Paavo Bergman

Den här boken är en hyllning till skönlitteraturens rikedom och till den sociologiska fantasin. Skönlitteraturen illustrerar samhällsvetenskapliga kärnresonemang, den väcker nya frågor om människans existentiella villkor och den sprider nytt ljus över vårt sätt att se på världen. Men trots att samhällsvetenskapen kan sägas ha uppstått under samma epok som den moderna litteraturen, och trots att de har fascinationen inför samhället och det s­ociala samspelet gemensamt, så har skönlitteraturen märkligt nog inte någon naturlig plats i samhällsvetarens verktygslåda. Sociologi genom litteratur tjänar både som en reflektion över samhällsvetenskapens egenart och som en inbjudan till samhällsvetare att använda skönlitteraturen som ett fönster mot den sociala verkligheten. Bokens redaktörer, Christofer Edling och Jens Rydgren, är professorer i sociologi vid Lunds respektive Stockholms universitet. Författarna representerar flera generationer av i dag verksamma svenska sociologer. Medverkande författare: Ola Agevall, Göran Ahrne, Patrik Aspers, Reza Azarian, Paavo Bergman, Stina Bergman Blix, Alexandra Bogren, Christofer Edling, Hedvig Ekerwald, Marie Evertsson, Mats Franzén, Magnus Haglunds, Carl-Göran Heidegren, Antoinette Hetzler, Bo Isenberg, Magnus Karlsson, Jonas Lindström, Gunnar Olofsson, Anders Persson, Abby Peterson, Jens Rydgren, Lambros Roumbanis, Lisbeth Stenberg, Lotta Stern, Mikaela Sundberg, Stefan Svallfors, Richard Swedberg, Maria Törnqvist, Denny Vågerö, Åsa Wettergren, Malin Åkerström.

Stålverket i Luleå var för inte så länge sedan en snabbt växande arbetsplats dit kvinnor medvetet rekryterades. Stålverk 80 förverkligades aldrig men ett av 1970-talets stora jämställdhetsprojekt genomfördes enligt konstens alla regler på NJA - Norrbottens Jernverksaktiebolag. De kvinnliga pionjärerna mötte järnverkets rykande och brusande krafter och en manligt dominerad arbets- och umgängeskultur. Hur bemästrade de arbetets krav på samarbete och känsla för tekniska sammanhang? Och hur hanterade de arbetets fysiska utmaningar, de krävande och riskabla arbetsmomenten och de stundtals tunga lyften? För att etablera sig på männens hemmaplan visade det sig att social förmåga var viktigare än muskelstyrka och tekniskt kunnande. Kvinnorna lyckades omförhandla kopplingen mellan kön och arbetsuppgifter och uppnå en ställning som fullgoda kollegor. Bergman har intervjuat framgångsrika kvinnliga stålverksarbetare, manliga förmän och chefer samt kompletterat med material från tidens debatt. Han speglar sina intervjupersoners färgstarka och stundtals gripande berättelser i ett antal väl valda sociologiska begrepp varmed han skickligt lyfter fram nya aspekter på arbetslivets genusordning.

Det mänskliga arbetets roll i den automatiserade industrin har alltid varit en central fråga inom arbetssociologin. Den här boken belyser flera klassiska frågor inom detta område från 1950-talet och framåt. I centrum för analysen står stålindustrins stränggjutningsarbeten och den petrokemiska processindustrins högt automatiserade arbeten. Särskilt uppmärksammas det lagarbete som krävs då de stora och komplicerade anläggningarna ska bemästras. Arbetets kollektiva drag är också en utsiktpunkt från vilken kvalifikationskrav, handlingsutrymme och organisatorisk utformning skärskådas närmare. Författaren visar dessutom hur arbetslagen utifrån egna, gemensamma intressen hanterar såväl produktionens tekniska krav som de regler och förordningar som kommer från företagens ledningar. Paavo Bergmans grundliga undersökning ifrågasätter på avgörande punkter den hittillsvarande polariseringen inom arbetssociologin mellan de skolor som ensidigt hävdar att det moderna industriarbetet kännetecknas av antingen uppgradering eller nedgradering.