Otto Petersson

Allmänna val är demokratins livsluft. På valdagen tillmäts alla röster samma värde. Men vägen fram till valurnan är kantad av förhållanden som skiljer sig åt mellan väljarna. Dessa olika livserfarenheter har betydelse för våra tankar och känslor om politik. Därmed har personliga egenskaper och erfarenheter också betydelse när vi röstar. I denna bok följer läsaren Den svenska ­väljaren genom livet fram till valurnan. Här analyseras politiskt beteende utifrån olika infallsvinklar och teoretiska perspektiv. Med hjälp av Michigan-modellens ­berömda orsakstratt beskrivs hur både egenskaper och ­erfarenheter påverkar röstningsbeslut. Läs­aren får veta hur alltifrån kön, ålder, politiskt arv, utbildning, klass, reli­gion, ­identitet, ideologier och värden, till privat- och samhällsekonomi, partiledare, sak­frågor samt taktikröstning inverkar på valet.* * *Författare: Magnus Hagevi (red), Katarina Barrling Hermansson, Henrik Enroth, Mattias Gunnarsson, Jörgen Hermansson, Johanna Jormfeldt, Karl Loxbo, Amanda Nielsen, Otto Petersson, Ellinor Platzer, Per Strömblad.

I denna antologi introducerar och analyserar några av Nordens främsta polisforskare centrala problemställningar, teman och diskurser inom studiet av polisiär verksamhet. Här ges en grundlig och omfattande översikt av framför allt den skandinaviska forskning som bedrivs om polisen och om polisiärt arbete. Bokens inledande del tar sig an forskning om polisens historia, om kontroll och styrning av polisen samt rättsliga aspekter av polisarbetet. Därefter förflyttas fokus till frågor som rör polisens organisation och kultur, samt polisens arbetssätt och metoder. Avslutningsvis skisseras vilka utmaningar framtidens polis står inför. Polisvetenskap – en introduktion vänder sig till utbildningar där polisiärt arbete studeras, såsom polisutbildningen, rättsvetenskap och kriminologi. Boken kan även läsas av alla som vill orientera sig i polisvetenskaplig forskning.

I Att bli polis följer författaren polisstudenter från utbildningens föreläsningssalar och självskyddshallar till utsättningsrum och radiobilars baksäten. Siktet har varit inställt på polisrollen, hur denna utvecklas från utbildningens start och under de första åren som polis. Framställningen ger en initierad bild av hur denna resa kan se ut. Boken lyfter fram centrala konfliktytor i polisarbetet. Ett exempel är avvägningen mellan rättssäkerhet och polisiär effektivitet. Ett annat exempel är när lagens krav på behov och proportion ställs mot polisers vilja att värna yrkesrollens auktoritet. Ålder och kön, men också tjänstens inriktning och placering har detta någon betydelse för hur stora friheter man som polis läser in i sitt uppdrag? Och kan man utifrån fallet polisen dra slutsatser om vad som styr tjänstemannagrupper med stort handlingsutrymme, t.ex. lärare, arbetsförmedlare och vårdpersonal? Detta är exempel på frågor som tas upp och besvaras i denna bok.