuelle perspektiver på litteratursociologi for at undersøge, hvordan feltet udvikler sig. Hvad er de nye teoretiske orienteringer, metoder og værktøjer i litteratursociologien, og hvilken viden kan de bidrage med? Hvordan kan vi i dag studere litteraturen i samfundet, samfundet i litteraturen og litteratursamfundet? Nummeret indeholder bidrag fra danske, norske og svenske forskere og har til formål at fortsætte diskussionerne inden for skandinavisk litteratursociologisk forskning. Artiklerne dækker emner som samfundsproblematikker i dansk samtidslitteratur, genopdagelsen af Tove Ditlevsens forfatterskab, receptionen af svenske Kristina Sandbergs værker, brugen af Instagram i forfatterpraksis, litterært feltarbejde, litteraturformidling på festivaler og i public service-medier samt anvendelse af digitale metoder i litteraturforskning. Nummeret afsluttes med et indlæg fra Anne Fastrups doktordisputats om orientalisme i tidlig moderne europæisk litteratur. Passage 89 undersøger grænseområderne mellem litteratur og sociologi og bidrager til den fortsatte udvikling af litteratursociologien.

Historieskrivningen om Graham Greene utgår ofta från en handfull av hans romaner, trots att han under sju decennier också skrev noveller, essäer, dramatik, barnböcker, filmmanus – och dessutom var en ton­givande kritiker och förläggare. Hur blev det så? Hur kom ett livslångt författarskap att sammanfattas med några boktitlar? I Mönster i grönt utforskar Oscar Jansson hur förståelsen av Greenes författarskap tagit form, från debuten på 1920-talet fram till vår tid. Bilden som framträder visar en mångfacetterad författare som på en gång gynnats och begränsats av komplexiteten i 1900-talslitteraturens villkor: av bokmarknadens internationalisering, av ett alltmer varierat medialt landskap och av litteraturkritikens professionalisering.

Morten Chemnitz skrev Innan april under en höst och en vinter vid början av 10-talet. Sviten om 48 dikter är en säsongskildring, en meditation över höstsolens ljusspel och vinterisens skiftningar. Nästan ingenting händer men genom minutiösa språkfigurationer och formexperiment skriver Chemnitz fram en hel värld. Det har sagts att Innan april markerar naturlyrikens återkomst i dansk litteratur. Men hos Chemnitz finns inga klichéer eller stelnade bilder – han skriver en naturlyrik för antropocen, för en mänsklighet där naturen själv inte längre kan tas för given. Snarare än att måla en utsmyckad, idealiserad natur formar dikterna ögonblicksscener där en relation till naturen, förstådd som något utommänskligt, trots allt tycks möjlig. Morten Chemnitz (f. 1984) är en av Danmarks mest nyskapande unga poeter. Likt flera andra namnkunniga diktare i sin generation är han utbildad på Forfatterskolen i Köpenhamn. Utöver debuten Innan april har han skrivit Bindingerne (2016) och översatt flera verk.

»Graham Greene är den främste skildraren av 1900-talsmänniskans medvetande och farhågor.« | WILLIAM GOLDING»En av världens största författare, oavsett språk.« | WASHINGTON POST»En fullständigt absurd historia. Väldigt rolig.« | C-G KARLSSON, GO'KVÄLLDen brittiska underrättelsetjänsten MI6:s man i Havanna är en före detta dammsugarförsäljare som heter Wormold. Motvilligt har han blivit hemlig agent, för pengarnas skull. För att göra sig viktig skickar han storstilade (falska) rapporter, inspirerade av en barnboksvariant av Shakespeares dramer. Så skickar han också skisser av massförstörelsevapen - egentligen föreställande dammsugardelar. Hans egen mardröm börjar när en efter en av lögnerna besannas. Vår man i Havanna [Our Man in Havana, 1958] är en svart komedi om underrättelsetjänsters villighet att tro på historier. Graham Greenes klassiska Kuba-roman utspelade sig före revolutionen men leken med temat missilinstallationer förebådar på ett märkligt vis Kubakrisen 1962. I översättning av Jane Lundblad och med ett nyskrivet förord av litteraturvetaren Oscar Jansson. Vår man i Havanna filmatiserades 1959 av Carol Reed (som även filmatiserade Greenes Den tredje mannen). GRAHAM GREENE [1902-1991] är en av Storbritanniens största romanförfattare genom tiderna. Hans författarskap kan delas in i två verk, romankvartetten som kommit att kallas »den katolska romanens guldstandard « - Brighton Rock, Makten och härligheten, Hjärtpunkten och Slutet på historien - och de politiska romanerna, som kommit att tillhöra världslitteraturens mest klassiska spionthrillers: Den stillsamme amerikanen, Vår man i Havanna, Den tredje mannen, Hemlig agent och Den mänskliga faktorn. Graham Greene var vid två tillfällen - 1961 och 1967 - en av huvudkandidaterna till Nobelpriset i litteratur.» Det är bra att läsa Greene i en tid när alla de eviga värden som för tillfället är på modet skrålar deliriskt på Twitter. Vi behöver hans skepticism, den tjuriga individualismen och sinnet för komplikationer.« | JENS CHRISTIAN BRANDT, DN»Greenes intriger må vara spänningsromanens eller kärleksromanens, spionromanens eller krigsromanens - men oavsett de yttre förvecklingarna vrider sig undantagslöst någon av de avgörande existentiella frågorna genom romanen som en obarmhärtig vass skruv.« | CRISTER ENANDER, SUNDSVALLS TIDNING