Otfried Czaika

Under den senare delen av 1500-talet förändrades kyrko- och fromhetslivet i norra delar av Europa i enlighet med den nya tidens reformatoriska anda. Bekännelser formulerades, kyrkobyggnader omdanades, gudstjänstlivet reformerades och den folkliga moralen blev föremål för en disciplineringsprocess. Så var även fallet i Skara stift. Under denna tid hade stiftet fyra stiftschefer som hette Erik. De fyra Erikarnas samlade ämbetstid (1545-1570) inföll mellan två ofta omtalade perioder. Den inföll efter den tidiga reformationsgasen då kyrkan i Sverige underordnades den världsliga makten och gudstjänstlivet började omvandlas. Den inföll före den katolicerande kyrkopolitiska utvecklingen under Johan III:s regim, som skarastiftet blev delaktigt i genom den kungatrogne biskopen Jacobus Johannis. Samtidigt utgjorde denna mellanperiod knappast något mellanspel. Tvärtom var denna på flera sätt teologiskt kreativa period avgörande för den fortsatta utvecklingen av en nationell luthersk landskyrka. Under påverkan av den framväxande konfessionalismen på kontinenten utvecklades kyrkolagstiftning, ordningar, dogmatik och undervisning vilka lade grunden för den lutherska ortodoxin på svensk mark. I denna antologi ges olika bilder av de fyra Erikarnas och Jacobus Johannis´ ämbetsperioder. En viktigt utgångspunkt är att händelseutvecklingen i varje enskilt stift måste förstås utifrån den samtida nationella och europeiska utvecklingen i kyrka och samhälle.

1536 (förmodligen) utkom i Stockholm ett litet häfte med polemiska visor riktade mot den romerska kyrkan. Titeln är Några Wijsor om Antichristum. Idag finns enbart två exemplar bevarade som dock intressant nog representerar två olika upplagor. I båda exemplaren finns dessutom en del handskrivna tillägg, främst psalmtexter, både kända och hittills okända psalmer från 1500-talet. Några Wijsor om Antichristum ger därmed inte bara en inblick i 1500-talets teologiska kontroverser utan ger också en bild av den evangeliska församlingssångens framväxt i Sverige under denna tid. Texten till Några Wijsor om Antichristum samt de handskrivna tilläggen görs här tillgänglig i en kritisk utgåva. En utförlig kommentar belyser verket ur bokhistoriska och teologiska perspektiv och förankrar dem i en bredare historisk kontext. Boken är utgiven av Skara stifthistoriska sällskap och Finska kyrkohistoriska samfundet.

Psalmboken räknas till ”folkböckerna”. Reformationen gjorde församlingssången populär och bara några få år efter det att de första tyska psalmböckerna publicerats utkom kring år 1530 också i Sverige tryck med andliga sånger och visor. Sedan 1500-talets mitt går dessa verk under beteckningen Then Swenska Psalmeboken. Nya utgåvor trycktes med jämna mellanrum och psalmbeståndet växte med tiden från några få psalmer till över etthundra. Många 1500-talets psalmböcker innehåller dock inte bara psalmer utan också ett kalendarium, medicinska råd eller andra nyttiga texter. Psalmboken var ett verk som inte bara brukades i kyrkan utan också för den privata andakten och i vardagslivet. Psalmböcker gick oftast i arv, från generation till generation, vilket resulterade i att de flesta med tiden blev helt sönderlästa och idag enbart finns som fragment eller i enstaka exemplar. Så är det också med 1582 års psalmbok som hittills enbart var känt som ett fragment bestående av titelblad och kalendarium. För några år sedan upptäcktes dock ett närmast fullständigt exemplar av Then Swenska Psalmeboken 1582. Denna utgåva gör hela detta unika verk – inklusive kalendariet, texter om åderlåtning m.m. – tillgängligt i transkriberad form utförd av Anita Eldblad, Uppsala. Därmed öppnas ett fönster mot 1500-talets religiösa och vardagliga liv. Den omfattande kommentaren belyser inte bara själva objektet – det unika exemplaret – utan också den svenska psalmhistorian på 1500-talet. Inledning och kommentar är skriven av Otfried Czaika, född 1971, och sedan 2013 professor i kyrkohistoria vid Det teologiske menighetsfakultet i Oslo. Boken utges av Skara stiftshistoriska sällskap och Finska kyrkohistoriska samfundet.