Oskar Nordström Skans

De senaste femton åren har delvis varit turbulenta för svensk ekonomi. Den ekonomiska politiken har bland annat konfronterats med en global finanskris, historiskt sett mycket omfattande invandring och en virus­pandemi. Till detta kan läggas Rysslands invasion av Ukraina 2022 och dess följdverkningar, vilka ur ett ekonomiskt perspektiv bland annat har bidragit till den högsta inflationen i såväl Sverige som många andra länder på ungefär tre decennier. För att förstå hur den svenska ekonomin fungerar och analysera frågeställningar kring den är det nödvändigt att sätta sig in i förhållanden som inte behandlas i internationella läroböcker. Hur bedrivs svensk finans- och penningpolitik? Hur styrs den offentliga sektorn? Hur fungerar arbetsmarknaden, bostadsmarknaden och finansmarknaderna? Hur bedrivs konkurrens- och miljöpolitik? Vad blir effekterna av det svenska skattesystemet? Marknad och politik förändras med sin omvärld. Samtliga kapitel i denna trettonde upplaga är antingen nyskrivna eller omarbetade. Boken ger en fullödig bild av den svenska ekonomin och den ekonomiska politiken i inledningen av 2000-talets tredje decennium – detta utan att tappa de historiska kopplingarna. Marknad och politik är en modern lärobok om den svenska ekonomin avsedd för grundutbildningen i nationalekonomi vid universitet och högskolor. Boken är en naturlig byggsten i en utbildning för framtidens svenska ekonomer. Den lämpar sig också väl för andra som vill sätta sig in i hur den svenska ekonomin fungerar då den inte kräver några djupare förkunskaper i nationalekonomi.

Coronapandemin har vållat lidande över hela världen. Den har tagit liv, slagit ut företag och gjort miljontals människor arbetslösa. Efter krisen måste det svenska samhället och ekonomin byggas upp igen. Tillfälliga krisåtgärder behöver växlas över till långsiktiga insatser till en ekonomisk och politisk nystart som gör det möjligt för Sverige att komma starkare ur krisen. Mitt under pandemin tillsattes Omstartskommissionen, en grupp bestående av landets ledande experter inom sina respektive fält. Uppdraget var att fristående analysera svåra utmaningar och lämna konkreta rekommendationer till reformer. Syftet är att rusta vårt land genom att främja teknikutvecklingen, jämna ut människors livschanser, ta ledartröjan i den gröna omställningen, vässa svenska företags konkurrenskraft och stärka Sveriges roll i EU och världen. I den här boken presenteras kommissionens idéer för ett starkare Sverige. I boken medverkar:Klas Eklund (red), Senior Economist, Mannheimer Swartling. Oskar Nordström Skans, föreståndare för Uppsala Universitets centrum för arbetslivsforskning. Tor Borg, analytiker Boverket. Pontus Braunerhjelm, professor vid Institutet för industriell ekonomi och organisation, KTH. Cecilia Malmström, gästprofessor. Lars Calmfors, professor emeritus vid Institutet för internationell ekonomi, StockholmsUniversitet. Maria Wetterstrand, vd Miltton Purpose och Miltton Europé. Lars Hultkrantz, professor emeritus, Handelshögskolan vid Örebro universitet. Amy Loutfi, vicerektor och professor i informationsteknologi, Örebro Universitet. Åsa Hansson, docent, Institutet för Näringslivsforskning, Lunds universitet. Susanne Ackum, ordförande för Forum för omställning.

Välfärdssektorn i Sverige står inför stora utmaningar när det gäller personalförsörjningen. Arbetsgivare har svårt att tillsätta tjänster samtidigt som behovet av arbetskraft väntas öka för att sektorn ska kunna fullfölja sina åtaganden. I 2026 års Konjunkturrådsrapport studerar fyra nationalekonomer personalförsörjningen i välfärden. Med fokus på förskola, grund- och gymnasieskola, sjukvård, omsorg, polis och kriminalvård beskriver de förändringar i personalförsörjningen över tid avseende ålder, kön, utbildning och andelen utrikes födda. De jämför välfärdsyrkenas attraktivitet med arbeten i andra sektorer av samhället. Författarna undersöker även mekanismer relaterade till utbildning och kvalifikationskrav, migration och teknisk utveckling som kan bidra till att förbättra sektorns personalförsörjning I rapporten presenteras ett antal insikter som kan vara relevanta för välfärdssektorn framöver. SNS Konjunkturråd 2026 består av Oskar Nordström Skans (ordförande), Lena Hensvik och Olof Åslund, samtliga professorer i nationalekonomi vid Uppsala universitet, samt Georg Graetz, reader i nationalekonomi vid University of Edinburgh.

För de flesta fungerar den svenska arbetsmarknaden bra. Men en tudelning mellan det stora flertalet som har jobb och de grupper som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden unga med svaga studieresultat, äldre långtidsarbetslösa samt flykting- och anhöriginvandrade har blivit allt tydligare. SNS Konjunkturråd 2017 identifierar styrkor och svagheter på den svenska arbetsmarknaden. Rådet diskuterar olika principer för hur en mer inkluderande arbetsmarknad kan underlätta för de tre särskilt utsatta grupperna att komma i arbete. Det handlar bland annat om att öka humankapitalet, sänka barriärer för att komma in på arbetsmarknaden och anordna särskilt skyddade arbeten. Utifrån svensk och internationell forskning försöker Konjunkturrådet bedöma vad som behöver förändras för att förbättra situationen för dessa grupper. Diskussionen utmynnar i ett antal rekommendationer riktade till såväl regeringen som arbetsmarknadens parter. I SNS Konjunkturråd 2017 medverkar Oskar Nordström Skans (ordförande), professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet, Stefan Eriksson, docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet, och Lena Hensvik, docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet och forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU).

Varför står så många människor utanför den svenska arbetsmarknaden? Det är en flitigt debatterad och högaktuell fråga. Två grupper som utpekas som särskilt problematiska i dessa sammanhang är ungdomar och nyanlända invandrare. 2006 års rapport från SNS Välfärdsråd behandlar inträdet på arbetsmarknaden för dessa två grupper. Det första inträdet på arbetsmarknaden är viktigt. Det första jobbet ger referenser, erfarenhet och kontakter, och innebär att individen blir mindre av ett osäkert kort i framtida arbetsgivares ögon. Tid utanför arbetsmarknaden innebär att offentliga finanser belastas och ett försenat inträde riskerar också att påverka individen negativt under lång tid. Rapporten studerar med hjälp av unika data tiden till det första arbetet för ungdomar och invandrare under perioden 19852003. Vad påverkar inträdet? Vilka arbetsgivare är det som erbjuder inkörsportar till arbetsmarknaden och hur kommer de arbetssökande i kontakt med dem?